Resultaten tyder på att sjuksköterskor som arbetar med omvårdnaden på onkologiska vårdavdelningar inte var utsatta för långvarig stress. De kände sig inte överarbetade och bedömde sin hälsa som bra, oavsett på vilken av de i studien ingående onkologiska vårdavdelningarna som de arbetade. Sjuksköterskorna på onkologiska vårdavdelningar trivdes på sin arbetsplats och bedömde sin arbetstillfredsställelse som bra. Detta skulle kunna leda till att sjuksköterskor som inte är stressade har en positiv påverkan på patientens tillfriskande. Det fanns inget samband mellan sjuksköterskornas arbetsbelastning och upplevelse av arbetsrelaterad stress på onkologiska
vårdavdelningar. Vårdvetenskapliga begrepp så som arbetsmiljö och hälsa är av stor vikt att tillämpa i sjuksköterskans arbete för att bevara sjuksköterskans välbefinnande och på så vis skapa förutsättningar för en god omvårdnad.
Studiens resultat skulle kunna användas i ett kliniskt sammanhang då arbetsrelaterad stress inom vårdyrket är ett stort problem idag. Sjuksköterskorna i studien upplevde inte stress på onkologiska vårdavdelningar; de mådde bra och kände glädje på arbetsplatsen. Arbetsledningen för den onkologiska enheten skulle kunna uppmärksamma hur
sjuksköterskor på onkologisk vårdavdelning upplever sin arbetsmiljö. Skulle detta göras kan det ge en möjlighet att växa och utveckla sjuksköterskornas styrkor. Varje
sjuksköterska behöver utnyttja sin potential i arbetsvardagen. Det är ett sätt att bli sedd och få bekräftelse för sina färdigheter. Ju fler av individens förmågor som används på arbetsplatsen, desto bättre tycks de må. Det skapar variation och stimulans i arbetet.
11 REFERENSER
Ali, L., & Skärstäter, I. (2017). Att använda internet vid datainsamling. I Henricson, M. (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 221). (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Arbetsmiljöverket (2013) Stress och tung arbetsbelastning inom vården skapar ohälsa Hämtad 9 november 2019, från: Arbetsmiljöverket
https://www.av.se/press/stress-och-tung-arbetsbelastning-inom-varden-skapar-ohalsa/?hl=stress%20inom%20v%C3%A5rden
Asgari, S., Shafipour, V., Taraghi, Z., & Yazdani-Charati, J. (2019). Relationship between moral distress and ethical climate with job satisfaction in nurses. Nursing ethics, 26(2), 346-356. doi:10.1177/0969733017712083
Aycock, N., & Boyle, D. (2009). Interventions to manage compassion fatigue in oncology nursing. Clinical journal of oncology nursing, 13(2). doi:
10.1188/09.CJON.183–191
Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2015). Forskningsfrågan. I Barmark, M. & Djurfeldt, G (red.), Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror. (s. 42) (Första upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bergkvist K. (2019). Att möta och kommunicera med personer med cancer. I Fossum, B. (red.) Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (s. 329-330). (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017). Enkäter. I Henricson M (red.), Vetenskaplig teori och metod. (s. 123). (Andra upplagan). Lund. Studentlitteratur.
Carvalho, D. P. D., Rocha, L. P., Pinho, E. C. D., Tomaschewski-Barlem, J. G., Barlem, E. L. D., & Goulart, L. S. (2019). Workloads and burnout of nursing workers. Revista brasileira de enfermagem, 72(6), 1435-1441. doi:10.1590/0034-7167-2017-0659
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. (47–101). (Första upplagan). Stockholm: Natur & kultur.
Donnelly, T. (2014). Stress among nurses working in an acute hospital in
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (87–193). (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Ekebergh, M. (2012). Tillämpning av vårdvetenskapliga begrepp i vårdandet. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (Första upplagan.) Lund: Studentlitteratur.
Elfering, A., Semmer, N. K., & Grebner, S. (2006). Work stress and patient safety: observer-rated work stressors as predictors of characteristics of safety-related events reported by young nurses. Ergonomics, 49(5-6), 457-469.
doi:10.1080/00140130600568451
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar: patofysiologi, omvårdnad,
behandling. (4., rev. och utök. uppl.) Lund.
