Företagsinternt miljöarbete tycks baseras mycket på medarbetarna. Enligt resultat och diskussion framgår det att medarbetarna är nyckeln till framgång men också hindret på vägen dit. Det verkar krävas ett successivt, långsiktigt arbete för att uppnå önskvärda resultat som levererar både organisatoriska fördelar och miljöprestanda. Företag med medarbetare som främjas av utveckling och förändring tros ha goda möjligheter till att uppnå ett vällyckat miljöarbete. Troligt är också att yngre generationer har högre potential. Genom att utdela miljörelaterade arbetsuppgifter till rätt medarbetarskara, alltså till de som behöver utveckling för att stimuleras på arbetsplatsen, tros miljöarbetet kunna bli mycket framgångsrikt. Detta förutsatt att medarbetarna har den kunskap som krävs för att kunna genomföra uppgiften. En viktig faktor är också en engagerad och närvarande ledning som deltar i arbetet och framförallt återkopplar resultaten. Rätt kommunikation har en betydande roll och arbetssätt som främjar motivationen bland medarbetarna är väsentliga. Förutsättningarna för ett framgångsrikt miljöarbete tycks därför landa i kunskap, ansvarsfördelning och återkoppling.
Ett framgångsrikt miljöarbete ska generera fördelar för både miljön och organisationen själv.
För att lyckas med detta tycks det som att företagets formella struktur och organisatoriska vardag bör närma sig varandra. Studien har gett indikationer på att den formella strukturen trots allt kan bidra till liknande fokus internt. Genom aktivare och mer vågad publicering kan det därför tänkas att förbättrad miljöprestanda uppnås. På längre sikt kan detta även förbättra företagets image då miljöprestanda kan leverera möjligheter att avancera från legitimitet till status. Detta eftersom den ekologiska hållbarheten tros bli företagens framtida statusmagnet i takt med att generationerna på arbetsmarknaden byts ut. Utökad legitimitet kan generera konkurrensfördelar och vägen dit tros gå via företagens interna miljöarbete.
57
Referenser
Barla, P. (2007). ISO 14001 certification and environmental performance in Quebec's pulp and paper industry. Journal of Environmental Economics and Management, 291-306.
Blanco, C., Caro, F., & Corbett, C. J. (2017). An inside perspective on carbin disclosure.
Business Horizons, 635-646.
Blasco, J. L., & King, A. (2017). The road ahead. The KPMG Survey of Corporate Responsibility Reporting 2017. KPMG.
Boiral, O. (2005). The impact of operator involvment in pollution reduction: case studies in Canadian chemical companies. Business Strategy and the Environment, 339-360.
Boiral, O. (2007). Corporategreening through ISO 14001: a rational myth? Organization Science, 127-146.
Boiral, O., & Paillé, P. (2012). Organisational citizenship behaviour for the environment:
Measurement and validation. Journal of Business Ethics, 431-435.
Carbon Disclosure Project [CDP]. (2012). Carbon Disclosure Project (CDP) rekommenderas som ett ramverk för att uppfylla Caring for Climate-rapportering. CDP.
Carbon Disclosure Project [CDP]. (2020). What we do - CDP. CDP:
https://www.cdp.net/en/info/about-us/what-we-do [2020-02-11]
Chin, K.-S. (1999). Factors Influencing ISO 14000 Implementation in Printed Circuit Board Manufacturing Industry in Hong Kong. Journal of Environmental Planning and Management, 123-134.
Dahmström, K. (2015). Från datainsamling till rapport - att göra en statistisk undersökning.
Studentlitteratur.
Delmas, M. A. (2002). The diffusion of environmental management standards in Europe and in the United States: An institutional perspective . Policy Science, 91-119.
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori - idéer, moden, förändring. Malmö: Liber AB.
European Comission . (2019). COMISSION STAFF WORKING DOCUMENT. Corporate Social Responsibility, Responsible Business Conduct, and Business & Human Rights:
Overview of Progress. Bryssel: European Comission.
Global Sustainability Standards Board [GSSB]. (2016a). GRI:101 FOUNDATION. GSSB.
Global Sustainability Standards Board [GSSB]. (2016b). GRI 301: MATERIALS. GSSB.
58 Global Sustainability Standards Board [GSSB]. (2016c). GRI 302: ENERGY. GSSB.
Global Sustainability Standars Board [GSSB]. (2016d). GRI 305: EMISSIONS. GSSB.
Hanna, M. D., Rocky Newman, W., & Johnson, P. (2000). Linking operational and
environmental improvement through employee involvment. International Journal of Operations & Production Management, 148-165.
Heras-Saizarbitoria, I., Boiral, O., & Allur, E. (2018). Three Decades of Dissemination of ISO 9001 and Two of ISO 14001: Looking Back and Ahead. i I. Heras-Saizarbitoria, ISO 9001, ISO 14001, and New Management Standars (ss. 1-15). San Sebastian : Springer International Publishing AG.
IPCC (2018): Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty [Masson-Delmotte, V., P. Zhai, H.-O. Pörtner, D. Roberts, J. Skea, P.R. Shukla, A. Pirani, W.
Moufouma-Okia, C. Péan, R. Pidcock, S. Connors, J.B.R. Matthews, Y. Chen, X.
Zhou, M.I. Gomis, E. Lonnoy, T. Maycock, M. Tignor, and T. Waterfield (eds.)]. In Press.
Kim, S.-H., Kim, M., Han, H.-S., & Holland, S. (2016). The determinants of hospitality employees' pro-environmental behaviours: The moderating role of generational differences. International Journal of Hospitality Management, 56-67.
Lindkvist, L., Bakka, J. F., & Fivelsdal, E. (2015). Organisationsteori - Struktur, Kultur, Processer. Stockholm: Liber AB.
Lundman, B. & Hällgren Granehiem, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M &
Høglund-Nielsen, B. Tillämpad kvalitativa forskning inom hälso- och sjukvård. 3 uppl.
Lund: Studentlitteratur, ss. 187-201
Poksinska, B., Jörn Dahlgaard, J., & Eklund, J. A. (2003). Implementing ISO 14001 in Sweden: motives, benefits and comparison with ISO 9000. International Journal of Quality & Reliability Management, 585-606.
Regeringen. (2015). Politik för hållbart företagande. Stockholm: Regeringen (Skr.
2015/16:69).
Regeringskansliet. (2018). Handlingsplan Agenda 2030, 2018-2020. Stockholm:
Regeringskansliet.
Ritzert, C. G. (2000). Decision Points in ISO 14001. Pennsylvania: John Wiley & Sons, Inc.
59 Svenska institutet för standarder [SIS]. (2015). Miljöledningssystem - Krav och vägledning
(ISO 14001:2015). SIS, Svenska institutet för standarder:
https://www.sis.se/produkter/foretagsorganisation/foretagsorganisation-och-foretagsledning-ledningssystem/ledningssystem/sseniso140012015/ [2020-02-11]
Tosti-Kharas, J., Lamm, E., & Thomas, T. E. (2017). Organization OR Environment?
Disentangling Employees' Rationales Behind Organizational Citizenship Behaviour for the Environment. Organizations & Environment, 187-210.
Yuriev, A., Boiral, O., Francoeur, V., & Pascal, P. (2018). Overcoming the barriers to pro-environmental behaviours in the workplace: A systematic review. Journal of Cleaner Production, 379-384.
Zobel, T. (2018). i I. Heras-Saizarbitoria, ISO 9001, ISO 14001, and Management Standards (ss. 39-57). Luleå: Springer.
60