JÄMFÖRELSE MELLAN FLIGHTTECH OCH AUTOTECH

En intressant skillnad mellan AT och FT är engagemanget. Svaren från enkäten på AT är generellt mer positiva. Kommentarerna är också fler vilket kan tyda på ett driv och en vilja till påverkan. Detta skulle kunna bero på att AT inte kommit så långt med miljöarbetet än.

Förbättringspotentialen är stor och det är kanske just det som medarbetarna uppmärksammat.

Det skulle också kunna ha att göra med vilka det är som arbetar på företaget. Jämförelsen mellan AT och FT i ålder bland medarbetarna visade att ATs medelålder (bland respondenterna) var

51 fyra år lägre än medelåldern på FT. En yngre skara kan tänkas ha ett större driv till miljörelaterade frågor. Detta skulle därmed kunna vara en anledning till den positiva inställningen till förbättrat miljöarbete på AT. En annan anledning till att drivet inte verkar vara lika stort på FT skulle kunna vara att de arbetar mer med de interna miljöfrågorna redan idag.

Därför kanske medarbetarna anser att företaget redan gör tillräckligt och drivet till att göra mer minskar. Det finns medarbetarna på FT med många bra förslag och vilja till förändring också, men antalet verkar vara högre på AT. På AT har dock fler personer svarat på enkäten. Detta skulle också kunna vara en anledning till att engagemanget verkar större.

Både från dokumentanalyserna och enkäterna märks också skillnad i vart fokuset ligger och vad företagen är bättre respektive sämre på. Avfall är ett exempel på ett tema som AT fått höga poäng på i dokumentanalysen, och även enkätsvaren tyder på ett väl fungerande system. Både respondenterna på AT och på FT skriver dock kommentarer om att avfallshanteringen kan förbättras. Det verkar dock som om antalet kommentarer om detta är något större på FT, trots färre respondenter. När det kommer till transporter verkar dock FT ligga steget före AT. Detta syns i dokumentanalyserna där temat Transport fått sex poäng på FT och endast ett poäng på AT. FT har också gjort en intern satsning på resor, både i tjänsten samt till och från jobbet.

Jämförelsen mellan svaren från de båda företagen tyder också på att FT lyckats få sina medarbetare att variera sina färdmedel något mer än på AT. Trots detta är kommentarerna om förbättrade transportmöjligheter många på FT. Troligt är dock att respondenterna uppmärksammats på ämnet på grund av enkätens frågor. Frågorna på FT kretsade mer kring jobbpendling än vad frågorna på AT gjorde. Detta kan ha fått medarbetarna på FT att tänka till mer kring de möjligheterna samt vad de saknar i jämförelse med medarbetarna på AT. På AT kretsar transportkommentarerna ofta kring leveranstransporter. I ATs miljödokument framgår det att företaget arbetar med detta problem. Troligt är därför att även ATs medarbetare därmed kommenterar det som uppmärksammats, alltså leveranstransporterna i detta fall. Återvinnings- och transportscenariot tyder dock på en sak; att fokus faktiskt fungerar. Med detta menas att där företagen valt att lägga in resurser har saker skett. Kanske inte i tillräckligt hög grad men någon typ av förändring sker åtminstone. Ett par respondenter på AT kommenterar att större fokus på miljöarbetet behövs och detta verkar mycket riktigt stämma. Som nämnt tidigare skulle resurser i form av 40 extra arbetstimmar kunna göra stor skillnad, troligtvis på båda företagen, men framförallt på AT där potentialen till ett vällyckat miljöarbete tycks vara stor.

52

5.3. Miljöarbete för förbättrad miljöprestanda och organisatoriska fördelar

Flera forskare (Poksinska et al. 2003; Zobel 2018; Boiral 2007; Barla 2007) som tidigare studerat företags miljöarbete på ett eller annat sätt har kommit fram till att det nästan enbart bidrar till organisatoriska fördelar, så som minskade kostnader, förbättrad företagsbild och förbättrade kundrelationer (Poksinska et al. 2003). Den tidigare forskning som tagits med i denna uppsats kretsar till stor del runt användandet av ISO 14001. Både AT och FT är certifierade enligt ISO 14001 (FT årsredovisning 2018; AT CSR 2018). Båda företagen redovisar också enligt GRI och mäter sin miljöpåverkan med hjälp av CDP. Inom nyinstitutionell teori delas organisationer upp i formell struktur och organisatorisk vardag (Eriksson-Zetterquist 2009). Eftersom den formella strukturen sägs vara det som företagen väljer att visa upp för sina intressenter skulle den kunna jämföras med de standarder och riktlinjer som AT och FT använder sig av, i kombination med de miljörelaterade dokument som företaget publicerar. Detta blir därmed de delar som genererar legitimitet.

