Jämförelse av innehållsanalys

Informationen går att återfinna i tabell 12-16. Informationen är tagen från hållbarhetsrapporterna för år 2015-2019, se bilaga 1 till 5.

Område: Likheter mellan åren: Skillnader mellan åren:

Vision & mål Att de vill ha en 100% förnybar affärsmodell.

År 2017 används Change Making Programme (“100% leading the change”, “100% Circular & Renewable “100% Fair & Equal”) som implementerades år 2016. Detsamma gäller även för år 2018 och 2019. Rubrikerna ändras dock i år 2019 där “100%” tas bort och “100% Circular & Renewable” bytes till “Circular & Climate Positive”.

År 2018 startade de ett samarbete med SIPP som de fortsatte med år 2019.

Arbete med innovation

Arrangerar Global Change Award varje år, samt inspirerar kunderna att göra klimatsmarta val.

År 2017 började de investera i ny teknologi för återvinning av kläder (re:newcell), som de fortsatte med år 2018 och 2019. Nytt för år 2018 är deras AI avdelning som fortsatte även år 2019. År 2016 introducerade de fyra nya fokusområden; fokusera, identifiera, samarbeta och använda i större skala effektivt. Detta fortsatte de med åren efter också.

Arbete med transparens

Varje år arbetar de med att öka transparensen i tillverkningskedjan och medveten kring hållbara val. Detta med

samarbetet med SAC och HIGG-indexet.

År 2017 började de med att berätta var materialet i deras Conscious kollektion tillverkades. År 2017 samarbetade dem med HSI, likaså även år 2015 och 2016. Detta finns inte med år 2018 och 2019.

Återanvänt material & arbete med hållbara råvaror

De samarbetar med Ellen MacArthur och BCI varje år.

De jobbar med hållbara material, och återvunna material.

År 2017: 37% av materialet kom från hållbara källor/återvunnet material. 0,5% var

återvunnet, 36,5% andra hållbara källor, Av 59% hållbart bomull, var 0,2% återvunnet, 47% BCI, 12,1% organiskt. 100 milj. petflaskor har återvunnits ekvivalent med andelen återvunnet polyester. Nytt: Samarbete med Danone Aqua, Cradle to Cradle Products Innovation Institute År 2015: Cloosed loopmaterial: 1,3 milj. Bomullsanvändning: 14,3% organiskt, 16,9% BCI, 0,2% återvunnet.

Material med hållbar bakgrund: 9% organiskt 10% annat 1% återvunnet.

Hållbara källor material: 20% Medveten materiallista

År 2016: 26,7% av det totala materialet från hållbara källor, 0,7% återvunnet, 43% av bomullen var hållbart, varav 28,2% från BCI, 14,5% organiskt, 0,5% återanvänt. Nytt: Testade ett samarbete med Control Union för att spåra organisk bomull och viskos.

År 2018: 57% Återvunnet, återanvänt eller hållbart material, 55,2% hållbara material, 1,4% Återanvänt/återvunnet, Andelen bomull, 14,6% organiskt, 79,9% BCI, 0,3% Återvunnet bomull. Nytt samarbete med EFFECTIVE. motsvarande volym på 325 miljoner petflaskor återvunnet i material.

År 2019: 57% av materialen var antingen hållbara (54,8%) eller återanvända (16,02%). 97% av bomullen kom från återvunnet bomull 0,55% Organiskt 16,02%, BCI 80,02%. En volym i likhet med 537 miljoner Petflaskor har använts i återvunnet polyester.

Kemikaliehantering De har varit medlemmar i ZDHC varje år och blev satta i styrelsen år 2017.

År 2017 kom de upp med en ny plan för hur kemikalier ska hanteras med tre huvudpunkter; giftfri framtid inom mode, säkra produkter på marknaden samt leda förändringen.

Skillnad i år 2015 var att då gjorde de 41 tusen tester för kvalitetskontroll, samt hade en ny strategi Best Chemical Management Practice. År 2016 gick de med i ChemSec Business Group och engagerade sig i EU:s publika konsultation angående restriktioner av farliga kemikalier. År 2018 lanserade de en lista med godkända kemikalier i leverantörskedjan.

Senare år 2019 startade de ett samarbete med TMC för att finna praktiska lösningar för produktlivscykeln.

Vattenanvändning Samarbetet med WWF för att utveckla vattenförvaltning har funnits varje år. De använder Jeancologicas mätverktyg varje år.

År 2017 var 85% av fabrikernas avloppsvatten i enighet med kvalitetskraven definierade av BSR, samt att 51% av faciliteterna hade vatteneffektiv utrustning. Det insamlade regnvattnet var 12,1 miljoner liter.

enighet med BSRs kvalitetskrav och år 2016 var motsvarande siffra 85%. 37% av faciliteterna hade vatteneffektiv utrustning år 2015 och år 2016 var det 51% som hade det. Det insamlade regnvattnet var 21,2 miljoner liter år 2015 och 22,5 miljoner liter år 2016.

