Jämförelse mellan personal

(1) Personal hade vårdnad om hematologiska och internmedicinska patienter (2) Personal hade vårdnad om onkologiska patienter

Utbrändhetsnivå (MBI)

Resultatet av statistik Independent sample t-test visade att sjuksköterskorna som

vårdade hematologiska och, internmedicinska patienter (1) utöver onkologiska patienter (2) hade högre utbrändhetsnivå (m=59,44; SD±9,53) än sjuksköterskor som enbart vårdade onkologiska patienter (m=52; SD±11,05).

Resultat av statistisk analys Independent sample t – test visade ett signifikant p-värde (p=0,025; t=2,327, df=40). Det fanns statistisk skillnad av utbrändhetsnivå (MBI) i de fall där sjuksköterskorna vårdade hematologiska och, internmedicinska patienter (1) utöver onkologiska patienter (2). Statistiskt resultat av Independent sample t– test presenteras i (Tabell 6).

Tabell 6. Jämförelse av utbrändhetsnivå (MBI) mellan fyra onkologiska vårdavdelningar. Totalt n=42 1 (MBI) n= 25 2 (MBI) n=17 T -värde (df) p-värde (sig) Medelvärdet (m) (SD) 59,44 (9,53) 52(11,5) 2,33(40) 0,025

(1) Personal hade vårdnad om hematologiska och internmedicinska patienter (2) Personal hade vårdnad om onkologiska patienter

Stressnivå (SE)

Resultatet av statistisk Independent sample t -test visade att sjuksköterskorna som vårdade hematologiska och internmedicinska patienter (1) utöver onkologiska patienter (2) hade samma stressnivå (m=26,12; SD±3,66) som sjuksköterskorna som hade vårdnad enbart om onkologiska patienter (m=26,12; SD±4,76).

Resultat av statistisk analys Independent sample t - test visade inte ett signifikant p-värde (p=0,999; df=28,45, t=0,002). Det fanns ingen statistisk skillnad av stressnivå (SE) där sjuksköterskorna hade vårdnad om hematologiska, internmedicinska patienter (1) utöver onkologiska patienter (2).

7.6 Sambandsanalys

Resultatet av samband mellan oberoende variabeln känner sig överbetad (m=56,42; SD±3,1 min-max 54,01–65,99) hade ett signifikant samband med de beroende variablerna sammanställda i utbrändhetsnivå (MBI) (m=56,42; SD±2,148 min -max 53,21–63,20) Det finns ett samband mellan känsla av att vara överarbetad och

utbrändhetsnivå (MBI) p=,000. Oberoende variablerna ålder, år på arbetsplats, övertid

per månad, vårdnad om barn, arbetsform, arbetstider hade inga signifikanta samband med utbrändhetsnivå (MBI). Mellan variablerna sammanställda i instrumentet (SE) och variabeln ålder, antal år på arbetsplats, vårdnad om barn, arbetsform, arbetstider och känsla av att vara överarbetad, fanns det inga signifikanta skillnader. Redovisning av statistisk sambandsanalys visas i (Tabell 7).

Tabell 7. Statistisk sambandsanalys mellan bakgrundsvariabler och variabler sammanställda i utbrändhetsnivå (MBI) och stressnivå (SE).

Variabel MBI p-värde SE p-värde Ålder ,889 ,841 År på arbetsplats ,716 ,968

Övertid per månad ,062 ,999

Vårdnad om barn ,928 ,344

Överarbetad ,000 ,589

Arbetsform ,480 ,154

Arbetstider ,107 ,417

8 DISKUSSION

Studiens resultat visade att sjuksköterskorna på de onkologiska vårdavdelningarna befann sig inte i den höga stressnivå eller utbrändhetsnivå på arbetsplats oberoende av geografiska områden. Men studiens resultat visade skillnad av utbrändhetsnivå där sjuksköterskorna hade vårdnad om onkologiska, hematologiska och internmedicinska patienter. Studien visar också ett statistiskt samband mellan utbrändhetsnivå (MBI) och de sjuksköterskorna som kände sig överarbetade. Sjuksköterskorna som kände sig överarbetade hade högre utbrändhetsnivå.

