Att jobba upp ett gott rykte Värdet av det goda ryktet

32

Gruppchefen, Optikerassistenten, Kocken och Biträdande restaurangchefen har under sin intervju uttryckt att de anser sig arbeta hårt och ha en hög arbetsmoral vilket de säger är utmärkande för dem. Det har möjliggjort att de kunnat byta arbetsplats, fått högre befattning eller arbetat sig till en trygg anställningsform. På frågan om vad som är informanternas drömjobb svarar flera av dem att en hög lön är eftertraktat. Efter en sekunds betänketid framkommer andra faktorer som viktigare för dem. “Senaste … erbjöd mig nästan 70 000 i månaden men det tackade jag nej till för barnen och frun. För att det var sex dagar i veckan 12-14 timmar per dag” (Kocken, 2020-03-31). Samtliga informanter är i en period av det egna familjeskapandet och berättar att på grund av detta är arbetstider en viktig aspekt, något som har förändrats sedan deras inträde på arbetsmarknaden. Flera informanter berättar hur de tidigare i sin karriär aldrig sagt nej till att jobba och menar att på så vis har de arbetat sig till en karriär där de är attraktiva på arbetsmarknaden. “Ja, så förr fick man ju slita som ett djur men det känns som att jag får betalt för det nu. Att nu har jag mycket större valmöjligheter” (Kocken, 2020-03-31).

Maskinföraren säger att det är viktigt att visa att en vill lära sig och berättar att hen inte är rädd för att ta i och våga ta för sig. Flera informanter berättar om kollegor och chefer i deras närhet som uppmärksammat dem. Biträdande restaurangchefen säger att det varit högre chefer som sett hur flitigt hen arbetat och erkänt det hårda arbetet med att befordra hen till en högre befattning. Genom individer som erkänt informanternas goda arbete har detta möjliggjort byte av arbetsplats eller yrke. Optikerassistenten berättar om när hen blev erbjuden ett jobb när hen arbetade på en pizzeria. “...sen jobbade där en ganska driven man…Och han ville starta eget på landet. Men lite finare bistro restaurang, så han ville gärna att jag skulle jobba där” (Optikerassistenten, 2020-04-03). Maskinföraren berättar att hen hade tur och att det var av en slump som en tjänst blev tillgänglig när hen skulle avsluta sin praktik på arbetsplatsen och då erbjöds arbete. “De såg väl vad jag lärt mig och att jag inte var svår på att jobba heller. Så det var en bra chans att få in någon också. Då var där en som hade slutat också precis då när jag gick ut” (Maskinföraren, 2020-04-02). Kocken berättar om ett tillfälle när hens kompis frågade om hen ville följa med till Norge för att arbeta då där fans lediga tjänster. Hen var öppen för ett nytt yrke i ett nytt land och sa upp sig från sin dåvarande anställning. ”Det var faktiskt en kompis som sa att han och hans

33

mamma hade fått jobb på det här företaget i Norge om jag ville följa med där… Så det var ett bananskal, man känner rätt personer” (Kocken, 2020-03-31).

De arbetslivserfarenheter informanterna har inom sina yrken menar samtliga informanter är tillräckliga för att de ska känna sig trygga med sina nuvarande anställningar. Informanterna uttrycker inte att de ser några begränsningar i att byta tjänst inom sin yrkeskategori. Kocken och Maskinföraren ser inget behov av att inneha en högre utbildningsnivå. De menar att de kan kompensera sin låga utbildningsnivå genom sin goda arbetsmoral och sitt hårda arbete. Detta har resulterat i ett gott rykte med goda referenser, faktorer som de anser är tillräckliga för att öppna upp en arbetsmarknad för dem framöver. Kocken har tidigare varit personalansvarig och berättar om hens uppfattning av hur utbildningsnivå och kompetens inte hör ihop. “Jag har tagit in folk som gått tre år i skolan och har bra betyg men de kan ingenting. Sedan har jag tagit in folk som inte har gått i skolan men de har extraknäckt här och där så de är jätteduktiga” (Kocken, 2020-03- 31). När Kocken skall anställa en individ med låg utbildningsnivå menar hen att tidigare erfarenhet är meriterande. Maskinföraren vittnar om att arbetslivserfarenhet varit en framgångsfaktor för hen på arbetsmarknaden. Genom praktik kunde hen tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet som sedan genererade jobb. “Ja alltså någon slags praktik så du kommer ut och visar dig. Bara komma till ett arbete om du inte har någon utbildning då vet de ju inte heller vad du kan och vill göra så då är det inte säkert att de satsar heller” (Maskinföraren, 2020-04-02). Maskinföraren och Kocken har sällan sökt jobb utan berättar att de erbjudits jobb vid olika tillfällen av sitt nätverk med grund i deras goda rykte.

