Urval av företag

Vid urvalsprocessen av konsultverksamheter inom SMF fokuserade vi på att hitta

verksamheter som karaktäriseras vara kunskapsintensiva. Verksamheterna som studeras är utvalda med hjälp av personliga kontakter och utifrån det personliga nätverket. Vid urvalet fann vi kontakt med två verksamheter i vår närhet som uppfyllde studiens kriterier, att vara kunskapsintensiva samt kategoriseras som SMF. Vid urvalet av företag A fanns en personlig kontakt med en anställd i organisationen som bidrog till verksamhetens deltagande i studien. Gällande företag B fanns en personlig kontakt med flera i organisationen samt

organisationens ledning, vilket gav oss möjlighet att studera verksamhetens förhållningssätt till kunskapsöverföring. Således baseras urvalet av verksamheter till stor del av personliga kontakter i vår närhet som uppfyllde studiens kriterier.

De utvalda företagen är således kunskapsintensiva och tolkningsvis i behov av kontinuerlig kunskapsöverföring sinsemellan i organisationen. För att få en mer detaljerad och välgrundad empiri kommer intervjuer att genomföras med kandidater från två olika konsultverksamheter som kategoriseras som SMF. Företagen verkar inom bygg- och ingenjörsbranschen respektive HR- och personalbranschen (human relations). Urvalet av dessa branscher grundas i att det finns en högre grad av kunskapsintensiva verksamheter inom både IT-företag och arkitekter och tekniska konsultverksamheter (Voltaire, 2019).

Urvalet av kandidater inom respektive verksamhet har skett genom dialog med respektive kontaktperson från företagen. Krav ställdes på att intervjua kandidater inom olika nivåer med ledningsansvar respektive medarbetare på den operativa nivån. Vi är medvetna om att

hierarkiska nivåer är mindre påtagligt i SMF, därav kan dessa nivåer beskrivas utifrån olika befattningar. Anledningen till detta krav är på grund av att kunskapshantering behöver beaktas i samtliga nivåer i organisationen. Enligt Eriksson-Zetterquist et al. (2015) tenderar organisationer att inte nå ut med information och kunskap till samtliga nivåer, trots om organisationer uttryckligen påstår det. Ytterligare kriterier som urvalet baserades på är att respondenten skall varit verksam inom organisationen i minst sex månader. Kriteriet är relevant i den bemärkelse att respondenten skall vara medveten och inneha förståelse för organisationens helhet. Detta för att respondenten skulle kunna bidra med mer utvecklade och fördjupade resonemang och antaganden.

Vid urvalet av respondenter behöver studien ta hänsyn till etiska överväganden, där ett etiskt övervägande är samtyckesprincipen (Bryman & Bell, 2017). Samtyckesprincipen innebär enligt Bryman och Bell (2017) att de medverkande personerna i en studie har sin egen rätt att bestämma över om de vill medverka i studien eller inte. Detta uppfylldes genom att en kontrollfråga ställdes under respektive intervju efter de inledande och övergripande frågorna. Bryman och Bell (2017) tar också upp att de medverkande personerna i en studie ska få full information angående hur forskningsprocessen ser ut och hur den kommer att genomföras. Dock är det vanligt med överträdelser när det gäller samtyckesprincipen, speciellt inom

samhällsvetenskaplig forskning (Bryman & Bell, 2017). Överträdelser handlar enligt Bryman och Bell (2017) om att fullständig information inte ges till respondenterna utifrån att detta kan påverka studiens resultat. I studiens sammanhang informerades respondenterna om studiens syfte samt att studien söker förståelse för hur SMF sprider kunskap samt inte vad för kunskap som sprids.

