Den 3 april 2019 klockan 8:30 genomfördes en intervju med J.J på hennes kontor. Där arbetar J.J som auktoriserad revisor och gruppchef för revisionen. I 8 år har hon arbetat där och arbetar dels med börsnoterade bolag.
5.10.1 Förhandlingsprocessen mellan revisorn och klienten
Diskussioner är något J.J har med sina klienter hela tiden, hur diskussionerna går till beror på omfattningen och storleken på frågan. Är det en fråga som är väsentligt är det inget att förhandla om, utan då måste det bli som J.J vill annars blir det en anmärkning i revisionsberättelsen. Vid mindre frågor som inte är lika viktiga kan J.J tillfredsställa klientens behov framför sina egna, men det gäller bara frågor som inte kan påverka kvalitén på rapporten. Är J.J inte helt säker på en fråga brukar hon kontrollera med en specialist eller med någon annan revisor på byrån. Är det ett mindre fel kan J.J bara meddela bolaget om att det är fel. Är det ett fel av större värde vill de flesta klienter ändra felet för oftast beror felet på att klienten inte hade kunskapen. Sedan finns klienter som inte vill ändra när J.J upptäcker fel och då argumenterar för sin sak. Om felet är väsentligt och det kommer leda till att J.J är tvungen att skriva en oren revisionsberättelse
och hon meddelar klienten det, då rättar de flesta bolag alltid felet. Vägen till att J.J skriver en oren revisionsberättelse är lång och ska stämmas av på olika håll på byrån innan det landar där. Oftast anser J.J att hon och klienten är överens, för de flesta klienter ser inte revisionen som något dåligt och är tacksamma för hjälpen de får av sin revisor. Om J.J och klienten inte är överens gäller det för J.J att basera sina argument på fakta och vara rak, det blir dock svårt om det är bedömningsposter och hon går emot bolagets bedömning på deras framtid eller en post. Som revisor uttalar sig inte J.J om att allt är precis på kronan rätt, utan hon har vissa väsentlighetsnivåer att utgå ifrån. Skulle felen hamna under väsentlighetsnivån är det fel som J.J ändå kan acceptera. Väsentlighetsnivån J.J utgår ifrån beror på typen av verksamhet och storlek, det finns riktlinjer hon måste gå efter. Ibland kan hon känna att hon inte är helt nöjd över resultatet vid en diskussion, det kan bero på att felet inte är väsentligt vilket medför att klienten inte behöver rätta det, men att J.J helst hade sett att bolaget rättade felet. När en klient gör fel är det viktigt för J.J att förklara och få klienten att förstår vad som är fel, hon vill att klienten förstår den bakomliggande problematiken kring hur regeln fungerar eller hur klienten hade kunnat göra istället. Ett bra sätt är att förklara hur andra bolag gjort i liknande situationer.
5.10.2 Relationen mellan revisorn och klienten
Det som kan påverka hur klienten ser på revisorn är när i tiden revisorn upptäcker ett fel och hur långt det är kvar tills bolaget ska släppa sina rapporter samt till vilket belopp felet uppgår. Här är det enligt J.J viktigt att inte dra ut på det utan ta upp felen i tid, vilket klienterna uppskattar då de hinner förstå och ändra felet i tid. Därför brukar J.J granska de kritiska posterna först, vilket medför att det inte behöver bli att hon kommer med viktiga fel försent.
”Det som kan uppkomma ibland och som kan vara lite kämpigt är om jag hittar något som jag borde har upptäckt för flera år sedan. För det finns en oförutsägbarhet i revisionen ibland och då kanske jag tittar på ett konto som inte är väsentligt och nu tittar på det slumpmässigt. Då kan det vara ett sätt som klienten har gjort på i många år och som vi säger sådär kan ni inte göra. Då undrar kunden varför vi inte har sagt till tidigare och det blir svårt liksom.”
Enligt J.J kan det bero på att hon granskat och gjort bedömningen vid en tidpunkt och sedan när hon tittar på det med nya ögon kan det ha utvecklats, vilket medför att hon gör en annan bedömning och att den initiala bedömningen inte var rätt. Att ha diskussioner med klienterna är någon J.J tror påverkar relationerna både negativt och positivt beroende på om parterna är överens eller inte, hon anser att det är viktigt med ett bra samarbete i och med att det kan bli en del diskussioner. Enligt J.J är det mer vanligt än ovanligt med långa relationer och nyckeln är att skapa förtroende under relationen. För att skapa förtroende har J.J en rak och öppen dialog med klienten samt står på sig när något är fel. Är det en relation som inte blir lång kan det bero på att parterna inte har fungerat bra ihop eller att hon känner att bolaget har en för hög risk. Det kan vara att bolaget inte har ordning och reda och att J.J hellre tappar bolaget än att ha det kvar. Sedan är det en stor investering för bolag att byta revisor och i normala fall är det inget bolagen vill göra. För att ta hand om klienterna brukar J.J ha löpande dialoger med bolagen och vara snabb med att meddela om det kommer nyheter eller nya regler inom redovisningen. Att vara revisor och ha diskussioner gör att J.J lär sig hela tiden. Något J.J tycker är bra är när klienten kommer och ställer frågor, för revision är en tjänst som de köper av revisorn och då är det bra när frågorna kommer proaktivt och att J.J inte behöver komma när bokslutet är gjort och säga vad som ska rättas. När frågorna kommer löpande minskar det risken för fel i bokslutet.
5.10.3 Byrårotationen
Om ett bolag ska byta revisor på grund av byrårotationen anser J.J att hon vill göra det bästa arbetet hon kan och ha en bra relation till bolaget även när de lämnar. Hon anser att relationerna är viktiga då det kan leda till att hon blir vald nästa gång bolaget ska byta revisor eller om en ekonomichef byter bolag. Har J.J haft en bra relation med ekonomichefen kan det leda till att hon får bli revisor på det nya bolaget där ekonomichefen arbetar, för hon vet aldrig i vilket sammanhang hon träffar en person nästa gång. Enligt J.J handlar det därför om att inte tappa några relationer och att alltid göra ett bra arbete, för en revisor vinner revisionsuppdrag på kontakter. Därför tror J.J inte att byrårotationen kommer påverka relationen mellan parterna, inte heller förhandlingen tror hon kommer påverkas, för hon kan inte riskera att göra någonting som sedan kan leda till en anmälan hos Revisionsinspektionen. Enligt J.J kan byrårotationen komma att bli dyr för bolagen. När ett bolag byter revisor är de första åren investeringsår, det tar några år för den nya revisorn att sätta sig in i verksamheten och förstå processerna. Det gör att den nya revisorn behöver lägga mer timmar på bolaget. Ur ett oberoende perspektiv tycker J.J att det är bra med nya ögon. Redan nu ser J.J att rotationen börjat och hon tror att de små revisionsbyråerna kommer ha svårare att konkurrera om de stora bolagen jämfört med Big-4 som har mer resurser. Sedan gäller det att snabbt och effektivt hitta ett sätt att arbeta när hon får de nya klienterna eftersom de första åren är investeringsår för revisorn att lära känna verksamheten, annars är det inget som garanterar att hon får vara kvar som revisor på bolaget. Sammantaget är J.J säker på att de första åren som ny revisor på ett bolag kommer att bli tuffare.