Akademikerförbundet SSR. (2014). Global definition av professionen socialt arbete. Hämtad 2020-03-02 från:
https://akademssr.se/sites/default/files/files/global_definition_socialt_arbete.pdf Andersson, C., & Viotti, S. (2013) Introduction to compassion focused therapy and compassion mind training. Socialmedicinsk Tidskrift, 90(2), 222–226.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm : Natur och kultur. Askian, P. A., Baba, M. E., Kadir, R. A., Krauss, S. E., & Masoumian Sharghi, H. (2018). Recovering from co-dependence: A study of iranian wives of persons
with substance use disorder. Current Psychology, 1–15. https://doi.org/10.1007/s12144-018-0038-x
Barber, J. G., & Gilbertson, R. (1996). An experimental study of brief unilateral intervention for the partners of heavy drinkers. Research on Social Work Practice, 6(3), 325–
336. https://doi.org/10.1177/104973159600600304
Beattie, M., & Larsson, L., Inge R. L. (2004). Bli fri från ditt medberoende: sluta kontrollera
andra, börja bry dig om dig själv (1. uppl..). Stockholm: Stockholm: ePan: Norstedt: Prisma.
Blåsippan Rehab. (2012) Minnesotamodellen. Hämtad 2020-03-02 från: http://www.blasippan-rehab.se/kunskapsbanken/minnesotamodellen/
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl..). Malmö: Liber.
Butler, R., & Bauld, L. (2005). The parents' experience: coping with drug use in the family. Drugs: Education, Prevention and Policy, 12(1), 35–
45. https://doi.org/10.1080/0968763042000275308
Centrala alkohol- och narkotikaupplysningen (2019) Drogutvecklingen i Sverige 2019 (CAN rapport 180) Hämtad från:
https://wwwcanse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/01/can-rapport-180-drogutvecklingen-i-sverige-2019.pdf
Cowan, G., & Warren, L. (1994). Codependency and gender-stereotyped traits.
Sex Roles, 30(9), 631–645.
43
Creswell, J.W. (2014). Research design: qualitative, quantitative, and
mixed methods approaches. (Fourth edition, international student edition.) Los
Angeles, Calif.: SAGE.
Cullen, J., & Carr, A. (1999). Codependency: An Empirical Study from a Systemic Perspective. Contemporary Family Therapy, 21(4), 505– 526. https://doi.org/10.1023/A:1021627205565
Dear, G. E., & Roberts, C. M. (2005). Validation of the Holyoake Codependency Index. The
Journal of Psychology, 139(4), 293–314. https://doi.org/10.3200/JRLP.139.4.293-314
Dutcher, L. W., Anderson, R., Moore, M., Luna-Anderson, C., Meyers, R. J., Delaney, H. D., & Smith, J. E. (2009). Community Reinforcement and Family Training (CRAFT):
An effectiveness study. Journal of Behavior Analysis in Health, Sports, Fitness and Medicine,
2(1), 80-90. http://dx.doi.org/10.1037/h0100376
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K., & Kyngäs, H. (2014). Qualitative Content Analysis: A
Focus on Trustworthiness. SAGE Open, 4(1). https://doi.org/10.1177/2158244014522633 Etemadi, A., Zarebahramabadi, M., & Mirkazemi, R. (2015). Effect of
Al-Anon attendance on family function and quality of life in women in Mashhad, Iran. The American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 41(5), 442–
448. https://doi.org/10.3109/00952990.2015.1059841
Folkhälsomyndigheten (2020) Alkoholens skadeverkningar. Hämtad 2020-03-02 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/alkohol/skadeverkningar/
Goodman, R. W. (1987). Adult Children of Alcoholics. Journal of Counseling & Development, 66(4), 162. https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1002/j.1556-6676.1987.tb00836.x
Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska
begränsningar i klientrelaterat arbete. (3. uppl.) Lund: Arkiv.
Hansson, H. (2007). Interventions in adult children and spouses of alcoholics. Randomized
controlled trials of mental health and drinking
patterns. Clinical Alcohol Research, Department of Health Sciences, Lund University.
Hellsten, T., & Ara, A. (1998). Flodhästen i vardagsrummet: om medberoende och om mötet
44 Hsieh, H. F., & Shannon, S. E. (2005).
Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277– 1288.
Kalman, H., & Lövgren, V. (2012). Etiska dilemman.
Etiska dilemman : forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö : Gleerups.
Karris, M., & Caldwell, B. E. (2015). Integrating Emotionally Focused Therapy, Self-Compassion, and Compassion-Focused Therapy to Assist
Shame-Prone Couples Who Have Experienced Trauma. The Family Journal, 23(4), 346– 357. https://doi.org/10.1177/1066480715601676
Klein, B. (1990). Transkribering är en analytisk akt. Rig. (1990 (73), s. [41]-66). Krambeer, L. L., Krambeer, L., Von McKnelly, W., Gabrielli, W., & Penick, E. C.
