• No results found

Källförteckning

In document Att befolka ett torg (Page 72-77)

9. Källförteckning

Batty, M., Jiang, B, & Thurstain-Goodwin, M. (1998). Local movement: Agent-based Models of Pedestrian Flow. London. Centre of Advanced Spatial Analysis (CASA). London: University College London.

Bellander, G (2005). Blandstaden - ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseutveckling? Karlskrona: Boverket

Berghauser Pont, M. & Haupt, P. (2005). The Spacemate: Density and the typomorphology of the urban fabric. Nordic Journal of Architectural Research. 4. uppl., ss. 55–68.

Berghauser Pont, M. & Sun, K. (2020). Spatial Morphology Studio – GIS & PST Concepts and tools in spatial morphology. Göteborg: Chalmers.

Borelius, U. (2004). "Med facit i hand, det har ju inte gått som vi hade tänkt." Om demokratiskt deltagande i Hjällbo. Göteborg: Centrum för kursstudier, Göteborgs universitet.

Boverket. (2005). Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer. Karlskrona: Boverket. Boverket. (2008). Nyttan med Allmännyttan Utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagens roll och ansvar. Karlskrona: Boverket.

Boverket. (2016). Rätt tätt En idéskrift om förtätning av städer och orter. Karlskrona: Boverket.

Boverket. (2018). Torg.

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/anvandning-av-allman-plats/Torg/

[2020-03-30]

Boverket. (2019a). Brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv och åtgärder i samhällsbyggnadsprocessen. Rapportnummer 2019:20. Karlskrona: Boverket.

Boverket. (2019b). Begreppet “social housing”.

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika-grupper/hushall-begransad-ekonomi/begreppet-social-housing/?mode=feedback&success=true#feedback-form [2020-04-08]

Boverket. (2019c). Upplåtelseformer och boendeformer i Sverige.

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsbestandet/upplatelseform

er/ [2020-04-29]

Bryman, A. (2012). Social research methods. 4. uppl., Oxford: Oxford University Press.

Carmona, M., Tiesdell, S., Heath, T. & Oc, T. (2003). Public Places Urban Spaces – The Dimension of Urban Design. Oxford: Elsevier.

Cheng, V. (2010). Understanding Density and High Density. I Ng, E. Designing high-density cities for

73

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 3:2. uppl., Lund: Studentlitteratur AB.

Ekelund, B. & Koch, D. (2012). Space syntax: ett analysverktyg för planering och utvärdering av

arkitektur och byggd miljö. Stockholm: Arkus.

Gehl, J. & Svarre, B. (2013). How to study public life. Washington: Island Press

Gottdiener, M. & Hutchison, R. (2010). The New Urban Sociology. 4. uppl., Boulder: Westview Press. Göteborgs historia. (2017). Rivningarna i Masthugget 1964.

https://goteborgshistoria.com/2017/08/01/rivningen-av-masthugget-1964/ [2020-04-06]

Göteborgs Stad. (2014). Moderna Göteborg - Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del III. Göteborg:

Göteborgs stadsbyggnadskontor.

Göteborgs Stad. (2015). Frihamnen - Stadsstrukturanalys och planrekommendationer. Workshop 1 juni. Göteborgs Stad.

Göteborgs stad. (2018b). Översiktsplan för Göteborg - Samrådshandling december 2018. Göteborgs stad.

Göteborgs stad. (2019a) SDN-presentationer – SDN centrum. Göteborgs stad.

https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/goteborgsbladet/hamta- statistik/sdn-presentationer/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziTYzcDQy9TAy9_T3MDQwCvYMtXXzcX Q0cPcz1wwkpiAJKG- AAjgb6XvpR6Tn5SRCrHPOSjC3S9aOKUtNSi1KL9EqLgMIZJSUFxVaqBqoG5eXleun5-ek5qXrFqaoG2HRk5BeX6EegKNQvyI2o8kkNdwQA6lp7-g!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ [2020-04-28]

Göteborgs stad. (2019b). Eriksberg - Lokalt utvecklingsprogram 2019. Göteborgs stad.

Göteborgs stad. (2020) SDN Västra Hisingen med primär- och basområden. Göteborgs stad.

https://goteborg.se/wps/wcm/connect/1bcc40c3-3a0b-4539-abd5-fd6f1c4eee67/V%C3%A4stra+Hisingen.pdf?MOD=AJPERES

Göteborgs stad. (u.å.). Statistik och analys – Områdesindelningar.

https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziTYzcDQy9TAy9_ T3MDQwCvYMtXXzcXQ08Q8z0wwkpiAJKG- AAjgb6XvpR6Tn5SRCrHPOSjC3S9aOKUtNSi1KL9EqLgMIZJSUFxVaqBqoG5eXleun5-ek5qXrFqaoG2HRk5BeX6EegKNQvyI2o8kkNdwQArmQWvg!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ [2020-03-06]

Göteborgs stadsmuseum. (2014). Moderna Göteborg – Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del 3. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum.

