Specificering av hypoteser

5. Genomförande

I detta kapitel redogörs det för en mer djupgående beskrivning som klargör för vad som undersöks i respektive hypotes samt för vilka torg som undersöks i studien.

5.1 Specificering av hypoteser

Då vissa delar av hypoteserna formulerats på så vis att de kan tolkas på olika sätt klargörs det därför vad som respektive hypotes ämnar undersöka i detta avsnitt. Vissa begrepp klargörs således i detta avsnitt för att undgå förbistring gällande vad som specifikt undersöks.

Hypotes 1. Det finns en tydlig koppling mellan att desto mer av torget som omsluts av byggnader med verksamheter i bottenvåning, desto mer befolkas torget.

Då data gällande antal kvadratmeter verksamhetsyta inte funnits att tillgå, varken via Göteborgs kommun eller lantmäteriets fastighetskartor, har hypotesen baserad på Jacobs (2004:179–204) och UN-Habitat (2015:7) principer modifierats något för att möjliggöra en kvantifiering av verksamheter. Antalet verksamheter finns dock att tillgå men svårigheten med att avgöra vilka som är i bottenplan eller våningarna över kvarstår. Även storlek på dessa verksamheter saknas det information kring. Detta skapar svårigheter att utföra en undersökning baserad på hur många procent av ett områdes totala bottenvåningar som består av verksamheter. Således modifieras principen genom att fasad tillhörande verksamhet i bottenplan sammanräknas. För att inte principen ska vara för tidskrävande genom att ta med alla fasadmeter i hela primärområden i beräkningen reduceras denna princip till att bara sammanställa antalet fasadmeter med verksamheter i bottenvåning som tangerar torget. Därefter divideras antalet verksamheters fasadmeter med torgets totala omkrets. På detta vis presenteras de sammanlagda fasadmeterna i procent.

Hypotes 2. Det finns en tydlig koppling mellan att desto fler kilometer väg det finns per kvadratkilometer inom primärområdet som torget är beläget i, desto mer befolkas torget.

För att kunna räkna på denna hypotes behöver begreppet väg klargöras. En väg är enligt svenska akademiens ordlista (2015) ett ”bandformigt, belagt stycke mark, avsett för samfärdsel, vanligen med fordon”. Då studien belyser gående och inte fordon, beräknas i denna väg som är anpassad för gående. Vägar som inte sammanräknas när data sammanställs är exempelvis bilvägar utan trottoar, då dessa inte medför möjlighet för fotgängare att förflytta sig. Då komplett data gällande exempelvis stigar och mindre gångbanor som leder fram till trappuppgångar saknas exkluderas dessa ur

sammanräkningen. Således exkluderas även mindre gångbanor på gårdsmark.

För att alla primärområden ska evalueras på samma vis utgår denna hypotes från varje

primärområdes landareal och således exkluderas vattenarealen som kan komma att utgöra en stor del av vissa primärområden. En del primärområden består förhållandevis av stora delar skog. Dessa inkluderas dock i uträkningen för korrelationskoefficienten, detta för att inte ta några subjektiva beslut av vad som är eller inte är skog.

34

Selekteringen av data är gjord i ArcGIS. Vägsträckorna inom respektive primärområde har sedan adderats för att sedan divideras med primärområdets landareal för att sammanställa hur många meter väg som finns per kvadratkilometer för respektive primärområde som torgen är lokaliserade i.

Hypotes 3. Det finns en tydlig koppling mellan att 20 till 50 procent av bostadsbeståndet är reserverat för billiga bostäder inom primärområdet som torget är beläget i och att fler personer befolkar torget.

Jacobs (2004) och UN-Habitats (2015) principer är inte skrivna efter svensk standard utan belyser problem ur ett internationellt perspektiv. Vad som anses vara en billig bostad ser olika ut i olika länder, och det finns därmed olika sätt att skapa billiga bostäder. Social housing, där bostäder skapas med statligt subventionerade medel för att hålla nere boendekostnader, existerar i flera länder runtom i världen men konceptet finns inte i Sverige (Boverket 2019b). I Sverige har dock

allmännyttan funnits sedan 1930-talet och var då menat att skapa billiga hyresbostäder till bland annat mindre bemedlade (Boverket 2008:11). Enligt Boverket (2019b) jämförs ofta social housing med den svenska allmännyttan vid internationella sammanställningar då de sägs ha samma funktion. I föreliggande studie kommer därför allmännyttiga bostäder utgöra de billiga bostäderna som denna

princip ämnar undersöka. Datan gällande antalet allmännyttiga bostäder kommer från Göteborgs

stad statistikdatabas (2020c).

