Justerprocessen

Det framtagna förslaget på ny kontroll- och justerprocess utgår från att eventuell justering ska utföras på flödet av akutgrupper. För att detta ska fungera anses att det krävs ett tydligt och faktabaserat ledarskap. Detta uppnås med hjälp av gruppledare inom akutgrupperna som i sin tur får stöd från en planerarorganisation. På så sätt uppnås ett standardiserat arbetssätt, vilket Liker (2004) och Womack (2003) anser är en viktig del för att uppnå Lean production.

6.4.1 Planerarorganisationen

För att justerprocessen ska utföras så effektivt som möjligt, bör beslut baseras på fakta. Den fakta som berör justerprocessen är bland annat behovet av justering under monteringsflödet, tillgänglig justerkapacitet med avseende på personal och lokaler, samt datum då lastbilarna ska levereras till kund alternativt transporteras med båt eller levereras till interna kunder. Dessa fakta ska sammanställas och organiseras av en planerarfunktion som är uppdelad på tre ansvarsområden. Ett ansvarsområde ska bevaka lastbilarnas leveransdatum, samt status och förändringar på monteringsprocessen på en övergripande nivå. Denna information ska sedan föras ut till de två andra ansvarsområdena.

Grunden för uppdelningen av ansvarsområden är att planerarna ska ansvara för de

Utformning av tillämpbar process

Det ena området ska förse justerfunktionerna i närheten av del fyra med information så att arbetet utförs på rätt sätt. De funktioner som ska tillhöra detta område är akutgrupper som stödjer kontrollprocessen och justering på flödet, plåt- och lackjustering, samt tungjustering. Tungjusteringen ska ha resurser för mekanik- och elektronikjustering.

Det andra ansvarsområdet ska förse akutgruppen som arbetar runt kontrollprocessen i del fem, samt mekanik- och elektronikjustering efter kontrollflödet, med information. Till denna grupp hör också axelinställning och kylvätskefyllning efter flödet.

Genom denna uppdelning erhålls en planerarorganisation som ser helheten av justerprocessen. För en schematisk bild av planerarorganisationen se figur 6.1.

Figur 6.1 Planerarorganisationens relation till justerprocessen

6.4.2 Gruppledare för akutgrupperna

För att planerarorganisationen på ett snabbt och enkelt sätt ska kunna förmedla och samla in information om justerprocessen ska varje akutgrupp ha gruppledare som sköter den kontakten. Dessa gruppledare ska ha mycket god kunskap om lastbilarna och vara skickliga justerare. På så sätt kan de göra en snabb bedömning av ett upptäckt fel och besluta om vilka åtgärder som ska vidtas. Det är då gruppledaren som avgör om ett fel ska åtgärdas på flödet och hur många justerare som i så fall krävs för det, eller om lastbilen ska tas ur flödet för att justeras.

Övergripande planerare

Planerare för akutgrupp under kontrollflöde i del fem,

kylvätskefyllning, axelinställning, samt Planerare för akutgrupp

under kontrollflöde i del fyra, tungjustering,

dubbelsluss, samt plåt h l k

Gruppledare

Bristbevakare Akutgrupp

Gruppledare

Bristbevakare Akutgrupp

Utformning av tillämpbar process

Utifrån fastlagda standarder och den information om processens status som planeraren ger, prioriterar gruppledaren vilka fel som ska åtgärdas och vart det ska ske.

Det ingår också i gruppledarens ansvar att bristbevakaren uppmärksammas på materialavvikelser. Bristbevakaren kontrollerar då om materialet är beställt och om så krävs gör en beställning. Utifrån den information som bristbevakaren sedan ger gruppledaren, beslutar denne om materialavvikelsen ska åtgärdas direkt eller om lastbilen ska tas ur flödet för att invänta materialavvikelsen.

Om akutgrupperna för justering utformas så att det är en grupp per flöde, med en gruppledare i varje grupp, betyder det att gruppledaren har 16 minuter per lastbil att göra bedömningar i del fyra. Detta utgår från att det var 16:e minut kommer en lastbil från monteringsflödet. Då alla lastbilar inte har behov av justering, medför det att gruppledaren får tid att vara med och justera och på så sätt upprätthålla sin kompetens.

6.4.3 Rotation mellan att vara planerare och gruppledare

För att gruppledarna och planerarna ska kunna göra korrekta bedömningar och öka sin kompetens om processen ska dessa rotera. Detta stöds av Liker (2004) som menar att det är mycket viktigt att beslutsfattare på egen hand går ut i processen för att kunna fatta korrekta beslut. Denna rotation ska innefatta byte mellan arbetsuppgifter och avdelningar. Det för med sig att de personer som har dessa befattningar roterar mellan att vara gruppledare i del fyra, planerare för del fyra, gruppledare i del fem och planerare för del fem.