74

Hammersley, M. (1992). Deconstructing the Qualitative-Quantitative divide. I Brannen, J (red.) Mixing Methods; Qualitative and Quantitative Research. Aldershot: Avebury.

Hillier, B. (1996). Space is the Machine - A Configurational Theory of Architecture. Cambridge: Cambridge University Press.

Hillier, B., Penn, A., Hanson, J., Grajewski, T. and Xu, J. (1993) Natural movement: or, configuration and attraction in urban pedestrian movement. Environment and Planning B: Planning and Design. uppl. 20: 29-66.

Holm Ingemann, J. (2016). Vetenskapsteori för samhällsvetare. Malmö: Gleerups utbildning AB. Holme, I. M. & Solvang B. K. (1997) Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder Lund: Studentlitteratur AB.

ICA. (2020). ICA-butikernas försäljning i mars 2020.

https://www.icagruppen.se/arkiv/pressmeddelandearkiv/2020/ica-butikernas-forsaljning-i-mars-2020/ [2020-05-19]

Ingenjörsvetenskapsakademien. (IVA) (2017). Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - IVA-projektet Framtidens goda stad. Stockholm: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Jacobs, J. (2004) Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos Ab.

Johansson, R. (2002). Ett explikativt angreppssätt. Fallstudiemetodikens utveckling, logiska grund och

betydelse i arkitekturforskningen. I Nordic Journal of Architectural Research, uppl., 15: 2, ss. 19–28.

Körner, S. & Wahlgren, L. (2010). Statistiska metoder. Lund: Studentlitteratur AB.

Legeby, A., Marcus, L. & Berghauser Pont, M. (2015a). Dela[d] stad: Stadsbyggande och segregation –

1 Perspektiv och utgångspunkter. Stockholm: KTH.

Legeby, A., Marcus, L. & Berghauser Pont, M. (2015b). Dela[d] stad: Stadsbyggande och segregation

– 2 Metoder: Sociala stadsbyggnadsanalyser. Stockholm: KTH.

Low S., M. & Lawrence-Zúñiga, D. (2003). The anthropology of space and place. Oxford: Blackwell publishing.

Löfdahl, M. (1925). Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Göteborg: Göteborgs högskola. Madanipour, A. (2004). Marginal Public Spaces in European Cities. Journal of Urban Design. uppl., 9:3, ss. 267–286.

Madanipour, A. (2005). Public Spaces in European Cities. Newcastle: Nordisk arkitekturforskning.

Microsoft. (2019). CORREL Function.

https://support.office.com/en-us/article/correl-function-995dcef7-0c0a-4bed-a3fb-239d7b68ca92 [2020-04-27]

Moughtin, C. (2003). Urban Design: Street and Square. 3. uppl., Oxford: Architectural Press.

Molander, B. (1988). Vetenskapsfilosofi – en bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. 6. uppl., Falun: ScandBook AB.

75

Mulley, C. (2011). Explaining Walking Distance to Public Transport: The Dominance of public transport supply. Journal of Transport and Land Use. 6, ss. 1-22.

National Geographic. (2020). Geographic Skills – Geographic Skill 4.

https://www.nationalgeographic.org/geographic-skills/4/ [2020-03-31]

Netto V. (2016). "What is space syntax not?" A reflection on space syntax as sociospatiala theory. Urban Design International. 21, ss. 25-40.

Norconsult. (2020). Vi visar gaturummets potential.

https://www.norconsult.se/vara-projekt/vi-visar-gaturummets-potential/ [2020-04-01]

Ratti, C. (2004). Space Syntax: Some Inconsistencies. Environment and Planning B: Planning and Design. 31. Cambridge: School of Architecture and Planning.

Robson, C. & McCartan K. (2017). Real World Research. 4. uppl., West Sussex: Wiley.

SCB. (2015). Urbanisering – från land till stad.

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/ [2020-01-23]

SCB. (2020a). Folkmängd, topp 50.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-

amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/topplistor-kommuner/folkmangd-topp-50/ [2020-03-09]

SCB. (2020b). Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp (uppdateras ej). År 2000 – 2011. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Areal/

[2020-03-09]

Lindstam, C., S. (1986). Göteborgs gatunamn. Göteborg: Göteborgs kommuns namnberedning.