Respondenterna fick information om studiens syfte samt studiens omfång innan

intervjusessionen genomfördes samt en återupprepande presentation vid inledningen av intervjun. Under intervjuerna förklarade vi att det fanns inga rätt eller fel svar på frågorna, vilket Bryman och Bell (2017) menar är ytterligare ett etiskt övervägande. Vidare

informerades respondenterna att de presenteras anonymt i studien samt att de skall få tillgång till den sammanställda empirin efter intervjun. Erbjudandet av den sammanställda empirin syftar till att respondenterna skall kunna uttala sig om någonting inte är överensstämmande i deras mening. Detta för att skapa trygghet hos respondenterna samt att de skall kunna uttala sig om den faktiska upplevelsen och känslan. Detta menar Bryman och Bell (2017) är ett betydande etiskt övervägande för att inte hänga ut våra respondenter personligen när studien blir offentlig.

3.5.3.1 Företag A

Företag A är en verksamhet som arbetar med produktutveckling inom bygg- och

ingenjörssektorn. Organisationen säljer samt hyr ut sin kunskap i kombination med en teknik- och arkitekturorienterad produkt för statliga respektive privata företag och organisationer. Företag A har vid studiens tillfälle mindre än 50 anställda vilket gör att de klassificeras som ett småföretag. Företaget har funnits sedan år 2014 och majoriteten av verksamheten drivs från Sverige men organisationen har nyligen etablerat sig med ett kontor i USA.

Organisationen har totalt tre kontor med inriktningarna - produktutveckling, sälj och marknad samt det amerikanska kontoret som innehar både produktutveckling samt sälj och marknad. Företag A klassificeras som ett T-KIBS företag eftersom de har en innovativ produkt inom en ny marknad samt fokuserar på teknisk utveckling och projektledning som kräver en hög grad av kunskap inom deras område. Utifrån T-KIBS klassificeringar verkar företaget inom teknisk bygg- och ingenjörs konsultverksamhet och arkitektur samt produktutvecklings- verksamhet. För att bevara organisationens anonymitet kan deras affärsidé inte lyftas men organisationen fokuserar på att öka säkerheten för resenärer med en högteknologisk lösning. Vid intervjun med företag A deltog fyra respondenter under fyra olika intervjusessioner. Varje intervju genomfördes enskilt och intervjuerna pågick mellan 50–60 minuter.

Intervjuerna genomfördes enligt intervjuguide (Bilaga 1) som under samtalet kompletterades med anpassade följdfrågor för respektive samtal. Samtliga intervjuer inleddes med

presentation av studien och presentation av oss själva. Fortsättningsvis fortlöpte intervjuerna därefter med inledande frågor om respondenten. Samtliga intervjuer genomfördes digitalt med video och ljud. De fyra respondenterna medgav godkännande för att spela in intervjun och informerades om att de kommer presenteras anonymt i studien. Samtliga respondenter ansåg sig informerade om vad intervjun syftade till och medgav att fortsätta intervjun efter de inledande frågorna.

Respondent A1 - Respondenten är 32 år och har befattningen Projektledare, design och produktutveckling. Respondenten uppger att arbetsrollen innefattar ansvar inom olika områden samt syftar till att vara delaktig från planeringsstadiet till installation. Personen påbörjade sin anställning i organisationen vid årsskiftet 2018, då med befattningen design and development engineer. På senare tid har respondentens uppgifter blivit mer praktiska och är till störst del projektledning. Personen är utbildad civilingenjör inom design. Intervjun genomfördes med personlig kommunikation den 5 maj 2020.

Respondent A2 - Respondenten är 33 år och har befattningen Design and development engineer. Arbetsrollens fokus handlar om att optimera och effektivisera organisationens produkt samt att få ner kostnader och ökad kvalité på produkten. Respondenten har varit verksam i organisationen sedan januari 2018 samt hade då i praktiken samma befattning som idag, men i och med att organisationen var mindre då var arbetsuppgifterna lite mer spridda. Respondenten har en masterexamen inom mekanik. Intervjun genomfördes med personlig kommunikation den 5 maj 2020.

Respondent A3 - Respondenten är 24 år och har befattningen

Projektingenjör/Kvalitetstekniker. Respondenten innehar en högskoleexamen som

byggingenjör och har varit verksam i organisationen sedan februari 2019. Respondentens ansvarsområde och arbetsroll innefattar att kvalitetssäkra arbetet som görs ute hos kund samt är delaktig i processen från beställning till leverans. Intervjun genomfördes med personlig kommunikation den 5 maj 2020.