Den person som har ansvaret att vara övergripande planerare bör dock inte rotera. Anledningen är att den personen ska arbeta nära sälj- och leveransavdelningen för att på ett enkelt sätt få tillgång till information. Det rör sig om både hård och mjuk information, där den hårda informationen är leveransdatum och skeppningsdatum, medan den mjuka informationen är kundönskemål och kundklagomål. Att få en samlad bild av den mjuka informationen kan vara svårt om posten roterar.

Att rotera mellan att vara planerare för de två kontrollavdelningarna och gruppledare i de samma ger ett tydligt och faktabaserat ledarskap. Detta kommer att öka andelen lastbilar som är korrekta då de lämnar flödet, genom att de som fattar beslut har en helhetsbild och ansvar inom gruppen. Denna grupp ska bestå av ett fåtal personer för att alla ska känna ett solidariskt ansvar för att leda justerorganisationen på ett så effektivt sätt som möjligt.

Med ett standardiserat arbetssätt, vilket Liker (2004) och Womack (2003) poängterar och genom att posterna roterar, minimeras risken för att justerprocessen suboptimeras för någon del. Anledningen är att alla vet att det bästa utfallet uppnås då hela processen är optimerad.

Utformning av tillämpbar process

Genom att posterna roterar ger det också en större möjlighet att påverka processen på egen hand. Om den som är gruppledare eller planerare i del fem upptäcker ett systematiskt fel, som orsakas av del fyra, kan den personen på egen hand undersöka orsaken och åtgärda felet i del fyra när ansvarsområdena har roterat. Detta uppfyller det Liker (2004), Senge (1995) och Womack (2003) säger om att bli en lärande organisation genom att reflektera över nuläget och tillämpa ständiga förbättringar.

6.4.4 Justerprocess i del fyra

Akutgrupperna i del fyra utgörs av den personal som inte ska arbeta med att kontrollera lastbilar i del fyra. Av ovanstående avsnitt framgår att akutgrupperna ska ledas av en gruppledare. Efter att en gruppledare har uppmärksammats på att en kontrollgrupp har upptäckt ett fel på en lastbil, är det dennes uppgift att bedöma hur många justerare som behövs för att åtgärda felet. Akutgruppen ska arbeta efter gruppledarens instruktioner, då det är gruppledaren som via kontakt med planeraren för del fyra, är den som vet statusen på kontroll- och justerprocessen och kan bedöma när ett fel ska åtgärdas. Genom att akutgrupperna får stöd av gruppledaren när de ska utföra ett arbete, kommer den resurs som akutgruppen utgör att användas på bästa sätt.

Förutom att justera fel som kontrollanterna upptäcker ska akutgruppen också åtgärda fel som är upptäckta tidigare på flödet och som skrivits upp i pappershäftet. Akutgruppen ska då använda den tid som lastbilen står i del fyra och väntar, efter att kontrollanterna utfört sitt arbete, till att åtgärda fel. Det som skiljer detta justerupplägg mot dagens upplägg är att justerresurserna är flexibla och rörliga och kan på så vis användas där de verkligen behövs, istället för att vara låsta till en fast station.

Montörerna på de två flödena ska också kunna påkalla gruppledarnas uppmärksamhet, för att dessa ska kunna bedöma om ett fel kan åtgärdas direkt på flödet, innan lastbilen kommer till del fyra. På så vis kan ytterligare fel undvikas och enligt Liker (2004) ska ett fel åtgärdas så fort det upptäcks.

Som framgår av figur 6.1 ingår tungjusteringen i del fyra. Till tungjusteringen ska också dubbelslussen höra, då behovet av justering efter del fyra kommer att öka.

Detta är en följd av det Liker (2004) säger om att ett fel inte ska få fortsätta till nästa station, utan åtgärdas så fort det upptäcks. Det ses inte som ett problem att dubbelslussen tillhör tungjusteringen i stället för del fem, då behovet av justering efter del fem kommer att minska.

Vidare anses det mer effektivt att plåtverkstaden förläggs till en av justerplatserna i dubbelslussen. Dels kommer plåtverkstaden närmare lackverkstaden, vilket förenklar rangeringen. En annan orsak är att plåtjusteraren kommer närmare monteringsflödet och på ett enklare sätt kan åtgärda mindre plåt- och lackskador direkt på flödet, i stället för att åtgärda detta efter monteringsflödet.

Utformning av tillämpbar process

Förutom justerare med god kunskap om plåt- och lackjustering ska det dessutom finnas justerare som är specialister på mekanikjustering och elektronikjustering i tungjusteringen. Dessa ska också vara tillgängliga för akutgruppernas gruppledare att ta hjälp av på flödet, då ett komplicerat fel upptäcks. Vidare ska det i tungjusteringen finnas en person med god kunskap om kylvätskefyllning som kan bistå personalen på flödet om det uppstår ett fel.

