4. Resultat och analys
5.1 Jämförelse av konsult och användares upplevelse av BIS användbarhet
Konsult och användare delar en gemensam uppfattning och upplevelse av Qlik Senses appropriateness recognizability. Båda anser att systemet speglar verksamhetens behov och således påvisar på en god ändamålsenlighet. Vidare beskriver SIS (2018) att användbarhet är den ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse med vilken användaren interagerar med ett visst objekt. Således blir ändamålsenlighet en viktig komponent för användarens upplevelse av BIS ur ett användbarhetsperspektiv.
En tydlig skildring mellan användaren och konsultens upplevelse påträffas vid
delkomponenten learnability. Båda konsulterna belyser att det finns brister i den utbildning som ges till användarna i samband med implementation av Qlik Sense och att den i vissa fall uteblir helt. Detta antas även ligga till grund för användarnas emellertid bristande kunskap om systemets olika funktioner. Samtliga användare beskriver Qlik Sense som anses intuitivt, vilket användarna anser bidrar till att systemet känns enkelt att lära sig. Dock beskriver ingen av användarna utbildning som en bidragande faktor till varför de inte lyckas genomföra vissa uppgifter under observationen. Detta kan grunda sig i det konsult 1 uttrycker under intervjun, att användarna inte har en tillräckligt djup förståelse för Qlik Sense och systemets olika funktionalitet. En mer omfattande utbildning, likt båda konsulterna antyder, kan således bidra till en djupare förståelse hos användarna för Qlik Sense. Detta kan vidare kopplas till
Eriksson & Ferwerdas (2019) studie vars slutsats var att utbildning av BIS gränssnittet är en bidragande faktor till en bra upplevelse till BIS användbarhet. Således styrker denna studies resultat och analys den slutsats Eriksson & Ferwerda (2019) presenterar avseende relationen mellan utbildning och BIS.
Qlik Sense intuitivitet betonas av användarna vid flera tillfällen under intervjun. När
delkomponenten user error protection diskuteras är det konsult 1 som pekar på brister i Qlik Sense. Under observation 1 och 3 belyser konsult 1 situationer där användarna har problem att genomföra vissa uppgifter. Konsulten förklarar, utifrån observationerna, att det finns ett behov av hjälptexter och informationsrutor för att stötta användarna i sitt utförande av uppgifterna. Användarna antyder själva att hjälptexter inte är nödvändigt för en förbättrad förståelse och beskriver istället systemet som fortsatt intuitivt. Denna skildring är intressant då Petrie & Powers (2012) studie identifierar en omvänd problematik. Studien beskriver hur användaren upplever problem när funktionalitet inte förklaras eller beskrivs tillräckligt i
37 systemet. Således förstår inte användaren hur eller vad den ska göra med funktionen. När användarna i Petrie & Powers (2012) studie antyder systemets brister som orsak antyder istället denna studie att bristerna sitter hos användarna själva och deras otillräckliga kunskap om systemet.
Vidare är konsult och användare överens om att systemet är estetiskt tillfredsställande, samtliga förklarar att detta beror på systemets grafiska element; färgglada figurer och diagram. Således finns en delad uppfattning mellan konsult och användare. Detta kan härledas till Preece (2015) som betonar att färg är en viktig komponent till att ett gränssnitt ska uppmärksammas av användaren. Däremot finns det aspekter som denna studie inte undersöker som kan påverka det funna sambandet. Eriksson och Ferwerda (2019) bekräftar i sin studie att användarnas ålder kan vara en indikator på användbarhetskrav och att yngre användare normalt har högre krav på BIS grafiska aspekter. En aspekt som denna studie inte undersöker vid observationerna då användarnas ålder inte bedöms.
Vidare återfinns även skildringar i konsult och användares upplevelse av Qlik Senses user interface aesthetics. Konsulten identifierar att applikationen innehåller för många
visualiseringar och att det således bidrar till överlappning av information. Ett överflöd av information i gränssnittet är ett förekommande användbarhetsproblem som även Petrie & Power (2012) identifierar i sin studie. Även om detta är ett element som inte användaren benämner kan detta anses som en eventuell förklaring till varför användaren misslyckas med somliga observationsuppgifter. Mycket information leder till att det blir svårt att hålla koll på den data och funktionalitet som finns i systemet. Vidare kan detta även förklara konsultens och användarens olika tillvägagångssätt för att lösa samma uppgift samma information går att hämta på flera sätt i applikationen.
Vidare finner studien det intressant att diskutera hur användare och konsulters upplevelse på Qlik Sense operability beskrivs. Samtliga respondenter en positiv uppfattning om Qlik Sense operability och beskriver systemet som smidigt, förståeligt och enkelt att använda. Trots den tidigare beskrivna problematiken med överlappning av data från konsulten och även
misslyckande av att utföra vissa observationsuppgifter hos användarna är således den sammantagna bilden positiv. Vidare kan detta bero på att användaren tenderar att svara på frågorna utefter tidigare erfarenheter och inte utefter de uppgifter som utförs under
observationen. Så även om användaren stöter på problem under observationen och misslyckas med uppgifter så är detta inte problem användaren brukar stöta på i sitt vardagliga arbete. Detta kan vidare förklaras som en anledning till att operability problemen inte upplevs av användaren och således inte heller uppmärksammas i efterföljande intervjuer. Vidare kan användarnas påträffade problem även förklaras av studiens valda observationsteknik, Think Aloud. Som Issa & Isaias (2015) beskriver kan tekniken skapa nervositet och hämma användarens användning av systemet.
Konsult och användare har en gemensam upplevelse av Qlik Senses accessibility.
38 men att en viss förförståelse om verksamheten blir central för att sedermera förstå den data och siffror som presenteras. En bidragande faktor till att konsult och användare anser verktyget som tillgängligt förklaras av flera vara för att systemet upplevs intuitivt.