Respondent K.K är kontorschef och auktoriserad revisor för en av de stora revisionsbyråerna i Sverige och har varit verksam inom revisionsbranschen i 24 år. Intervjun gjordes via telefon den 8 mars 2019 klockan 11:00.
5.11.1 Förhandlingsprocessen mellan revisorn och klienten
Enligt K.K är det ingen förhandling när parter diskuterar redovisningsfrågor utan mer en diskussion, enligt K.K gäller förhandlingar frågor som handlar om revisionsarvodet. Revisorn har en väldefinierad yrkesroll om vad som ska göras och vad som ingår i yrket. Om det är en årsredovisning som har en del fel och klienten bara ändrar hälften av felen, gäller det för K.K att ta ställning till om det är väsentligt och måste justeras för att inte nämnas i revisionsberättelsen. Den typen av diskussioner är viktig enligt K.K och något som ständigt görs. Det kan finnas ett förväntansgap mellan revisorn och klienten där klienten inte riktigt tänker på revisorns roll och vad revisorn förväntas göra, det gäller enligt K.K att vara tydlig. När det kommer till en diskussion mellan revisorn och klienten menar K.K att parterna ofta är överens, speciellt när det kommer till de noterade bolagen. Enligt K.K har hon och klienten ett nära samarbete förutsatt att båda är angelägna om att lämna ifrån sig en produkt som håller hög kvalité, det beror på att produkten ska bli offentlig och en finansiell marknad ska titta på den. I de flesta fall är K.K överens med klienten, men sedan kan det hända att klienten inte väljer att skriva tillräckliga noteringar i årsredovisningen. Då får K.K avgöra om det är en tillräckligt stor avvikelse för att skriva en oren revisionsberättelse. Det får inte vara en sådan stor avvikelse att det vilseleder någon menar K.K. I diskussionerna handlar det ofta om kommunikation och att förutsättningarna är klara redan från början.
”Det viktigaste är att ha med alla som är involverade i frågeställningen på båten och ventilera det tillsammans, då löser man det.”
Många konflikter uppstår på grund av okunskap eller att någon vet mer än någon annan. Uppstå olika synpunkter använder K.K argument. Oftast är det klienten som gör sin granskning, sedan ska revisorn revidera och ifrågasatta det klienten kommit fram till. Det är sällan det uppstår att K.K inte är nöjd över en diskussion, händer det handlar det främst om förhandlingen kring revisionsarvodet. Enligt K.K kan förhandlingarna bli tuffa, det kan exempelvis vara att det finns en överenskommelse kring arvodet och att det tillslut tar längre tid än förväntat. Det sker sällan att klienterna försöker styra K.K i hennes arbete, speciellt när det gäller de noterade bolagen. Det gäller som revisor att vara transparent och att tillfredsställa klienten är inte möjligt när det gäller redovisningsfrågor. Bara K.K inte går emot sin integritet och regelverk kan hon göra som klienten vill, för det är inget som påverkar det slutgiltiga resultatet. Ibland får K.K välja sina strider eftersom ett bolag kan ha en del avvikelser som K.K ber klienten att justera, men där klienten bara väljer att justera hälften av felen. Om avvikelserna inte är väsentliga kan bolaget låta bli att ändra felen denna gång. För att övertyga en klient handlar det om att komma med bra argument. Till exempel kan K.K använda erfarna kollegor och redovisningsexperter för att få bra argument och för att K.K ska rannsaka sin egen ståndpunkt är det viktigt att hon verkligen känner sig säker på det hon tycker. Sedan kan ett annat argument vara att K.K förklarar hur andra bolag gjort tidigare, vilket en del klienter också använder som ett stöd för deras argument.
5.11.2 Relationen mellan revisorn och klienten
Enligt K.K är nyckeln till en långvarig relation kommunikation och kunskap om klientens verksamhet. Detta genom att ha en kontinuerlig och tydlig dialog där K.K ständigt lyfter upp intressanta frågor och svar som klienten inte tänkt på. Sedan kan en del relationer bli kortare än vad K.K tänkt och det kan bero på att kommunikationen mellan parterna inte var tillräckligt bra, det kan också bero på att personkemin inte fungerade med klienten. Diskussionerna kan bidra till att relationen påverkas både till det bättre eller det sämre. Om K.K har synpunkter på hur det ska göras, kan hon uppfattas besvärlig. Men ibland blir det att parterna tappar eller bryter relationen och då måste de våga göra det. För att K.K ska försöka få tillbaka klienter hon tappar beror hennes tillvägagångssätt på hur tidigt bolagen byter revisor. En del kan välja att byta revisor efter bara tio år även om de kan utöka tio år till, att en del bolagen väljer att göra det efter tio år tror K.K beror på att det är god sed att byta. Detta ger revisionsbyrån möjligheten att gå in på konslutsidan eller får revisorn vänta tills jäven inte längre finns. Det kan också vara åt andra hållet, att det skapas en relation med en klient som måste byta från en annan byrå. Med bolag av allmänt intresse gäller det enligt K.K att skapa en relation innan de kommer ut på offertförfrågan, när offerten kommer är det nästan försent. Det kan göras genom att erbjuda olika konsulttjänster menar K.K. Enligt K.K är det viktigt att en klient känner en nytta av diskussionerna, för att kommunikationen ska utvecklas och bli bättre. Sedan är det upp till K.K att klienten får en förståelse som bidra till att klienten får andra synvinklar.
5.11.3 Byrårotationen
Enligt K.K är införandet av den obligatoriska byrårotationen positivt, det vill säga att revisorn inte får sitta allt för länge på en klient. Sedan finns många andra regler för att testa revisorns opartiskhet och oberoende. Enligt K.K kommer byrårotationen leda till att bolag byter revisorer oftare och att revisionsarvodet kan ändras. Någon vidare inverkan av byrårotationen tror K.K inte kommer ske, åtminstone inte på relationen. Nu finns en medvetenhet samt att klienterna troligtvis kommer byta revisor om de inte är nöjda. Däremot tror K.K att det finns en möjlighet att revisorn påverkas av byrårotationen när det kommer till diskussionerna genom att revisorn blir tuffare i slutet av mandatperioden. En revisor måste fortfarande ha integritet i alla situationer oavsett om det finns krav på byrårotation. Något K.K tror kan förekomma är att revisorn driver på fullt ut och då får revisionen kosta vad det kosta vill. Däremot har det inte varit någon situation som K.K har varit med om, men det kan förekomma.