Respondent A4 - Respondenten är 24 år och har befattningen Projektingenjör samt uttrycker att arbetsuppgifterna är ”ganska öppet, det känns som vi gör allt” (Respondent A4). Vid ett förtydligande av arbetsuppgiften handlar det om att vara i kontakt med kunden, kontrollera installationer samt se till att rätt saker finns på rätt plats. Respondenten har en

högskoleexamen som högskoleingenjör inom byggteknik. Intervjun genomfördes med personlig kommunikation den 5 maj 2020.

3.5.3.2 Företag B

Företag B är en organisation inom personal- och HR-branschen. Organisationen har tidigare fokuserat på tillväxt men på senare tid fokuserat på att klassificeras som ett techbolag. Företagets huvudsakliga syfte är att erbjuda en programvara för statliga som privata organisationer i kombination med konsulter som hjälper kunden genom den process som genomgås samt programvaran. Programvaran är uppbyggd som ett verktyg för att vägleda kunden genom en process där konsulten bidrar med kunskap inom området för att kunden skall kunna ta beslut utifrån deras organisation och etiska värderingar. Organisationen har mindre än 50 anställda vilket gör att de klassificeras som ett småföretag. Företag B har funnits sedan år 2005 och bedrivs i Sverige. Organisationen är verksamma på ett huvudkontor samt har tillgång till andra kontorslandskap, men bedrivs huvudsakligen från en plats geografiskt sett. Kontoret samt organisationen är däremot uppdelade i olika team som leds av olika chefer - produktutveckling; konsultteam; sälj och marknad; ekonomi och administration;

supportavdelning. Att företag B klassificeras som ett T-KIBS företag grundas i andelen konsulter som krävs för att bedriva verksamheten samt att organisationen huvudsakligen

fokuserar kring programvaran som utvecklats. Organisationen verkar för att utveckla metoder och processer för att underlätta kundens arbete samt bidrar med sin kunskap för att utveckla sin egna och kundens bransch. Företag B är innovativa i den bemärkelsen att organisationen har utformat en ny innovativ produkt som är under ständig utveckling samt deras utvecklande av kundens organisation. Utifrån T-KIBS klassificeringar verkar företaget inom humanistisk forskning och utveckling samt inom teknisk konsultverksamhet. För att bevara

organisationens anonymitet kan deras affärsidé inte lyftas men organisationen arbetar för ett mer jämställt samhälle med hjälp av en programvara som underlättar olika processer och projekt hos kunden.

Vid intervju med företag B deltog tre respondenter under tre olika intervjusessioner. Varje intervju genomfördes enskilt och intervjuerna pågick mellan 40–75 minuter. Intervjuerna genomfördes enligt intervjuguide (Bilaga 1) som under samtalet kompletterades med

anpassade följdfrågor för respektive samtal. Samtliga intervjuer inleddes med presentation av studien och presentation av oss själva. Fortsättningsvis fortlöpte intervjuer därefter med inledande frågor om respondenten. Samtliga intervjuer genomfördes digitalt med video och ljud. De tre respondenterna medgav godkännande för att spela in intervjun och informerades om att de kommer presenteras anonymt i studien. Samtliga respondenter ansåg sig

informerade om vad intervjun syftade till och medgav att fortsätta intervjun efter de inledande frågorna.

Respondent B1 - Respondenten är 42 år och har befattningen Konsultchef, men uppger även att konsultuppdrag utförs. Arbetsrollen syftar till att vara ansvarig för affärsområdet,

konsulterna och konsultleveransen. Respondenten påbörjade sin roll som konsultchef vid årsskiftet 2020 samt var konsult innan det. Respondenten har varit verksam i organisationen sedan år 2016. Personen har en kandidatexamen inom psykologi samt uttrycker sig ha en trygg känsla för intervjun. Intervjun genomfördes med personlig kommunikation den 8 maj 2020.