För att hjälpa dessa justerare i tungjusteringen ska akutgruppen fungera som en resurs. Detta ligger helt i linje med det resonemang Liker (2004) för om att jämna ut flödet. Genom att akutgruppen är rörlig finns justerresurser som kan sättas in i tungjusteringen för lastbilar som tagits ur flödet, den kan också arbeta i bufferten i del fyra för att åtgärda fel, samt på monteringsflödet.

Då personalen som ingår i akutgruppen inte är satta att utföra någon justering ska dessa sitta centralt placerade för att gruppledarna ska veta att det finns resurser att tillgå. Genom en bra kommunikation mellan planerarna i del fyra och del fem kan de lediga justerarna tillfälligt omfördelas mellan avdelningarna om det uppstår behov av detta.

6.4.5 Justerprocess i del fem

Liksom i del fyra ska akutgrupper utföra justering under kontrollflödet i del fem.

Akutgrupperna består av den personal som inte behövs för att utföra kontroller på lastbilarna. Viss del av den personal som justerar i justerhallen, som ligger i direkt anslutning till del fem, ska också ingå i akutgruppen. Resterande personal i justerhallen ska utgöras av justerare som är experter på mekanikjustering, elektronikjustering, axelinställning samt kylvätskepåfyllning efter justering av luftkonditionering. Med detta upplägg erhålls en justerkapacitet som via akutgrupper kan sättas in där behov finns och som kan ta hjälp av justerare med specialkompetens då behov uppstår. Gruppledaren avgör, utifrån den information som planeraren ger, vart ett fel ska justeras och vart justerpersonalen ska arbeta.

Under kontrollflödet är det vissa stationer där all tillgänglig stationstid inte behöver tas i anspråk för att hinna utföra alla kontroller. Den tid som då är kvar ska användas av akutgruppen om lastbilen är i behov av justering. Akutgruppen ska också användas när det är något material som ska bipackas. På så vis kan resurser frigöras från kontroll- och monteringsflödet och i stället användas i den flexibla justerstyrkan.

Genom att planeraren har god översikt över arbetet som pågår i justerhallen och hur många lastbilar som står på någon av planerna och väntar på justering, kan denne ge gruppledarna bra beslutsunderlag. Ett exempel är om kontrollanterna upptäcker ett fel på lastbilen och gruppledaren ska avgöra om det ska åtgärdas direkt på flödet eller om lastbilen ska köras till en justerhall efter att ha passerat flödet. Gruppledaren kontaktar då planeraren som vet om det finns ledig kapacitet för att justera i justerhallen vid den tid som lastbilen kommer att lämna

Utformning av tillämpbar process

medför det att akutgruppen kan arbeta på andra lastbilar medan lastbilen fortsätter på flödet. De förflyttar sig sedan till justerhallen i tid för att förbereda att maskiner och material finns tillgängligt inför justeringen.

För de lastbilar som akutgruppen inte hinner justera på flödet måste möjligheten till justering efter flödet finnas. Det gäller bland annat lastbilar som väntar på materialavvikelser eller har omfattande fel. Behov av specialutrustning som bara finns i justerhallen är också en orsak till att justera efter flödet. I de fall lastbilar ska justeras i en justerhall är det planerarens uppgift att prioritera i vilken ordning det ska göras, utifrån den information den får från planeraren med övergripande ansvar. Planeraren i del fem beslutar också, tillsammans med gruppledaren, om vilka justerare som ska arbeta i justerhallen, utifrån de behov av justering som finns på flödet och efter flödet. Det är också planeraren som tilldelar personalen i justerhallarna vilka lastbilar de ska arbeta med. Detta resonemang stöds av Liker (2004) då han understryker vikten av att jämna ut arbetsbelastningen.

Innan en justering i justerhall påbörjas ska planeraren säkerställa att eventuella materialavvikelser är levererade till fabriken och framkörda till justerhallen. Likaså ska övrigt material som eventuellt ska bytas under justeringen finnas framme vid justerhallen då arbetet påbörjas. Detta medför att justerpersonalen kan påbörja justerarbete direkt, utan att gå runt i fabriken och leta efter material och används då på ett effektivt sätt.

