___________________________________________________________________________ I detta kapitel jämförs analysens utfall av analysbegreppen på respektive företag i syfte för att
tolka och jämföra företagens förhållningssätt till kunskapshantering.
___________________________________________________________________________
Utifrån den analyserade empirin återfinns det skillnader i hur företag A och företag B förhåller sig till kunskapshanteringens praxis. Skillnaden kan förklaras av företagens olika perspektiv på kunskap. Detta utifrån att företag A både har ett objektivt och ett subjektivt förhållningssätt till kunskap. Enligt Jonsson (2012) påverkar organisationens förhållningssätt resterande analysbegrepps utfall. Den delade meningen på kunskap utifrån företag A kan således bidra till en bättre balans mellan exploration och exploatering. Utifrån företag B definieras kunskapssynen vara mer subjektiv vilket påverkar organisationens obalans mellan exploration och exploatering. Utifrån en aspekt kan dessa skillnader förklaras av
organisationernas respektive inriktningar samt branscher.
Företag A verkar inom bygg- och ingenjörsbranschen där verksamheten och produkten grundas i naturvetenskapliga förhållningssätt. Till skillnad från företag A verkar företag B inom en HR- och personalorienterad bransch vilket grundas i ett mer samhällsvetenskapligt förhållningssätt. Således kan detta förklaras av skillnaderna i företagens grad av implicit och explicit omsättning av kunskap. Företag A har större möjlighet att omsätta implicit och explicit kunskap utifrån naturvetenskapliga beräkningar och forskning, där det finns mer konkreta teoretiska antaganden och grunder. Företag B har däremot mindre grad av implicit och explicit omsättning av kunskap vilket kan förklaras av det samhällsvetenskapliga förhållningssättet där värderingar, psykologi och sociologi är mer påtagligt. Detta kan klargöra anledningen till att företag B har en hög grad av socialisering samt lägre på resterande stadier i jämförelse med företag A. Socialiseringen kan således vara mer
avgörande för att sprida kunskap i företag B eftersom att organisationen är värderingsstyrd, vilket kan resultera i implikationer för att omsätta den kunskapen till explicit kunskap. Skillnaderna i företagens omsättning av implicit och explicit kunskap påverkar således deras exploration och exploatering. Utifrån att båda företagen uppfyller kraven för att definieras som T-KIBS, menar Voltaire (2019) att innovation är centralt för organisationerna. Enligt March (1991) beskrivs exploration innebära innovation och risktagande samt att
organisationer har en experimentell förmåga. Å andra sidan påvisar båda företagen ha en högre samt hög grad av exploration, vilket således kan översättas till en hög grad av innovation. En reflektion är därför att företagens innovation inte påverkas av deras
förhållningssätt till kunskapsöverföring eftersom båda företagen trots olika förhållningssätt påvisar en hög och högre grad av exploration. Samtidigt kan det relateras till att båda
företagen har en överensstämmande syn på kunskapsöverföring inom respektive organisation, vilket enligt Jonsson (2012) är avgörande för organisationens kunskapsöverföring.
Angående den kommunicerade synen på kunskap och kunskapsöverföring återfinns det uppleva skillnader mellan företag A och företag B. Samtliga respondenter från företag A är verksamma inom liknande områden och befinner sig på samma kontor till skillnad från företag B där respondenterna verkar inom olika områden och team i organisationen, men samtidigt också är på samma kontor. Utifrån företag B finns det en kommunicerad syn på kunskap och kunskapsöverföring som präglar hela organisationen samtidigt som strategier för kunskapsöverföring skiljer sig åt inom respektive team i organisationen. Detta kan samtidigt förklara de lägre graderna som återfinns vid analys av företag B eftersom det finns till viss del delade meningar om hur kunskapsöverföring sker inom respektive team. I relation till företag A finns det samtidigt en tydligare kommunicerad syn på kunskap och kunskapsöverföring vilket kan förklaras av att samtliga respondenter verkar inom samma områden av
organisationen. Detta kan således ge insikt i att organisationens helhet kan inneha en kommunicerad syn på kunskap och kunskapsöverföring samtidigt som det finns en mer djupgående syn på kunskap och kunskapsöverföring mellan respektive team eller enhet i organisationen. I relation till Jonssons (2012) resonemang att kunskapsöverföring är beroende på organisationers, kontext kan detta resonemang samtidigt tala för att kunskapsöverföring är specifikt för respektive team eller enhets kontext. Samtidigt finns det däremot
överensstämmande syn i båda företagens trots denna skillnad. I likhet med detta resonemang talar företag B för att organisationens produktutvecklingsteam präglas av en mer strukturerad
och påtaglig kunskapsöverföring, vilket styrker resonemanget att det kan finnas en fördjupad kommunicerad syn på kunskap och kunskapsöverföring inom respektive team eller enhet. Vidare jämförelse av företag A och företag B påvisar båda företagen att ansvarsfördelningen av kunskapsöverföring ligger hos respektive individ. Samtidigt om ledningen skall ge
förutsättningar för organisationens kunskapsöverföring. En annan likhet är att båda företagen har en högre grad av implicit kunskap, som i sin tur påverkar exploateringen vilket kan förklara företagens kunskapsintensitet och dess innovation - vilket T-KIBS karaktäriseras av. En annan likhet är att företag A och företag B menar att organisationen har ett behov och en efterfrågan av kunskapshantering. En intressant aspekt utifrån detta är att Wong och
Aspinwall (2005) menar att SMF inte har ett behov av kunskapsöverföring, vilket inte är i linje med vad företagen uttrycker. Behovet utifrån företag B påvisas genom att organisationen har skiftat fokus från tillväxt till att bli en stabil aktör på marknaden för att behålla sina
marknadsandelar och utveckla den befintliga kunskapen. I likhet med detta uttrycker företag A att kunskapsöverföring och ny kunskap försvårar för eventuella konkurrenter att ta över företagets marknadsandelar, vilket är motivet för kunskapsöverföringens behov. Således har SMF ett behov av kunskapsöverföring utifrån de potentiella effekterna - i detta sammanhang, effekten av konkurrenskraft.