(2001). Methadone therapy for opioid dependence. American family physician, 63(12), 2404 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor. (SFS 2003:460) Hämtad från
riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Lander, A. (2019). Developing Self Compassion as a Resource for Coping with Hardship: Exploring the Potential of Compassion Focused Therapy. Child and Adolescent Social Work Journal, 36(6), 655-668.
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. (30th anniversary expanded ed.) New York: Russell Sage Foundation.
Lundahl, B., Burke, B. L., Arkowitz, Hal, & Westra, Henny A. (2009). The effectiveness and applicability of motivational interviewing: a practice‐
friendly review of four meta‐analyses. Journal of Clinical Psychology, 65(11), 1232–1245. Meyers, R. J., Roozen, H. G., & Smith, J. E. (2011). The community reinforcement approach: An update of the evidence. Alcohol Research & Health, 33(4), 380–388.
Meyers, R. J., Miller, W. R., Hill, D. E., & Tonigan, J. S. (1998).
Community reinforcement and family training (CRAFT): engaging unmotivated drug users in treatment. Journal of Substance Abuse, 10(3), 291–308. https://doi.org/10.1016/S0899-3289(99)00003-6
45
Morgan, J. P. (1991). What is codependency? Journal of Clinical Psychology, 47(5), 720– 729. https://doi.org/10.1002/1097-4679(199109)47:53.0.CO;2-5
Nationalencyklopedin, beroende. Hämtad 2020-04-01 från:
https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/beroende Nationalencyklopedin, socialt arbete. Hämtad 2020-04-01 från:
https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/socialt-arbete Nationellt kompetenscentrum anhöriga. (2012) Stöd till anhöriga - erfarenheter från åtta
kommuner 2010-2012. (NKA rapport 2012:4) Hämtad från:
https://www.anhoriga.se/Global/St%C3%B6d%20och%20kunskap/Publicerat/Rapporter/Dok ument/Stod%20till%20anhoriga%20-atta%20kommuner.pdf
Nordgren, J., Richert,T., Svensson, B., & Johnson, B. (2019). Say No and Close the Door? Codependency Troubles among Parents of Adult Children with Drug Problems in Sweden. Journal Of Family Issues; 41(5), 567-588.
https://doi.org/10.1177/0192513X19879200
Prop. 2008/09:82. Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Hämtad från regeringens webbplats:
https://www.regeringen.se/49bbda/contentassets/51fe0e3e78994715a9f58a7c43c46f4c/stod-till-personer-som-vardar-eller-stodjer-narstaende-prop.-20080982
Rotunda, R. J., & Doman, K. (2001). Partner Enabling of Substance Use Disorders: Critical Review and Future Directions. American Journal of Family Therapy, 29(4), 257– 270. https://doi.org/10.1080/01926180152588680
Rubak, S., Sandboek, A., Lauritzen, T., & Christensen, B. (2005). Motivational interviewing: a systematic review and meta-analysis. British Journal Of General Practice, 55(513), 305– 312.
Runquist, W., & Alfagruppen. (1998). Små och vuxna barn till alkoholister : deras
livssituation och vägen till ett nytt liv. Stockholm: Stockholm : Alfagruppen.
Rychtarik, R. G., & McGillicuddy, N. B. (2005). Coping Skills Training and 12-Step Facilitation for Women Whose Partner Has Alcoholism: Effects on Depression, the Partner's Drinking, and Partner Physical Violence. Journal of Consulting and
Clinical Psychology, 73(2), 249–261. https://doi.org/10.1037/0022-006X.73.2.249
Seefeldt, R. W., & Lyon, M. A. (1992). Personality Characteristics of Adult Children of Alcoholics. Journal of Counseling & Development, 70(5), 588– 593. https://doi.org/10.1002/j.1556-6676.1992.tb01666.x
46
Socialstyrelsen. (2014) Anhörigstyrkan – stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem. Hämtad 2020-03-02 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2014-5-15.pdf )
Socialstyrelsen. (2019) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende- stöd för styrning och ledning. Hämtad 2020-03-31 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2019-1-16.pdf
Socialstyrelsen. (2019) Stöd till anhöriga och anhörigstöd. Hämtad 2020-04-06 från
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/jamlik-halsa-vard-och-omsorg/stod-till-anhoriga/
Socialstyrelsen. (2019) Tolvstegsbehandling enligt Minnesotamodellen. Hämtad 2020-03-02 från
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/tolvstegsbehandling-enligt-minnesotamodellen/
Socialtjänstlag (SFS 2001:453) Hämtad från Riksdagens
webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Söderlund, A., & Lundell, S. (2015). Djävulsdansen : bli fri från medberoende : [en
guide]. Stockholm : Bladh by Bladh.