Estryn-Béhar, M., Van der Heijden, B. I., Oginska, H., Camerino, D., Le Nézet, O., Conway, P. M., ... & NEXT Study Group. (2007). The impact of social work environment, teamwork characteristics, burnout, and personal factors upon intent to leave among European nurses. Medical care, 45(10), 939-950.
doi:10.1097/MLR.0b013e31806728d8
Etikkommittén Sydost (2019) Ansökan om blanketter. Hämtad 25 oktober 2019, från Etikkommittén Sydost, https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/samarbeta-med-oss/Projekt-och-natverk/etikkommitten-sydost/
Försäkringskassan. (2002). Långtidssjukskrivningar för psykisk sjukdom och utbrändhet. Vilka egenskaper och förhållanden är utmärkande för de drabbade? Sundsvall. Försäkringskassan. Hämtad 15 november 2019, från:
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/6a8b1b87-5d87-49f3-8785-69b1e991dd00/analyserar_2002_04.pdf?MOD=AJPERES
Goetz, K., Beutel, S., Mueller, G., Trierweiler‐Hauke, B., & Mahler, C. (2012). Work‐ related behaviour and experience patterns of nurses. International Nursing
Review, 59(1), 88-93.doi:
Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad. (s. 100–114). (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Hersch, R. K., Cook, R. F., Deitz, D. K., Kaplan, S., Hughes, D., Friesen, M. A., & Vezina, M. (2016). Reducing nurses' stress: A randomized controlled trial of a web-based stress management program for nurses. Applied nursing research, 32, 18-25. doi:10.1016/j.apnr.2016.04.003
Håkansson, C., & Ahlborg Jr, G. (2017). Occupations, perceived stress, and stress-related disorders among women and men in the public sector in Sweden. Scandinavian journal of occupational therapy, 24(1), 10-17. doi:10.3109/11038128.2016.1170196
Jones, M. C., Wells, M., Gao, C., Cassidy, B., & Davie, J. (2013). Work stress and well‐ being in oncology settings: a multidisciplinary study of health care
professionals. Psycho‐oncology, 22(1), 46-53. doi:10.1002/pon.2055
Kasén A. (2017). Patient och sjuksköterska i en vårdande relation. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (Första upplagan.) Lund: Studentlitteratur
Kheder, N., & Van Der Pals, H. (2005). Riskfaktorer för utveckling av utbrändhet en
studie om utveckling av arbetsrelaterad utbrändhet (Kandidatuppsats). Malmö: Hälsa
och samhälle, Malmö högskola. Tillgänglig:
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/1826/examen%2020.pdf?sequence=1&fbcli d=IwAR2C4OofBtLzkkYcFpvbqa_qJvBxad8U7Gluiqe5Hfq60G-KbPqbMlyhicg Kjellberg, A, & Wadman, C. (2002). Subjektiv stress och dess samband med
psykosociala förhållande och besvär. En prövning av stress- energi- modellen. Elanders
Gotab, Stockholm.
Kjellström S. (2017). Forskningsetik. I Henricson, M. (red). Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.72-73). (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. (s. 82–88). (Första upplagan). Stockholm: Natur & Kultur.
Książek, I., Stefaniak, T. J., Stadnyk, M., & Książek, J. (2011). Burnout syndrome in surgical oncology and general surgery nurses: A cross-sectional study. European Journal of Oncology Nursing, 4(15), 347-350. doi: 10.1016/j.ejon.2010.09.002. Kutluturkan, S., Sozeri, E., Uysal, N., & Bay, F. (2016). Resilience and burnout status among nurses working in oncology. Annals of general psychiatry, 15(1), 33. doi: 10.1186/s12991-016-0121-3
LeBaron, V., Beck, S. L., Black, F., & Palat, G. (2014). Nurse moral distress and cancer pain management: An ethnography of oncology nurses in India. Cancer nursing, 37(5),
331–344. doi: 10.1097/NCC.0000000000000136
Li, B., Bruyneel, L., Sermeus, W., Van den Heede, K., Matawie, K., Aiken, L., & Lesaffre, E. (2013). Group-level impact of work environment dimensions on burnout
experiences among nurses: a multivariate multilevel probit model. International Journal of Nursing Studies, 50(2), 281–291. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2017.07.001
Lagerlund, M., Sharp, L., Lindqvist, R., Runesdotter, S., & Tishelman, C. (2015). Intention to leave the workplace among nurses working with cancer patients in acute care hospitals in Sweden. European Journal of Oncology Nursing, 19(6), 629-637. doi.org/10.1016/j.ejon.2015.03.011
Lassenius E. (2012). Från rum till rum – eller att vara rum? I . I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (Första upplagan.) Lund: Studentlitteratur
Maslach, C. (2003[1982]). Burnout: the cost of caring. Cambridge, MA: ISHK. Moberg, Å. (2007). Hon var ingen Florence Nightingale: människan bakom myten. Stockholm: Natur & Kultur.