Sammantaget visar analysen på McAdam och Reids (2001) resonemang att SMF behöver öka sin förståelse för kunskapsöverföring. Företag A har en omedvetenhet och företag B har en marginell medvetenhet i relation till kunskapsöverföring. Företag B påvisar ett behov av kunskapsöverföring utifrån kännedom om potentiella effekter samt hur kunskapsöverföring kan bidra till fortsatt tillväxt. Således är företag B medvetna samtidigt inte aktiva användare av kunskapsöverföring, vilket är i en utvecklingsfas. Till skillnad från företag B är företag A omedvetna användare utifrån att företaget uttrycker ett behov av kunskapsöverföring
samtidigt som organisationen tolkas använda det i dagsläget. Förhållningssättet är generellt således varierande mellan företagen.
7. Slutsats
___________________________________________________________________________ I detta kapitel kommer studiens slutsats att presenteras i koppling till studiens syfte och
frågeställning. Slutligen kommer det bidrag som studien medfört att presenteras. ___________________________________________________________________________ Studiens syfte var att jämföra hur små och medelstora kunskapsintensiva konsultföretag hanterar samt sprider kunskap. Vidare skulle studien bilda förståelse kring huruvida små och medelstora kunskapsintensiva företags förhållningssätt till kunskapshanteringens praxis skiljer sig åt. Studien skulle bidra med förståelse kring SMF:s medvetenhet om
kunskapshantering samt knowledge managements applicerbarhet utifrån T-KIBS företag. Syftet besvaras utifrån frågeställningen - Hur förhåller sig små och medelstora T-KIBS företag till kunskapshanteringens praxis och hur skiljer sig detta förhållningssätt sinsemellan? Studien visar på att det finns skillnader i hur T-KIBS företagen förhåller sig till
kunskapshantering. Detta styrker resonemanget att det inte finns någon gemensam metod och strategi som kan appliceras på företag, oavsett dess storlek (Alexandru et al., 2019; Jonsson, 2012). Studiens syfte besvaras vidare utifrån att företagens medvetenhet skiljer sig åt samt är av olika karaktärer. Samtidigt finns det likheter utifrån att företagen visar på ett behov av kunskapshantering utifrån att stärka organisationens konkurrenskraft, skapa effektivitet samt minimera organisationens spetskunskap. Små och medelstora T-KIBS företag visar således på ett behov av kunskapshantering, vilket inte är i linje med Wong och Aspinwalls (2005)
resonemang om att SMF inte har behov av kunskapshantering.
Studien visar samtidigt på att det finns skillnader i SMF:s förhållningssätt som påverkas av branschens naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga grund. Företagens förhållningssätt skiljer sig utifrån att ett företag går från process- och objektperspektivet samtidigt som det andra företaget utgår från processperspektivet. Detta är i linje med Jonssons (2012)
resonemang att förhållningssättet till kunskapsöverföring är avgörande för att förstå
organisationens kunskapsöverföring. Ytterligare bidrar studiens slutsats med att det inte finns några generella antaganden för att förklara T-KIBS relation till knowledge management. Samtidigt kan knowledge management appliceras på T-KIBS företag för att bilda förståelse om deras kunskapshantering. Sammantaget kan slutsatsen bekräfta tidigare studiers
8. Diskussion
___________________________________________________________________________ I detta kapitel beskrivs studiens begränsningar, brister och bidrag för fortsatta studier ___________________________________________________________________________ Samtidigt kan studien inte uttala hur förhållningssättet påverkas av organisationens
maktstrukturer samt organisationskulturens helhet. Fortsatta studier kan således närma sig små och medelstora T-KIBS företags förhållningssätt till kunskapshantering utifrån att studera maktstrukturer och organisationens kultur. Rekommendationer är att närma sig organisationens språk utifrån att detta var ett återkommande fenomen vid studiens intervjuer. Fortsatta studier behöver inledningsvis däremot beakta samt identifiera organisationens förhållningssätt till kunskapsöverföring eftersom detta kan skilja sig beroende på organisation och bransch.
Studien är medveten om att slutsatsen kan vara bristande med anledning av att endast två små och medelstora T-KIBS företag är intervjuade. Det återfinns även en medvetenhet om att slutsatsen kan vara påverkad av studiens definition av kunskap och kunskapshantering.