Brevbäraren, Biträdande restaurangchefen och Gruppchefen menar att de i viss omfattning kan använda sina arbetslivserfarenheter i andra kontexter på arbetsmarknaden. De berättar att branschernas egna internutbildningar, som de genomfört, kan vara användbara i framtiden om de vill söka sig till andra tjänster. Deras arbetslivserfarenhet är likvärdig formell utbildning på den nuvarande arbetsplatsen, detta vittnar Gruppchefen om:

De jagade mig till en annan gruppchefs tjänst på en annan avdelning och alla chefer där sa: Ååh, du ska bli vår nya chef här! Du vet, de tjatade och tjatade och så sa jag att ja men jag har ju inte mina gymnasiebetyg så då får ni skriva så att den är sökbar för mig. - Absolut det löser vi…(Gruppchefen, 2020-04-07)

34

På grund av Gruppchefens goda rykte utformades anställningskraven för att hen skulle kunna söka jobbet. Optikerassistenten berättar att tidigare erfarenhet är till hjälp vid jobbsök. Detta främst i yrken där hen har tidigare erfarenhet men eftersom hen funderar på att ta sig an ett nytt yrkesområde ser hen att utbildning kan komma att vara nödvändigt framöver. Gemensamt för informanterna är tron på att den egna förmågan att tillgodogöra sig nya kunskaper som kan användas i både nuvarande yrke och vid eventuella karriärbyten. Informanterna beskriver dock att det kan finnas en begränsning i den formella rekryteringen då de saknar utbildningsbevis på gymnasienivå och därför går miste om det intyg som ett examensbevis innefattar. “Ja, går man in på Arbetsförmedlingen och kollar på jobb är det ju inte jättemycket som inte kräver en utbildning idag, tyvärr. För det är väl restaurang, säljarjobb, butik det är väl väldigt begränsat tycker jag” (Biträdande restaurangchefen, 2020-04-01).

5.3.1 Analys: Att jobba upp ett gott rykte – Värdet av det goda ryktet

Resultat visar på att samtliga informanter har familjer, vilka är viktiga faktorer i deras karriärval. Hodkinson och Sparkes (1997, 33) menar att den kultur en individ befinner sig i har stor påverkan på vilka val hen gör, detta tillsammans med viktiga personer i individens omgivning. Kocken och Maskinföraren berättar om deras möjligheter att välja mellan olika arbetsplatser och därför blir familjen en faktor som bidrar till beslut.

Informanterna ser att arbetstillfällen dyker upp som slumptillfällen vilket är i linje med Krumboltz, Levin och Mitchell (1999, 120) som beskriver hur slumpmässiga händelser kan användas i den egna karriärutvecklingen. Individer som tar risker och ändrar sina planer har större sannolikhet att utnyttja slumpen. Uppsatsens resultat vittnar om att informanterna varit nyfikna och optimistiska i relation till sina chanser att få arbete något som Krumboltz och Levin (2010) menar är viktiga färdigheter i individens karriärskapande. Informanterna har sökt sig till yrken utan tidigare erfarenhet och då fått lära sig nya kompetenser. Informanternas berättelser vittnar om att de vågat byta jobb till en för individen mer fördelaktig arbetsplats även om de haft en tidigare anställning som varit en trygghet. Informanterna beskriver att de haft tur att när de fått ett specifikt jobb. Tovatts (2013, 148) avhandling visar på att individer ofta syftar till tur när de erbjudits jobb, Tovatt menar att

35

olika resurser i det sociala kapitalet är det som möjliggör erbjudandet snarare än tur. Krumboltz, Levin och Mitchell (1999, 120) skriver att individer ofta är medvetna om att tur och slumptillfällen spelar en roll i deras karriärutveckling men att de sällan är medvetna om de egna handlingarnas betydelse för att utnyttja tillfälligheterna.

Informanterna berättar om att de har gjort de enklare uppgifterna till en början och därefter avancerat vilket har varit deras strategi för att kunna avancera på arbetsmarknaden. Tovatt (2013, 155) menar att i en specifik kontext skapar sig individen strategier som erkänns i den då givna kontexten eftersom hen vet vad som anses rätt. Framgångar på arbetsmarknaden måste även förstås ur individens kulturella kapital där gymnasieexamen kan vara det som möjliggör att söka tjänster i den formella rekryteringen, i annat fall krävs arbetslivserfarenhet för att kompensera detta (Tovatt 2013, 37). Gruppchefen, Biträdande restaurangchefen, Optikerassistenten och Kocken har arbetat sig till högre positioner på olika arbetsplatser än den position de tog avstamp i. Tovatt (2013, 155) menar att framgångar på arbetsmarknaden kan härledas till mer än habitus eftersom mod och risktagande kan vara det som tar individen framåt. Brevbäraren värdesätter trygghet vilket hen berättar är en anledning till att hen stannat på sin arbetsplats i 14 år. Hen har andra karriärdrömmar men risktagandet att säga upp sig för att ta sig framåt kvarstår. Det går att förstå ur Careership (Hodkinson & Sparkes 1997, 34) som beskriver hur habitus utvecklas med individen genom att hen får nya erfarenheter, befinner sig i andra sociala sammanhang och tar sig an nya fält. Eftersom Brevbäraren har arbetat på samma arbetsplats sedan hen avslutade sina studier och inte befunnit sig på andra arbetsplatser kan det antas att hen inte utvecklat sitt habitus.

Informanternas uttalande om hur deras hårda arbete genererat ett gott rykte som skapat nya arbetsmöjligheter kan ses i jämnförelse med Tovatts (2013, 147-148) avhandling där hon skriver att ett gott rykte är synonym med ett erkännande av dennes kvalifikationer och kompetenser. Olika erkännande är beroende på fält, en del förmågor är mer generella och därför mer gångbara och kan konverteras till större variation på arbetsmarknaden (Tovatt 2013, 44). En rekommendation från tidigare chef kan ses som en tillgång och resurs när en söker sig till nya arbetsplatser, dock är det sociala kapitalet bundet till sitt fält och därav har rekommendationer en viss begränsning i sitt värde.

36