8.1 METODDISKUSSION

I studien undersöktes om sjuksköterskornas arbetsbelastning var stressrelaterade på onkologiska vårdavdelningar. En kvantitativ enkätstudie valdes för att minimera påverkan av urvalsförfarande, miljö, datainsamling och analys (Kristensson 2014). Enkätstudier är den vanligaste formen i den kvantitativa metoden och kan föredras framför andra kvantitativa metoder. Den passar bäst när information samlas in från många deltagare på kort tid (Billhult 2017). En annan anledning att välja enkätstudien i uppsatsarbetet har varit att den inte kräver mycket resurser och enkäter tar inte lång tid att fylla i (Thrane 2019). Den empiriska metoden är även lämpligaste (Segesten 2017). Segesten (2017) skriver vidare att en empirisk studie bör undvikas i samband med grundutbildning till sjuksköterska eftersom det fanns tidsbegränsning av genomförande av examensarbete. Studiens kvalité kan försvagas. Men Segesten (2017) poängterar också att universitet ska ge möjlighet för studenter att utföra en empirisk studie därför valdes den metoden och studien riktas till sjuksköterskor som arbetar på onkologiska vårdavdelningar.

Pappersenkät är det vanligaste sättet att samla in datamaterial. Det går snabbt att skriva och dela ut enkäter, vilket gör att pappersenkäter är bland de vanligare metoderna. Detta sätt ger ett seriöst intryck och högre svarsfrekvens (Barmark & Djurfeldt 2019).

Dessutom skickades två påminnelser för att öka svarsfrekvens. Enligt Ejlertsson (2013) kan svarsfrekvensen höjas mellan 30–50% genom att två påminnelser om postenkäten skickas ut. Trots att alla ovan nämnda styrkor med pappersenkät var svarsfrekvensen på utvalda vårdavdelningar 61,76 % (n=42) av 68 enkäterna. En webbenkät är en annan möjlighet. Det är lättare och billigare att få tag på många deltagare samt sparar tid på att koda in enkäterna i ett statistikprogram SPSS. Ett exempel är Google docs, vilket är lätt att hantera, gratis samt data kan importeras direkt till ett utvalt statistikprogram (ibid).

Det vanligaste felet i statistiska studier är bias, som betyder skevhet eller systematiskt fel (Kristensson 2014). Exempelvis i den först planerade studien föll en av tre

undersökningsenheter bort under insamling av data, ett så kallat externt bortfall. Detta resulterade i att datainsamling fördröjdes tidsmässigt eftersom två nya

undersökningsenheter fick eftersökas. Billhult (2017) beskriver att en studie blir nästan aldrig som forskaren har planerat från början och att bortfall därför kan förekomma. Oavsett vilket problem som uppstår under arbetets gång bör tillräckligt med data samlas in för att studiens resultat ska kunna bli generaliserbart (ibid). Trots att alla planerade undersökningsenheter bekräftade sitt engagemang och fick påminnelse angående studien, svarade 61,76% (n =42) av populationen på enkäten från utvalda

vårdavdelningar. En av studiens styrkor är att deltagarna svarade noggrant på samtliga frågor i enkäten, därför finns inte ett internt bortfall. Detta kan förklaras av att

sjuksköterskorna som tog sig tid att besvara på enkäten, inte upplever stress eller utbrändheten på sin arbetsplats (Barmark et al 2019). Dessutom utfördes studien i olika geografiska områden i Sverige. Detta medverkar till att studien är mer representativ (Ali & Skärstäter 2017).

Vid två av de fyra vårdavdelningarna vårdas förutom patienter med tumörsjukdomar, även patienter med blodsjukdomar samt med vissa former av internmedicinska

sjukdomar. Detta kan medföra att studiens validitet minskas, samt att urvalsförfarandet bli på något sett skevt (Kristensson 2014). Av denna anledning skulle en framtida studie kunna fokusera enbart på sjuksköterskor inom cancervården. På detta sätt ges större möjlighet att få rikligt med datamaterial, som är trovärdigt och representativt (Ali et al., 2017).