Sitte, C. (1982). Stadsbyggnad och dess konstnärliga grundsatser. Stockholm: Papper & Tryck AB.

Spacescape & Evidens. (2016). Värdeskapande stadsutveckling - Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel i Göteborgsregionen. Göteborg: Spacescape och Evidens.

Spacescape. (2017). Sustainable Density in Station Communities.

https://goteborgsregionen.se/download/18.4925f05315e64856972c7088/1510570417702/Sustaina

ble+density+in+station+communities.pdf [2020-03-28]

Spacescape. (2020). Nätanalyser. https://www.spacescape.se/teori/sa-mater-vi-stad/natanalyser/

[2020-04-01]

Spicer, N. (2012). Combining Qualitative and Quantitative methods. I Seale C. (red.) Researching

Society and Culture. 3. uppl., London: SAGE publication Ltd, ss. 479-493.

Statistikdatabas Göteborgs stad. (2020a). Dagbefolkning 16–74 år efter näringsgren, 2008–2017. Göteborgs stad.

http://statistikdatabas.goteborg.se/pxweb/sv/1.%20G%C3%B6teborg%20och%20dess%20delomr%C 3%A5den/1.%20G%C3%B6teborg%20och%20dess%20delomr%C3%A5den__Prim%C3%A4romr%C3% A5den__Arbetsmarknad__Arbetspendling%20och%20dagbefolkning/10_DagbefolkningSNI2007_PRI.

76

Statistikdatabas Göteborgs stad. (2020b). Bostadsbestånd efter hustyp och byggnadsår 2014–2019.

Göteborgs stad.

http://statistikdatabas.goteborg.se/pxweb/sv/1.%20G%c3%b6teborg%20och%20dess%20delomr%c3 %a5den/1.%20G%c3%b6teborg%20och%20dess%20delomr%c3%a5den__Prim%c3%a4romr%c3%a5 den__Bost%c3%a4der%20och%20byggande__Bostadsbest%c3%a5nd/50_TypByggAr_BO.px/table/ta

bleViewLayout1/ [2020-03-23]

Statistikdatabas Göteborgs stad. (2020c). Bostadsbestånd efter hustyp och ägarkategori 2014–2019. Göteborgs stad.

http://statistikdatabas.goteborg.se/pxweb/sv/1.%20G%C3%B6teborg%20och%20dess%20delomr%C 3%A5den/1.%20G%C3%B6teborg%20och%20dess%20delomr%C3%A5den__Prim%C3%A4romr%C3% A5den__Bost%C3%A4der%20och%20byggande__Bostadsbest%C3%A5nd/30_TypAgarkategori_BO.p

x/ [2020-03-30]

Sun, K. (2016). Making Squares – A Study of Urban Form and Co-presence. Göteborg: Chalmers. Sun, K., Berghauser Pont, M. & Legeby, A. (2017). Squares for Co-presence: The Influence of Urban Form on the Intensity and Diversity of People Co-present in 12 Squares in Gothenburg. International Space Syntax Symposium. 11. uppl. Göteborg: Chalmers, ss. 354.1–354.2

Svenska Akademien. (2005). Torg. Svensk ordbok. http://www2 .saob.se/osa/index.phtml

[2020-03-30]

Svenska Akademien. (2015). Väg. Svenska akademiens ordlista.

https://svenska.se/saol/?sok=v%C3%A4g&pz=4 [2020-04-23]

SVT. (2020). Lista: Här är restriktionerna som gäller i Sverige. Sveriges Television (SVT).

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lista-har-ar-restriktionerna-som-galler-i-sverige [2020-05-18]

Tunström, M. (2009). På spaning efter den goda staden: Om konstruktioner av ideal och problem i svensk stadsbyggnadsdiskussion. Örebro: Örebro universitet.

UN-Habitat. (2015). A New Strategy of Sustainable Neighbourhood Planning: Five Principles.

Västtrafik. (2019). Spårvagn- och stombusstrafik. Göteborg: Västtrafik.

https://www.vasttrafik.se/globalassets/media/kartor/linjenatskartor/sparvagn/linjenatskarta-sparvagn-stombuss-190816.pdf [2020-05-13]

Whyte, W., H. (1980). The social life of small urban spaces. Washington D.C.: The Conservation Foundation.

Åström, K. (1988). Stadens rum – offentliga platsbildningar i svensk stadsbyggnad 1945–80. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning

77

In document Att befolka ett torg (Page 72-77)

Related documents