6.4.6 Hantering av materialavvikelser

För att möjliggöra att montering av materialavvikelser i största mån sker på flödet behövs en effektiv och snabb materialhantering. För att åstadkomma detta krävs att material beställs direkt när en materialavvikelse upptäcks. Detta görs genom att gruppledaren uppmärksammar bristbevakaren som då säkerställer att material är beställt. Dessutom krävs att material snabbt förs till rätt plats när det finns tillgängligt. För att möjliggöra detta måste rapportering i produktionsstyrningsprogrammet göras på ett konsekvent sätt. Då kan materialorganisationen enkelt se var lastbilen befinner sig i processen och till vilken plats material ska levereras när det inkommer. När leverans sker till flödet ska den aktuella gruppledaren informeras och när leverans sker till en justerfunktion utanför flödet ska aktuell planerare informeras. Om lastbilen är på väg att lämna ett moment i processen uppmärksammas då personen som levererar materialet på detta, av gruppledaren eller planeraren, och levererar då istället materialet till nästa moment.

6.4.7 Andon

Enligt Liker (2004) bör stationerna på flödet förses med ljud- och ljussignaler som visuellt visar flödets status. Det gör det möjligt att på ett snabbt och enkelt sätt påkalla gruppledarens uppmärksamhet. Ett grönt sken visar att processen fungerar som den ska, ett gult sken visar att det upptäckts ett fel av mindre allvarlig art och rött sken gör gruppledaren uppmärksam på att lastbilen har spärrstatus. Utifrån

Utformning av tillämpbar process

dessa signaler prioriterar sedan gruppledaren vart den ska gå först för att bedöma fel.

Vid kontrollflödet i del fyra och del fem ska gul signal betyda att lastbilen har ett fel som är uppskrivet i pappershäftet. Röd signal visar att ett fel har upptäckts under kontrollprocessen som måste åtgärdas för att samtliga kontroller ska kunna slutföras. En röd signal från kontrollflödet ska prioriteras högt, då kontrollanterna bara har en viss tid på sig att utföra sina moment. Om kontrollanterna inte hinner slutföra alla tester som ingår, är det i stället akutgruppen som ska göra det, då flödet förser kontrollstationerna med lastbilar i en jämn ström.

6.4.8 Visuella hjälpmedel

För att hjälpa planerarna i sitt arbete att styra arbetet i justerhallarna vid del fyra och del fem bör de använda enkla visuella hjälpmedel. På samma sätt som Womack (2003) menar att enkla whiteboardtavlor kan användas för att styra produktionen, kan det användas för att styra justerprocessen. På dessa skriver planeraren upp vilken lastbil som ska justeras och vart det finns en ledig plats. På så vis vet justerarna exakt vilken bil som ska justeras och vart det ska göras. När sedan arbete påbörjas skriver planeraren upp starttiden. Utifrån vilken typ av fel lastbilen har kan sedan planeraren bedöma när justerplatsen kommer att bli ledig och när ytterligare en lastbil kan tas in för justering. Det gör det sedan lättare att planera hur justerresurserna ska användas på bästa sätt.

Ytterligare ett sätt att styra verksamheten med enkla visuella lösningar är att organisera uppställningsplanerna. Detta görs genom att avsätta ett visst antal platser för lastbilar som ska utföra en viss typ av justering. Det blir då möjligt att på ett snabbt sätt få en bild över vad det är för typ av justering som det är störst behov av.

De kriterier som lastbilarna ska organiseras efter är mekanikjustering, elektronikjustering, plåtjustering, lackjustering, kylvätskepåfyllning, axelinställning, lastbilar med spärrstatus, samt lastbilar som väntar på att provköras i rulltesten utanför flödet.

För att bestämma vad som är en godkänd nivå för antalet lastbilar i buffert måste beslut tas om hur många dagar en lastbil maximalt ska få stå och vänta på justering innan den blir försenad för leverans. Ytterligare två kriterier är hur många justerare som ska arbeta med att åtgärda en viss typ av fel, samt hur lång tid det tar att åtgärda felen. Genom att veta hur många dagar en lastbil som mest får stå och vänta och i vilken takt lastbilar med en viss typ av fel åtgärdas kan sedan en nivå sättas för hur många lastbilar som är hanterbart på uppställningsplanerna.

För att förtydliga ges här ett exempel. Tiden mellan att en lastbil lämnar kontrollflödet i del fem och leveranstidpunkt är tre dagar. I justerhallen som åtgärdar elektronikfel arbetar två justerare och det tar i snitt fyra timmar att åtgärda ett fel. Förutsatt tvåskift med totalt 16 arbetstimmar per dygn kommer

Utformning av tillämpbar process

justerarna att hinna åtgärda tolv lastbilar under de tre dagarna. Det betyder att om det står mer än tolv lastbilar på uppställningsplanen kommer inte leveransdatumet att kunna hållas och planeraren får en signal om att den måste avsätta mer resurser för att åtgärda elektronikfel.

Slutsats och diskussion

7 S

I detta kapitel beskrivs först de förväntade effekterna vid införandet av förslag enligt föregående avsnitt. Därefter diskuteras områden utanför projektets avgränsningar samt arbetssätt på lång sikt.