En styrka med studien är att enkäterna är validerade. De är testade i tidigare studier och de mäter sjuksköterskors stress samt utbrändhet relaterad till arbetsbelastning. Genom att använda färdigkonstruerade enkäter stärks studiens validitet, de mäter det som avses att mätas samt resultaten från dataanalysen ger möjlighet att jämföra resultatet med andra studier som använt samma mätinstrument. En hög grad av instrumentens reliabilitet innebär att studien får samma mått vid upprepning av studien och det perfekta är om valda instrumentet visar samma resultat oavsett vem som gör studien eller när den utförs (Billhult 2017). Studiens resultat hade kunnat bli annorlunda om den upprepas vid två olika tillfällen eller under olika årstider. Stress är ett brett fenomen vilket innebär att individen kan uppleva stress på olika sätt beroende på tidpunkt, miljö eller humör (Weman – Josefsson & Bergren, 2013).

Vid upprepning skulle studien inte ge samma resultat då datainsamlingen utfördes vid en viss punkt då detta var en tvärsnittsstudie (Billhult 2017).

De ifyllda enkäterna förvarades på en låst expedition, men en del av deltagarna hade missat att lägga sina ifyllda enkäter i det medföljande kuvert som delades ut, vilket försvagade i konfidentialitet och även anonymitet. Det framgick tydliga instruktioner och information gällande studiens tillvägagångssätt i informationsbrev till

avdelningschefen på den onkologiska vårdavdelningen och deltagarna i studien. Det kunde göras på annat sätt, till exempel träffa deltagarna på ett arbetsmöte, presentera studiens syfte därefter dela ut informationsbrev och be personal att fylla i enkäterna. Barmark & Djurfeldt (2015) anser att det skulle vara en stor fördel och öka deltagarnas benägenhet att svara på enkäten.

En annan fördel skulle kunna vara att det under hela datainsamlingsprocessen endast är studenten som har ansvar för att samla in enkäterna, vilket skulle förstärka

konfidentialitet och även anonymitet. Efter insamlingen av data från undersökta

populationen registrerades den in i statistikprogrammet IBM SPSS. Insamlade data skall makuleras efter studiens avslutning. Detta garanterar att informationen om deltagarna inte sprids till obehöriga.

Kjellström (2017) påstår att studien som berör deltagarnas upplevelse kan väcka starka känslor hos individen därför var det av stort vikt att valda instrument har etiskt

godkännande var prövade i tidigare studier. Frågorna i instrumentet var klart och tydligt formulerade, svarsalternativen var tydliga så att deltagarna enkelt kunde följa med och förstå vad skulle göras. För att säkerställa att studien följt forskningsetiska riktlinjer (Helsingforsdeklarationen 2018), gjordes en etisk egengranskning (Bilaga 4). Den godkändes av handledare, då de sex första frågorna i mallen för etisk

egengranskning besvarades nej. Det betydde att det inte behövdes göra någon etisk prövning.

8.2 RESULTATDISKUSSION

Studiens huvudresultat visade inget samband mellan sjuksköterskornas arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Fyra vårdavdelningar undersöktes; två i sydvästra Sverige och två i södra Sverige. Det fanns inget signifikant samband gällande utbrändhet och stress mellan sjuksköterskor från onkologiska vårdavdelningar i de olika geografiska

områdena. Detta betydde att den geografiska placeringen saknade betydelse för sjuksköterskornas upplevelse av stress.

Arbetsmiljö, stress och utbrändhet

Studiens resultat stöds inte av tidigare forskning om att sjuksköterskans arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar leder till stress vilket i sin tur kan leda till

stressrelaterade besvär som utbrändhet (Yu, Jiang & Shen, 2016). Tidigare forskning gjord av Książek, Stefaniak, Stadnyk, & Książek, 2011 undersökte sjuksköterskans stress relaterad till arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar i andra europeiska länder. Där beskrivs att sjuksköterskor ställs inför olika sociala och materiella

miljöfaktorer på sin arbetsplats. Stora krav ställs på sjuksköterskor på onkologiska vårdavdelningar som har en hög patientomsättning (Książek et al., 2011) vilket medför ytterligare arbete som sjuksköterskan skall utföra under tidspress, samt en risk för att en del omvårdnadsåtgärder kan missas på grund av tidsbrist. Sådana psykiska och fysiska påfrestningar på arbetsplatsen bidrar till nedstämdhet och försämrad fysisk hälsa, då kroppen anpassar sig till rådande situation. I förlängningen innebär detta att negativa omständigheter resulterar i utbrändhet (ibid). En viktig del i vårdarens arbete är att kunna hitta balans mellan vila och rörelse (Dahlberg 2010) eftersom att återfinna balans mellan stillhet och rörelse är en naturlig process i personers liv som bidrar till hälsa. Men ibland är det oundvikligt att någon del av arbetet tar för mycket inre kraft vilket kan bidra till ohälsa därför är det väsentligt att livsrytmen stabiliseras för att klara påfrestningar i vardagen och på arbetsplatsen. Det är väldigt individuellt hur människor påverkas av händelser i omgivningen (ibid).

