Journalisternas perspektiv

avvägd för att få just denna yngre, mångkulturella publik att känna sig mer hemma hos BK Häcken och vilja gå deras matcher.

“Sen tror jag även att sloganen att: “Här är alla lika olika” & “Vi är fotboll, vi är mångfald, vi är Hisingen”. Det är skitsmart, så jäkla rätt!” (Carlander, 2016)

De aktiviteter och olika arrangemang som BK Häcken och deras spelare gör ute på Hisingen menar Classon (2016) också kan få mer ungdomar till arenan när ungdomarna då känner sig som kompisar till lagets spelare. Ungdomarna kan på så sätt bli mer kompisar med både lag och supportrar vilket gör att de stannar kvar och vill komma på fler av lagets matcher.

4.3 Journalisternas perspektiv

För att få ett bredare och förhållandevis opartiskt perspektiv till klubbarna och dess

marknadsföring för att locka publik utfördes kortare intervjuer med tre fotbollsjournalister. Olof Lundh, sportjournalist på CMore och TV4 och Mattias Balkander, sportjournalist på

GöteborgsPosten, intervjuades via telefonintervjuer. Markus Wulcan, sportjournalist på GT, intervjuades i form av en mailintervju.

Samtliga tre journalister beskrev ett sportintresse och sympati för ett lag som givna huvudfaktorer för många till att gå på de allsvenska fotbollsmatcherna. Vidare beskriver Balkander (2016) och Lundh (2016) vikten av det sociala sammanhanget och att folk går på matcher för att de känner tillhörighet i en gemenskap kring fotbollen. Balkander (2016) redogör även för hur åskådare som drar med sig sina egna vänner, via “Word of Mouth”, har en stor del i att de allsvenska arenorna kan fyllas.

“...“mun till mun”-marknadsföringen är ganska viktig, jag vet att ibland pratar vi om de matcherna som spelades mellan IFK Göteborg och ÖIS, 2002 och 2003 tror jag det var, som blev utsålda på stora Ullevi. Det var ju mycket för att grannen skulle gå och att kompisen skulle gå, då ville alla gå. Och då blev det så att det sprider sig, att det blir till allas tanke eller så, det tror jag är en sån grej som alla vill åt.” (Balkander, 2016)

Wulcan (2016) menar att väl utvecklade erbjudanden där det upplevs smidigt att ta med en vän till arenan är något som klubbarna mer kan arbeta med i sina kampanjer för att locka mer publik till matcherna.

48 “Sedan är det också upp till publiken att se till att de blir fler. Om alla tar med en kompis dubblas ju publiksiffran. Borde gå att köra som kampanj när man vet att det blir långt ifrån fullsatt.” (Wulcan, 2016)

Lundh (2016) målar upp en bild av hur allt fler positiva skriverier om Allsvenskan väcker en nyfikenhet att gå på allsvenska fotbollsmatcher för att uppleva den “hype” som alla talar om.

“Sen finns det också en nyfikenhet tror jag, som i att när det blir väldigt mycket positiva skriverier om Allsvenskan och att det är mycket publik. Då tror jag att man blir nyfiken och vill se vad som gör att mycket folk går dit och “då vill jag också gå dit och titta”...” (Lundh, 2016)

Sedermera finns det även andra faktorer som drar publik. Wulcan (2016) beskriver hur några av dessa kan vara; biljettpriser, väder, motstånd, lagets form och nuvarande tabelläge.

Lundh (2016) berättar om hur han ser att klubbarna allt mer använder olika digitala kanaler med eget innehåll för att kommunicera utåt, till publiken och sina potentiella åskådare. Detta är något som gör att både serien i stort och de allsvenska lagen upplevs mer moderna och aktuella.

“Men känslan är väl att de blivit bättre och bättre på att använda flera olika kanaler och så, allt från egna inslag, alltså någon slags klubb-tv till egna hemsidor till sociala medier… Det kanske ersatt vad som tidigare var en annons på matchdagen eller dagen innan i den lokala tidningen.” (Lundh, 2016)

När journalisterna fick ge sin syn på de utmaningar och konkurrenter som fotbollsmatcher ställs inför radade de upp flera olika saker. Balkander (2016) redogör först och främst utifrån sitt yrke som Göteborgsbaserad fotbollsjournalist hur BK Häcken och IFK Göteborg är otroligt olika i historik och tradition. Med detta i beaktande har lagen olika storlekar på sina supporterskaror vilket starkt påverkar hur många som kan engageras av klubbarnas kampanjer. På en globaliserad och digitaliserad marknad är det lätt för människor att idag sitta hemma i sin TV-soffa och se internationell fotboll i absolut världsklass, istället för att bege sig till den lokala fotbollsarenan och frysa samtidigt som de ser felpass efter felpass på en undermålig gräsmatta. Många kan därför börja ifrågasätta varför man ska gå och se den lokala fotbollen men Balkander (2016) menar hur man från allsvenskt håll bör påpeka jämnheten, ovissheten och den unika spänningen i serien.

“Om man ska hitta något specifikt med Allsvenskan så är det inte att det är världens bästa fotbollsserie, men det kanske är världens jämnaste fotbollsserie på elitnivå. Så där har du Allsvenskans stora dragningskraft tror jag.” (Balkander, 2016)

49 Wulcan (2016) tror att mycket i de allsvenska klubbarnas attraktionskraft kan stärkas genom att vara mer öppna och att låta spelarna och de stora profilerna upplevas närmare och mer påtagliga än de internationella stjärnorna som syns på TV.

“Närhetsprincipen är viktig. Det är lättare att relatera till Tobias Hysén än Leo Messi. Om de allsvenska klubbarna fortsätter att vara lika öppna eller bli ännu mer öppna är mycket vunnet.“ (Wulcan, 2016)

“... överhuvudtaget att kunna följa sina idoler på Facebook, Twitter, Instagram och så är ju ett mervärde för supportrarna. Klubbarna vet ju om att de är duktiga på att kommunicera ut stjärnorna, att de finns med i olika välgörenhetsprogram och så, att de syns då.” (Balkander, 2016)

Att människor har begränsat med tid gör att även tidsaspekten ses som en faktor som gör att klubbarna bör beakta fotbollsmatcher i en kontext av att konkurrera med många andra aktiviteter som kan uppta åskådarnas fritid, speciellt i storstäder som Göteborg;

“... det är ju rätt stor konkurrens i en sån här stad om publik. Sen är det ju större konkurrens om människors tid överhuvudtaget också.” (Balkander, 2016)