Under intervjuerna framkom det att en del informanter haft en trasslig barndom vilket de menar har påverkat beslutet att avsluta sina gymnasiestudier. Intervjuguiden innehöll inte frågor rörande informanternas barndom och vi ställde inte några uppföljningsfrågor i ämnet. Vi hade tidigare gjort en avgränsning när det gäller informanternas socioekonomiska bakgrund då vi ansåg att uppsatsens omfång inte gjorde det möjligt att innefatta den aspekten. Under arbetets gång valde vi ändå att ge socioekonomisk bakgrund ett visst utrymme i resultat och analys eftersom aspekten kring barndom inte gick att kringgå för att skapa förståelse för informanternas narrativ och beslutsfattande.
Utifrån vår empiri har vi identifierat att våra informanter inte upplever att deras skolavbrott och brist på examensbevis är ett misslyckande. Skulle informanterna ha vittnat om att de sett det som ett misslyckande kunde det ha begränsat informanten i sin handlingshorisont och dämpat de färdigheter som är primära i Planned happenstance. För att besvara vår första frågeställning Vilka strategier kan vara framgångsrika för individer
41
med låg utbildningsnivå för att etablera sig på arbetsmarknaden? ser vi att den insamlade
empirin skiljer sig från den tidigare forskningen angående svårigheter för individer med studieavbrott att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta kan förklaras med att vår urvalsgrupp valts ut medvetet på grund av deras arbetssituation och etablering på arbetsmarknaden. Informanterna berättar, att börja med de enkla arbetsuppgifterna för att sedan avancera på arbetsplatsen är den strategi de ser fungerat för dem. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att habitus och handlingshorisont påverkar individer från tidig ålder. Empirin visar på att den sociala kontext informanterna fötts in i har påverkat deras syn på arbete och det sociala kapitalet med tillhörande nätverk har möjliggjort ingång till arbetsmarknaden. Tovatt (2013) beskriver vikten av det sociala kapitalet för individer i karriären, genom att ha kunskap kring vad som anses vara hårt arbete kan en göra sig ett gott rykte i den kontext en befinner sig och på så vis öka sitt sociala kapital. Informanterna berättar om nätverk som de genom föräldrar kunnat ta del av men att de senare arbetat upp ett gott rykte. Viktiga aspekter för framgång i karriären menar Krumboltz, Levin och Mitchell (1999) är öppenhet och nyfikenhet något som kan utläsas i analysen av empirin i denna uppsats då informanterna inte ser begränsningar i sin kompetens och tar sig an nya möjligheter när de uppkommer. Informanterna menar att de eventuella hinder de möter är strukturella, avsaknad av examensbevis är det främst vägen till legitimationsyrken som stängs för dem.
Ghignoni, Croce och d'Ambrosio (2018) genomförde en kvantitativ studie för att kunna generalisera omfattningen av studieavbrott som påverkar individen och vår undersökning syftar till att identifiera framgångsfaktorer. Ghignoni, Croce och d'Ambrosio (2018) skriver hur studieavbrott i skolan och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden relaterar till varandra. Individens självbild påverkas negativt av vad som kan tolkas som ett misslyckande i skolan och menar att det genererar svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Insamlad empiri i vårt examensarbete kan varken stödja eller förneka det eftersom urvalet gjorts utifrån andra kriterier och med ett annat syfte än Ghignoni, Croce och d'Ambrosio (2018). I likhet med tidigare forskning kan en i vårt resultat se att informanter uttrycker vikten av studier. I resultatet av detta examensarbete kan en se att samtliga informanter fått arbete under pågående studier eller i direkt anslutning till sitt studieavbrott, något som kan ha motverkat effekten av att känna sig misslyckad. Detta kan
42
vara resultatet av att informanterna känner tilltro till sig själva i arbetssökande, även efter det första jobbet vågar de ta sig an att söka sig vidare på arbetsmarknaden. Hodkinson och Sparkes (1997, 37) menar att individers habitus påverkas av vad som sker omkring en och att misslyckande påverkar ens habitus på ett negativt vis medan framgångar stärker individens agerande och tron på den egna förmågan.
Studiens andra frågeställning Vilka upplevda möjligheter anser sig individer med låg
utbildningsnivå ha för att ta sig fram i sin karriär? besvaras genom att informanterna i
denna uppsats berättar om trygga anställningar med möjligheter att avancera inom sin yrkeskategori. De säger att hårt arbete och att visa framfötterna skapat möjligheter till detta. Informanternas sociala kapital har genom detta hårda arbete ökat och de anser sig ha möjligheter att finna arbete som passar deras livssituation, så som fördelaktiga arbetstider.
Någon informant funderar kring hur avsaknad av gymnasieexamen kan ha varit det som motiverat viljan att visa sig lite bättre än andra som en positiv drivkraft till att bli etablerad på arbetsmarknaden.
Informanterna är oense om utbildningsnivåns betydelse, några informanter berättar att de inte känner behovet av en gymnasieexamen och att de är öppna för nya arbetsplatser då de tidigare har positiva erfarenheter av att byta bransch i sina karriärer. Tovatt (2013) beskriver hur ens sociala kapital skapar möjligheter, en individ med högt socialt kapital inom ett visst fält har ökade möjligheter i sin karriär. I resultatet av denna uppsats berättar informanter att de sökt och fått jobb via formell rekrytering. Sociala kapital är av vikt för att veta vad som är rätt att framhålla i sitt CV och personliga brev för att vara aktuell för tjänster vid formell rekrytering. Genom hela uppsatsens gång går det att känna igen det sociala kapitalets betydelse, förutom nätverkets direkta fördel kan en även se till den informella kunskap som kan vara det som skapar möjligheter.
Ytterligare en möjlighet som fyra av informanterna berättar om är att ta sig an studier för att komplettera sitt examensbevis för att därefter ta sig an högre studier. Några av informanterna berättar att de hämmas i viljan att studera vidare då de ser att genomföra kompletteringar på komvux som motigt. Under intervjuerna berättar informanterna om att de upplevt att skolan inte sett deras problem och tagit sig an dem även om behov funnits. I enlighet med Ahola och Kivelä (2008) som beskriver att skolan misslyckats med att
43
identifiera elevers behov utifrån den socioekonomiska bakgrund de kom från. Bristen på engagemang från skolan bidrog till en ond spiral som ledde till avhopp enligt studien.
Tidigare forskning har fokuserat på grupper utanför skolsystemet medan vårt urval var av informanter som är etablerade på arbetsmarknaden. Vi menar att det finns svårigheter att jämföra resultat i tidigare forskning med resultat i detta examensarbete. Men ser att utbildning är väsentligt i både tidigare forskning och i denna uppsats då informanter berör vikten av det för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Hade vårt urval skett slumpvis bland individer som saknar gymnasieexamen antar vi att vi hade fått ett heterogent urval och sett att flertalet saknat jobb och det hade påverkat syfte och frågeställning i denna uppsats.