Den potentiella risken för utbrändhet bland sjuksköterskor på onkologisk vårdavdelning är, enligt studien, liten och leder inte till psykisk ohälsa. Påståendet grundas på den undersökta populationen där stressen inte uppfattas som hög. Detta innebär att det inte finns stressrelaterade samband till arbetsbelastning och utbrändhet. En studie, utförd av Udo, Danielson, Henoch, & Melin-Johansson (2013), visade att sjuksköterskor som bemöter cancerpatienter på kirurgisk vårdavdelning, blev bjudna en informativ utbildning på sin arbetsplats. Studien visade senare att sjuksköterskorna som deltog i studien, kände mindre stressnivå trots arbetsbelastning på sin arbetsplats. De beskrev en positiv förändring i beslutfattande under oförutsedda situationer (ibid). Det anses

(Weman -Josefsson & Berggren 2013) att ha bättre förutsättningar att hantera utmanade situationen på sin arbetsplats när arbetare har tillgång till exempel till informativt stöd. Detta resulterar i bättre harmoni på arbetsplatsen och att en god arbetsmiljö inte är enbart en strategisk resurs men även en resurs för individens utveckling och välbefinnande (ibid).

Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2018) är en bra och säker arbetsmiljö en rättighet i Sverige. På vissa sjukhus i Sverige tillämpas nya arbetssätt samt nya

ledningsstrukturer bland annat hos sjuksköterskor som arbetar på onkologisk

vårdavdelning. Detta resulterar i att sjuksköterskor känner sig trygga i sin yrkesroll samt bidrar till sjuksköterskans bättre hälsa och välmående (ibid). Arbetsmiljö och hälsa är förknippade med varandra (Dahlberg & Segesten 2010), och individer har ansvar för hur dessa upplevs under en arbetssituation. Att arbeta i en hälsosam arbetsmiljö på exempelvis en vårdavdelning där vårdmiljön är anpassad efter personalens psykiska och fysiska behov är av stort vikt för hälsa och välbefinnande (ibid). Det kan handla om att arbetsplatsen erbjuder riktad information till vårdpersonal i form av att ge utbildning

eller utvecklingsmöjligheter vilka är viktiga för att klara av arbetsuppgifterna (Weman- Josefsson et al., 2013).

Hälsa

En av anledningarna till att deltagarna inte upplevde stress på sin arbetsplats kan vara att majoriteten av dem skattade sina hälsotillstånd som bra. Andra bidragande faktorer var hög arbetstillfredsställelse bland den undersökta populationen, vilket tydde på att de trivdes på sina arbetsplatser. Tidigare forskning (Wu, Singh-Carlson, Odell, Reynolds, & Su, 2016) visar att en av bidragande faktorer till att sjuksköterskor mår bra, är arbetsmiljön. Att arbeta i en hälsosam arbetsmiljö i organiserade, strukturerade och fungerande teamarbete på onkologisk vårdavdelning bidrar till upplevd harmoni bland medarbetare (ibid). Denna studies resultat visade positiva svar gällande

sjuksköterskornas hälsa, vilket stämde överens med Aycock och Boyles (2009) som visar att sjuksköterskor har god hälsa trots en stressande arbetsmiljö. I studien (Aycock et al., 2009) har också identifierats att det är fördelaktigt för sjuksköterskor att

upprätthålla ett omtänksamt förhållningssätt gentemot sig själva, både på och utanför arbetsmiljön. Då bevaras hälsan i god balans för de arbetande sjuksköterskorna. Det resulterar i att stress och utbrändhet minimeras (ibid). Dahlberg & Segesten (2010) anser att det är av stort vikt att människor upplever hälsa, både på sin arbetsplats och efter avslutat arbetspass. Det gäller att ha en hälsosam balans mellan rörelse och stillhet. Även om människor är födda med vissa egenskaper är dessa mer eller mindre

innebär att individen kan förändras och att existensen präglas individens erfarenheter under livets gång (ibid).