Söderlund, L. L., Madson, M. B., Rubak, S., & Nilsen, P. (2011). A systematic review of motivational interviewing training for
general health care practitioners. Patient Education and Counseling, 84(1), 16– 26. https://doi.org/10.1016/j.pec.2010.06.025
Usher, K., Jackson, D., & O'Brien, L.
(2005). Adolescent drug abuse: Helping families survive. International Journal of Mental
Health Nursing, 14(3), 209–214. https://doi.org/10.1111/j.1440-0979.2005.00383.x
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm : Vetenskapsrådet.
Woititz, J. (1984). Adult Children of Alcoholics. Alcoholism Treatment Quarterly, 1(1), 71– 99. https://doi.org/10.1300/J020V01N01_04
Wiberg, M. (2006) Att släppa taget om den andre och greppa tag om sig själv- Utvärdering
47
https://www.fou-nordvast.se/wp-content/uploads/2017/12/utvardering_maria_wiberg.pdf Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Winqvist, M., & Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. (2011). Samtalets betydelse som anhörigstöd. Kalmar: Kalmar : Nationellt kompetenscentrum Anhöriga.
48
Missivbrev (Bilaga 1)
Hej!
Vi är tre socionomstudenter som just nu går termin 6 vid Umeå Universitet. Under våren skriver vi vårt examensarbete som handlar om medberoende och anhörigstöd. Vi är intresserade av att titta närmare på hur socialarbetare arbetar med anhörigstöd till personer som lever tillsammans med en alkohol- eller narkotikamissbrukare. Vi önskar få en ökad förståelse för hur professionella riktar sina insatser för att hjälpa och stötta anhöriga som visat tecken på ett medberoende.
Varför kontaktar vi Er? Jo, om detta ämne anser vi att ni som yrkesverksamma på *Verksamheten* besitter en ovärderlig kunskap. Vi önskar få intervjua er om detta ämne. Intervjun beräknas ta ungefär 60 minuter och vi kommer med er tillåtelse att spela in intervjun. Vi kommer att följa de
forskningsetiska regler som råder, och vi tar därmed hänsyn till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Den information ni ger oss kommer endast ligga till grund för arbetet. Det vi spelar in kommer bara finnas tillgängligt för oss som skriver examensarbetet och när det transkriberas kommer vi anonymisera er. Ni har när som helst möjlighet att avbryta er medverkan och ifall ni vill kan vi sedan skicka en kopia på det färdiga arbetet till er.
Har ni möjlighet att delta i en intervju så bokar vi gärna in en tid med er. Vi är flexibla och anpassar oss till tider som passar just er.
Tack på förhand! Med vänliga hälsningar, Petra Brännström Mirella Divalic Hansson Agnes Göransson
49
Intervjuguide (Bilaga 2)
Verksamhetens bakgrund
• Kan du kort beskriva hur er verksamhet ser ut? • Vilka typer av missbruk behandlas här? Intervjupersonens bakgrund
• Hur länge har du jobbat på verksamheten? • Hur länge har du arbetat inom socialt arbete? • Vad är din yrkesroll/titel?
• Har du någon utbildning?
• Kan du kort beskriva hur ditt arbete ser ut? Den anhörige
• Hur når ni ut till anhöriga? • Vem definierar ni som anhörig?
• Vad har ni för erfarenheter av de anhöriga? • Vilka anhöriga träffas ni mest?
• Har ni sett någon tydlig könsfördelning? Medberoende
• Ser ni en medberoendeproblematik i de anhöriga ni behandlar? • Hur skulle du vilja definiera medberoende?
• Vilka karaktäristiska drag kan du se hos en medberoende?
• Kan ni se en skillnad på hur medberoendet uttrycker sig hos den anhörige beroende på vilken relation den anhörige har med missbrukaren?
Behandling
• Hur kan ett första möte se ut med den anhörige?
• Vilket stöd har den anhörige uttryckt att denne är i behov av? • Motiv för de anhöriga att söka hjälp?
• Hur arbetar ni med anhöriga? • Vilka behandlingar erbjuder ni?
• Kan du berätta om hur en klients tid hos er brukar se ut? • Sätter ni upp personliga mål för klienterna?
• Vad händer efter att behandlingen är slut?
• Vilken är den största skillnaden på den anhörige vid första och sista träffen ? Skuld/skam och självkänsla
• Uttrycker de anhöriga känsla av skuld och skam?
• Ser ni någon skillnad mellan könen angående skuld och skam? • Hur bygger ni upp era klienters självkännedom/självkänsla? Handlingsutrymme
• Berätta hur ditt handlingsutrymme ser ut? • Finns det tydliga ramar att följa?
50
• Anser du att ni på *verksamheten* har tid att hjälpa alla som behöver/vill ha hjälp? • Påverkas ditt arbete av ekonomin?
• Finns det tillfällen du önskat att ditt handlingsutrymme varit större/mindre? • Om Ja, berätta om ett sådant tillfälle.