Rowida Mohammed Naholi MSN, R. N., & Nosek, C. L. (2015). Stress among new oncology nurses. Clinical journal of oncology nursing, 19(1), 115. doi:
10.1188/15.CJON.115-117
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet
Segesten K (2017). Ännu en metodbok: Examensarbete. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Stier, J. (2003). Stress och utbrändhet: reflektion och egna erfarenheter. I Jenner, H. & Svensson, I (red.), Perspektiv på utbrändhet: om orsaker och motkrafter (s.41)
Stockholm: Gothia.
Svensk sjuksköterskeförening hämtad den 2020-04-25
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet/magnetmodellen_reviderad_2018.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad
från:https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar -publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjuksköterska-2017-for-webb.pdf.
Thorell, T. (2013). Författarnas förord. I Weman-Josefsson, K. & Berggren, T(red.),
Psykosocial arbetsmiljö och hälsa (s.7-15). (Första upplagan). Lund: Studentlitteratur. Thorell, T. (2013). Om den psykosociala arbetsmiljön. I Osika W, (red.), Psykosomatik i
Thrane, C. (2019). Kvantitativ metod: en praktisk introduktion. (s. 144). (Första upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Tuna, R., & Baykal, Ü. (2014). The relationship between job stress and burnout levels of oncology nurses. Asia-Pacific journal of oncology nursing, 1(1), 33.
doi:10.4103/2347-5625.135818
Udo, C., Danielson, E., Henoch, I., & Melin-Johansson, C. (2013). Surgical nurses' work-related stress when caring for severely ill and dying patients in cancer after participating in an educational intervention on existential issues. European Journal of Oncology Nursing, 17(5), 546–553. doi: 10.1016/j.ejon.2013.02.002
Vårdguiden 1177 hämtad 10 december 2019, från https://www.1177.se/Kalmar-lan/hitta-vard/kontaktkort/Avdelning-52-onkologi-Sahlgrenska-Goteborg/
Wahlberg, L., Nirenberg, A., & Capezuti, E. (2016). Distress and Coping Self-Efficacy in Inpatient Oncology Nurses. In Oncology nursing forum,43(6). doi:
10.1188/16.ONF.738-746
Wells-English, D., Giese, J., & Price, J. (2019). Compassion Fatigue and Satisfaction: Influence on Turnover Among Oncology Nurses at an Urban Cancer Center. Clinical
journal of oncology nursing, 23(5), 487-493. doi: 10.1188/19.CJON.487-493
Weman-Josefsson, K. & Berggren, T. (2013). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. (s. 37–87). Lund: Studentlitteratur.
Wiklund - Gustin, L. (2015). Stressrelaterad ohälsa. I Psykologi för sjuksköterskor. (s. 225–247). (Första upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Willman A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I Edberg, A. & Wijk, H. (red.)
Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (s. 38–42). (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Woonhwa Ko MS, R. N., & Norma Kiser-Larson PhD, R. N. (2016). Stress levels of nurses in oncology outpatient units. Clinical Journal of Oncology Nursing, 20(2), 158. doi: 10.1188/16.CJON.158–164
World Health Organization hämtad 30 november 2019, från https://www.who.int/occupational_health/topics/stressatwp/en/
Wu, S., Singh-Carlson, S., Odell, A., Reynolds, G., & Su, Y. (2016, July). Compassion fatigue, burnout, and compassion satisfaction among oncology nurses in the United
States and Canada. In Oncol Nurs Forum (Vol. 43, No. 4, pp. E161-E169). Doi:10.1188/16.ONF.E161-E169.
Ylikangas C. (2012). Miljö – ett vårdvetenskapligt begrepp. . I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (Första upplagan.) Lund: Studentlitteratur
Yu, H., Jiang, A., & Shen, J. (2016). Prevalence and predictors of compassion fatigue, burnout and compassion satisfaction among oncology nurses: A cross-sectional survey. International Journal of Nursing Studies, 57,