Studien visar att majoriteten av sjuksköterskorna hade två eller fler års

arbetslivserfarenhet. Deras långa erfarenhet gjorde att de kände sig tryggare och säkrare i sin yrkesroll. I en tidigare studie gjord bland svenska sjuksköterskor visar att

arbetslivserfarenhet stärker sjuksköterskornas självkännedom, själsförmåga och självreflektion som resulterar i ökad effektivitet på arbetsplatsen. Att ha en ledning på arbetsplatsen som svarar och lyssnar på medarbetares oro stärker självförtroendet och kan ge en känsla av upprymdhet (Lagerlund, Sharp, Lindqvist, Runesdotter, & Tishelman, 2015). Genom att sjuksköterskor tror på sin egen förmåga att hantera en utmanande arbetsuppgift, leder det till minskad risk för utbrändhet, stress och ångest (Wahlberg, Nirenberg & Capezutis 2016).

Som framkommit i tidigare forskning (Kutluturkan, Sozeri, & Bay 2016) hade det varit troligt att sjuksköterskor på onkologisk vårdavdelning är en särskilt utsatt yrkesgrupp för att uppleva stress och utmaningssyndrom. Dock visade resultatet annorlunda. Den undersökta populationen påstår att de inte känner sig stressade på sin arbetsplats, trots att de möter cancerpatienter i stor utsträckning.

Vårdande om andra patientgrupper

Resultatet visade ett avvikande svar eftersom sjuksköterskor på två av de fyra undersökta vårdavdelningarna upplevde en känsla av utbrändhet. Dessa två

vårdavdelningar hade utöver onkologiska patienter, vårdnad om hematologiska och internmedicinska patienter. Sjuksköterskorna som arbetade på dessa arbetsplatser upplevde en känsla av utbrändhet där sannolikheten var stor att arbetsbelastningen var

hög. Denna iakttagelse stämmer överens med annan forskning kring sjuksköterskans stress relaterad till arbetsbelastning. Goetz, Beutel, Mueller, Trierweiler‐Hauke, & Mahler (2012) har identifierat att flera faktorer kopplade till vårdavdelningsstorlek tycks vara stressande, liksom bemanningsproblem, tung arbetsbelastning samt arbetsrelaterat krav. Vårdavdelningens fysiska utformning med långa korridorer kan vara en av de stressrelaterade faktorerna. De stora arbetskraven leder i sin tur till att det finns ytterligare mer personal i rörelse på vårdavdelningen och det kan leda till intryck som den anställde erfar som stressande (ibid). Goetz et al, (2012) kom fram i sin studie att atmosfären på vårdavdelning är väsentlig för de anställda för att kunna uppnå en bra psykosocial arbetsmiljö (ibid).

Ylikangas (2012) betonar också att varje människa påverkas av miljön, att den upplevs olika av varje människa och kan se varierande ut inom olika vårdformer. Den fysiska miljön som är allt runt omkring i individens omgivning. Den kännetecknas av till exempel storlek, utrustning, färg, ljud och ljus. Dessa har en stor betydelse inte enbart för patientens tillfriskande men även för personals välmående. Att ha ren luft, personlig hygien och omväxlande dagliga aktiviteter bidrar till en trygg och säker miljö.

Ylikangas beskriver även vikten av den psykosociala miljön som omfattar den emotionala atmosfären i form av bland annat goda relationer, attityder vilken enligt Lassenius (2012) kan ändras beroende på rumslighet mellan patienten, personal och den fysiska utformningen av verksamheten hen befinner sig i.

Eftersom sjuksköterskorna vid vårdavdelningarna hade vårdnad om fler än bara onkologiska patienter blev arbetsbelastningen hög. Att sjuksköterskorna upplevde en känsla av utbrändhet kunde också bero på att de befann sig på en större vårdavdelning

med större antal patienter per sjuksköterska vilket kan bidra till mer stressande arbetsmiljö där det kan finnas brist på samarbete och resurser på vårdavdelningen.

Sammanfattningsvis visade studiens resultat förvånansvärt positiva svar där

sjuksköterskorna upplevde god hälsa, god arbetstillfredsställelse och att trivdes. Detta borde följas upp då Sverige håller en hög standard, där riktlinjer tillämpas och

eftersträvas. Detta kan resultera i harmoni på arbetsplatsen och kan även leda till god vårdkvalité.