År 2018 och år 2019 har de bytt från BSRs krav till ZDHC water compliants krav där 87% av fabrikerna var i enighet med dessa år 2018 och 93% år 2019. År 2018 hade 64% av fabrikerna vatteneffektiv utrustning och 67% hade det år 2019.

År 2019 kom de upp med en ny kategori för hur mycket av vattenanvändningen som var

återvunnen vilket var 13%.

År 2018 hade de en ny Femstegsmodell för vattenhantering. Vattenanvändningen minskade med 4,7 miljoner kubikmeter. Insamlat

regnvatten 18,9 miljoner liter.

Produktåtervinning De har insamling av kläder och textilier alla åren.

År 2017 samlade de in 17 771 ton kläder och textilier. Detta år startade de ett samarbete med I:CO som lade grunden för take care projektet. Detta fortsatte de med åren efter också. Insamlade kläder och textilier år 2015 var 12 341 ton och 15 888 ton år 2016.

Insamlade kläder och textilier år 2018 var 20 649 ton och 29 005 ton år 2019.

Skillnaden år 2019 var att de började ta bort plast från deras take care sortiment för att förlänga hållbarheten på dessa.

Avfallshantering År 2017 hade 64% av butikerna avfallssystem

för återvinning. 0,055% av klädproduktionen kasserades.

71% av butikerna hade avfallssystem för återvinning år 2016. Ingen information om kasserat avfall.

År 2015 hade 61% av butikerna avfallssystem och ingen information fanns kring kasserat avfall.

63% av butikerna hade avfallssystem för återvinning år 2018 och 62% hade det år 2019. 0,052% av klädproduktionen kasserades år 2018 och 0,029% kasserades år 2019.

Förnybara energikällor

Varje år nämner de hur mycket de använder från förnybara energikällor. Andelen var 96% år 2016, 2017, 2018 och 2019.

Blev medlemmar i re100 år 2015 och har varit medlemmar sen dess.

Det enda året som skiljer sig i andel förnybara energikällor var år 2015 då det var 78%. År 2015 placerade de ut solpaneler och väderkvarnar.

År 2016 investerade de i nya vindkraftverk. År 2018 installerades solpaneler på huvudkontoret i Stockholm

Direkt/Indirekt energianvändning

Elanvändningen minskade med 2,7 % år 2017. Totala energianvändningen inom den egna verksamheten var 5 893 266 gigajoule. Både år 2015 och 2016 har elanvändningen minskat med 8% sedan år 2007.

År 2018 minskade energianvändningen per öppningstimme med 8,2% sedan år 2016, och år 2019 10,1% sedan år 2016.

Den totala mängden energianvändning inom egna verksamheter var 6 186 278 gigajoule år 2018.

Totala

koldioxidutsläpp för den egna

verksamheten

De skriver ut den totala mängden

koldioxidutsläpp alla år.

År 2017 var totala mängden 63 690 ton (12 484 direkta, 51 206 indirekta).

År 2015 var den totala mängden 151 753 ton och år 2016 var det 80 542 ton.

År 2018 var totala mängden 56 978 ton och år 2019 var det 61 462 ton.

Carbon footprint Använde den forskningsbaserade planen alla åren efter år 2016.

År 2017 använde de den forskningsbaserade planen. Växthusgaser minskade med 0,35 miljoner.

År 2015 väntade de en forskningsbaserad plan för att minimera utsläppen av växthusgaser. Denna plan kom år 2016 och presenterade tre områden; naturliga kolsänkor, tekniska

kolsänkor och minskning av koldioxidutsläpp. År 2018 och 2019 fortsatte de arbeta med samma tre områden.

Koldioxidutsläpp för transport (externt)

Varje år skriver de hur många ton

koldioxidutsläpp det kommer från transporterna, med undantag för år 2019 så de endast skriver hur mycket de minskat.

År 2017 var utsläppen från transport 414 000 ton.

År 2015 var utsläppen 328 470 ton och år 2016 var det 796 000 ton.

År 2018 var utsläppen 587 000 ton.

Flygfrakten minskade med 36% år 2019 och totalen för transport landade på 500 000 ton.

5. Analys

I detta kapitel av uppsatsen presenteras en analys av resultatet utifrån den teoretiska referensramen. Till en början görs en analys av översiktsbilden av hållbarhetsrapporterna och avsnittet delas in i två. Del ett behandlar generell karaktär och del två läsbarheten. Avslutningsvis presenteras en analys av innehållet i hållbarhetsrapporterna.