De båda företagen antas också hamna inom samma organisatoriska fält. Som Eriksson-Zetterquist (2009) skriver så är den tillhörigheten tillsammans med den formella struktur som fältet förhåller sig till tillräcklig för att företaget ska få legitimitet. Eriksson-Zetterquist (2009) särskiljer dock på legitimitet och status och menar att status endast anträffar några av företagen inom fältet och att en konkurrens om denna därför måste ske. Legitimiteten verkar både AT och FT redan ha uppnått. För att öka sin konkurrenskraft kanske fokuset därför borde flyttas till status. Troligt är att det idag, på de flesta organisationer, handlar om att göra det som måste göras för den ekologiska hållbarheten men inte särskilt mycket mer än det. Författarens egen uppfattning är att mycket arbete utöver den faktiska verksamheten kretsar kring arbetsmiljö och att en god sådan genererar hög status, åtminstone bland potentiella medarbetare. I takt med förändringarna som sker med miljö och klimat och det ökade fokuset inom detta ämne globalt kanske ett kraftigare företagsinternt miljöfokus kan bli framtidens statusmagnet. I enkätundersökningarna på AT och FT menar en stor majoritet på båda företagen att miljöarbetet på arbetsplatsen är viktigt eller mycket viktigt. På AT är detta fenomen allra störst. Där menar lite drygt 70% av respondenterna att miljöarbetet är mycket viktigt. En generell uppfattning från svaren på enkäten på AT är också att många har en ambition att arbeta mer för miljön på arbetsplatsen. Många kommentarer från respondenterna tyder på en positiv inställning till förbättrat miljöarbete. En annan intressant faktor är också att medelåldern, enligt enkätsvaren, är fyra år lägre på AT än vad den är på FT. Det kan tänkas att detta har ett samband och det kan

53 därmed ses som en indikation på att ökat fokus på miljöarbetet är en stigande statusfaktor när yngre generationer intar arbetsmarknaden. Förutom att miljöarbetet kan tänkas ha effekt på medarbetarna, eller framförallt potentiella framtida medarbetare, skulle det också kunna generera förbättrade möjligheter bland kunder och leverantörer. Det kan tänkas att lagar och regler blir strängare med tiden och om företagen då redan ställt om kan de öka sin konkurrenskraft och vara andra företags förebild. Detta skulle därför kunna generera status utöver legitimitet.

Många organisatoriska fördelar uppnås troligtvis redan via användandet av standarder och riktlinjer samt tillhörigheten till ett organisatoriskt fält. Som nämnt skulle satsningen på status kunna vara en uppgradering och en ytterligare möjlighet till konkurrensfördelar. Kanske kan förbättrad miljöprestanda också vara något som resulterar i organisatoriska fördelar. Enligt flera av de forskare som nämnts under tidigare forskning (Chin 1999; Hanna et al. 2000; Boiral 2005;

Boiral & Paillé 2012; Tosti-Kharas et al. 2017) behövs engagemang neråt i organisationen för att miljöarbetet faktiskt ska resultera i förbättrad miljöprestanda. Inom Hertzbergs tvåfaktorsteori (Lindkvist et al. 2015) sägs erkännande, uppskattning och ansvar bidra till förbättrad motivation hos medarbetare. Forskare som Yuriev et al. (2018) tar upp liknande faktorer som bidragande till förbättrad miljöprestanda. Det kan därmed tänkas att motivation till att skapa ekologiska förbättringar i verksamheten behövs för att faktiskt uppnå detta. Yuriev et al. (2018) menar också att dialog om miljöarbetet är viktigt. Kommunikationen diskuteras även inom organisationsteorin (Lindkvist et al. 2015). Val av kommunikationskanaler och bekräftelse på att informationen framgått ordentligt är viktigt vid informationsspridning.

Bristande kommunikation är något som kan märkas hos både FT och AT. Ett exempel på detta är miljöutbildningarna. På FT står det exempelvis i årsredovisningen (FT årsredovisning 2018) att en miljöutbildning är obligatorisk för alla anställda. Trots detta är det endast ungefär 50%

av alla respondenter som erbjudits och deltagit på en. På AT verkar det enligt de analyserade dokumenten inte vara obligatoriskt med miljöutbildning, däremot sägs det att regelbunden miljöutbildning sker årligen, antingen online eller ”face-to-face”. 64% av respondenterna på AT har inte erbjudits någon miljöutbildning och bland samtliga har endast 13% faktiskt deltagit.