Respondent B2 - Respondenten är 25 år och har befattningen Customer Success Manager. Respondenten har varit verksam i organisationen sedan 2017 samt påbörjade sin anställning som junior konsult. Den nuvarande arbetsrollen innebär att vara konsult på kundtjänsten. Arbetsrollens fokus handlar om implementering av system, hålla utbildningar samt

kundservice. Personen har en kandidatexamen som personalvetare. Intervjun genomfördes med personlig kommunikation den 11 maj 2020.

Respondent B3 - Respondenten är 45 år och är verkställande direktör samt grundare av organisationen. Ansvarsområdet innebär fokus på tillväxt där det inkluderar mycket fokus på sälj och marknad. Vidare handlar ansvaret om att säkerställa ekonomi samt att säkerställa att chefer i organisationen leder deras respektive team. Respondenten var konsult till en början och har sedan år 2007 varit verkställande direktör. Personen har en påbörjad examen inom företagsekonomi och psykologi. Intervjun genomfördes med personlig kommunikation den 11 maj 2020.

3.6 Analysmetod

Studiens analysmetod och framställning av den insamlade empirin grundas i en teoristyrd tematisk analys. Analysmetoden kompletteras ytterligare av femstegsmodellen som enligt Jonsson (2012) syftar till att bilda förståelse för organisationers, oavsett storlek,

kunskapshantering och kunskapsöverföring. Enligt Bryman och Bell (2017) beskrivs en tematisk analys vara en av de vanligaste analysmetoderna för att bearbeta kvalitativ empiri. I studiens sammanhang, till skillnad från en empirisk tematisk analys, grundas teman i analysen från den teoretiska utgångspunkten. Studiens analysmetod grundas utifrån den teoretiska utgångspunkten där återkommande teman är betydande för studiens frågeställning. Presentation av det empiriska materialet är sammanfattat utifrån den teoristyrda tematiska analysmetoden. Respondenternas svar inom respektive tema har bearbetats utifrån att meningar som har koppling till respektive tema har plockats ut. Respektive svar har sedan sammanställts i en matris som är strukturerad utifrån respektive tema, enligt figur 1.

Struktureringen av det insamlade materialet kan också enligt Bryman och Bell (2017) påvisa studiens nivå av empirisk mättnad.

För att möjliggöra en jämförande analys av det empiriska materialet samt för att kunna förstå företagens förhållningssätt till

kunskapshantering analyseras detta utifrån ett analysschema. Analysschemat är grundat utifrån den teoretiska utgångspunkten där centrala resonemang och metoder påvisar en betydande roll för att förstå organisationers förhållningssätt. Således kan teman från det empiriska materialet ställas i relation till analysbegreppen med

anledning av att teman och begreppen grundas i den teoretiska utgångspunkten. Analysbegreppen fördelas sedan in utifrån

analysstrukturens olika stadier som i sin tur grundas i femstegsmodellen. Enligt Jonsson (2012) syftar femstegsmodellen till att vara en samling samt en sammanfattning av teorier och perspektiv inom knowledge management, vilket motiverar analysstrukturens relevans. Respektive stadie i

analysstrukturen förutsätter nästkommande stadie, vilket resulterar i förståelse för företagens förhållningssätt till kunskapshantering (Jonsson, 2012). Analysbegreppen möjliggör således

en jämförande analys av företag A och företag B eftersom analysen av företagens utfall av analysbegreppen kan sättas i relation till varandra. Detta bidrar till att besvara

frågeställningen utifrån att företagens förhållningssätt är tolkade och analyserade utifrån samma parametrar. För förtydligande av analysbegreppens innebörd se bilaga 2.

Samtidigt har en tematisk analys fått kritik enligt Bryman och Bell (2017) som menar att analysmetoden saknar ett tydligt tillvägagångssätt. Å andra sidan menar Braun och Clarke (2006) att det är en flexibel analysmetod, vilket i studiens sammanhang möjliggör att analysmetoden kan kompletteras med femstegsmodellen. Vidare menar Braun och Clarke (2006) att en tematisk analys inte har en direkt koppling till ett teoretiskt ramverk samt att detta möjliggör flexibiliteten för att använda analysmetoden inom vald teoretisk

utgångspunkt.