Det skulle kunna vara så att det som skrivs i företagens dokument faktiskt inte genomförs fullt ut eller så framgår inte den informationen som företaget önskar förmedla. I det ena fallet skulle situationen kunna liknas med den som beskrivs inom den nyinstitutionella teorin där det påstås att företag har en formell struktur som visas för intressenter och en organisatorisk vardag som

54 är det som faktiskt görs på företaget (Eriksson-Zetterquist 2009). I den organisatoriska vardagen är det ofta så att många av de ambitioner företaget verkar ha enligt den formella strukturen faktiskt inte genomförs. Detta skulle kunna vara fallet gällande de uteblivande miljöutbildningarna. En annan teori är att företagen faktiskt förmedlar informationen om miljöutbildningarna men att den inte når fram så som det var menat. Detta kan bero på att kommunikationen är en så kallad envägskommunikation vilken beskrivs inom organisationsteorin (Lindkvist et al. 2015). En sådan resulterar i att budskapet inte når fram som det var menat och det skulle därmed kunna vara anledningen till att många anställda inte uppfattar att miljöutbildningar ens existerar. Enligt Yuriev et al. (2018) krävs dialog om miljöarbetet för att förbättrad miljöprestanda ska uppnås. Envägskommunikation är därför enligt dem inte tillräckligt.

På båda företagen är det dock flera som har fått information om utbildningarna men trots det inte deltagit. Här skulle motivationsfaktorn kunna ha en inverkan. Ett större fokus på miljöfrågorna generellt kan öppna upp för ett större intresse. Som nämnt tidigare är det också enligt både Lindkvist et al. (2015) och ett par forskare (Yuriev et al. 2018; Kim et al. 2016) viktigt med ansvar, erkännande och uppskattning för att medarbetarna ska vara motiverade nog till att genomföra vissa uppgifter. Tosti-Kharas et al. (2017) menar också att en vilja att faktiskt förbättra ekologiska och inte enbart organisatoriska faktorer i högre grad bidrar till förbättrad miljöprestanda. De kallar detta typ av engagemang för ekodrivet engagemang och det kan likställas med det som Yuriev et al. (2018) kallar pro-environmental behaviour. De barriärerna som Yuriev et al. (2018) tar upp, så som kunskapsbrist, bristande kommunikation, dåligt stöd från ledningen och oidentifierbara miljömål sägs ha påverkan på medarbetarnas engagemang och dessa barriärer måste därmed överkommas för att förbättrad miljöprestanda ska uppnås. Ett par av respondenterna från AT har kommenterat att tydligare miljömål efterfrågas för att de själva ska kunna bidra till ett förbättrat miljöarbete. Även kommunikationsproblem och bristande engagemang från ledning och ansvariga tas upp i kommentarerna och att respondenterna saknar kunskap om en del miljörelaterat arbete framkommer från flera av enkätsvaren. Barriärerna bekräftas därför också av företagens anställda och bör därför prioriteras i arbetet för förbättrad miljöprestanda.

Som nämnt har AT och FT lyckats inom olika områden i miljöarbetet. AT är bättre på avfallshantering medan FT lyckats bättre med transporter. Detta märks av både inom de

55 analyserade miljödokumenten samt i resultatet från enkäterna. Dokumenten skulle kunna jämföras med den formella strukturen, eftersom det är de som visas upp för intressenter. Det har diskuterats att den formella strukturen skiljer sig från det som faktiskt görs i verksamheten, och så är det kanske också i många fall. Det som har lyfts i dokumenten från AT och FT har dock märkts av även på insidan, åtminstone till viss del. Kanske är det därför inte enbart skillnader mellan formell struktur och organisatorisk vardag. Det verkar ändå som att det som skrivs i dokumenten ägnas någon typ av uppmärksamhet, och från det kommer resultat. Kanske är det detta Chin (1999) menar med att certifiering enligt vissa standarder faktiskt förbättrar miljöprestandan.

Troligt är dock att det som presenteras i dokumenten är de flaggskepp som företagen faktiskt lyckas med. FT har bättre transportmöjligheter och temat Transport får höga poäng i dokumentanalysen. AT är duktiga(re) på avfallshantering och för dem är det detta tema som rangordnas högt i analysen. Under en vanlig genomläsning av dokumenten märks fokusområdena ganska tydligt, men kanske framkommer inte bristerna inom miljöarbetet eftersom de inte nämns i lika hög utsträckning. På grund av det ses miljöarbetet på företagen trots allt som legitima, trots att det brister inom några områden. Dessa områden döljs av det som faktiskt görs bra.

För att uppnå förbättrad miljöprestanda och därmed kanske även öka sin status något går det dock att lära sig av denna diskussion. Genom att våga presentera allt istället för att dölja sina brister så kan ökad motivation till att faktiskt förbättra skapas. Höga ambitioner leder till legitimitet (Eriksson-Zetterquist 2009) och kanske kan bra resultat leda till status. Genom att visa upp sina brister är det troligt att engagemang till att förbättra dem skapas. Analyserna här tyder på att det som presenteras också till viss del genomförs. Presentera därför mera. Troligt är att organisatoriska fördelar går hand i hand med förbättrad miljöprestanda.

56