Hypotes 4. Det finns en tydlig koppling mellan desto högre befolkningstäthet inom primärområdet som torget är beläget i, desto mer befolkas torget.

I avsnittet huvudbegrepp beskrivs hur begreppet befolkningstäthet kommer att användas i studien. Kort förklarat innebär detta hur många som bor inom ett visst område. I kapitlet forskningsöversikt belystes några olika sätt att se på begreppet täthet i avsnittet täthet och dess olika former. Detta åsidosätts i denna hypotes till fördel för att undersöka hur många personer som bor inom primärområdet och ställa detta i relation till hur många som passerar eller vistas på torget.

Hypotes 5. Det finns en tydlig koppling mellan desto högre integrationsgrad på fem kilometers global integrationsnivå längs med de gator som tangerar torget, desto mer befolkas torget.

För de tresista hypoteserna har GIS-programmet QGIS använts för att kunna ta fram respektive torgs relevanta data på olika skalnivåer. Space syntaxanalyser kan göras på en rad olika sätt och genom flera olika program eller mjukvaror (Legeby, Berghauser Pont & Marcus 2015b:16). I en space syntaxanalys är det vägarna, eller siktlinjerna, som har ett visst värde beroende var i systemet de är belägna. För att ta fram ett värde för ett torg finns det några olika sätt att gå till väga på. I

föreliggande studie sammanräknas värdet av de siktlinjer som är i direkt angränsning till respektive torg och sedan räknas ett genomsnittligt värde ut. Samma koncept gäller för hypotes 5, 6 och 7. Skillnaden mellan dessa hypoteser är vilket värde som är intressant. Den data som ställts till

35

räkna ut den globala integrationsnivån har fem kilometerskalan valts att arbeta vidare med då den lämpar sig för det globala perspektivet (Legeby, Berghauser Pont & Marcus 2015b:18).

I de tre hypoteserna som undersöker olika space syntaxanalyser görs ett gemensamt val som innebär att eventuella siktlinjer som korsar något av de torg som undersöks exkluderas ur beräkningen. Då siktlinjerna innehar olika värden sammanräknas ett genomsnittligt värde för samtliga siktlinjer som tangerar torget. Siktlinjer som bryter mot stadens gatunät innehar ofta lägre värden än kringliggande siktlinjer som följer stadens gatunät då dessa ligger djupare in i trädstrukturen, som åskådliggjordes i avsnittet space syntax. Om dessa siktlinjers värden skulle inkluderas i beräkningen skulle således en del torgs genomensnittliga värde minska på grund av fler korsande siktlinjer som innehar lägre värde.

För att skapa en space syntaxkarta finns det ett antal val att ta ställning till. En integrationsanalys visas vanligtvis med hjälp av att färgsätta axiallinjerna i regnbågens färger för att illustrera dess integrationsgrad. Här representerar den röda färgen den mest integrerade linjerna i systemet, följt av

orange, gul, cyan och blå som representerar de linjer som är mest segregerad i systemet (Legeby,

Berghauser Pont & Marcus 2015b:14). När ett område studeras med hjälp av en space syntaxanalys finns det ett visst antal fördefinierade mallar att välja mellan. Dessa passar olika bra beroende på hur integrerade linjerna i området som undersöks är, samt vilken typ av space syntaxanalys som ska genomföras. De olika mallarna delar upp linjerna i olika färger baserat på dess värde. För hypotes 5 och 6 har mallen natural break valts ut som sorterar linjernas färger efter kluster av liknande värden. Denna mall har valts då den utefter kartornas utseende särskiljer värdena på ett, för ögat, enkelt sätt att granska kartorna. Det är trots allt värdet på linjerna som utgör hur integrerad linjen är, kartan och färgerna på linjerna är ett hjälpmedel som simplifierar alla linjernas värden.

Hypotes 6. Det finns en tydlig koppling mellan desto högre integrationsgrad på två kilometers lokal integrationsnivå längs med de gator som tangerar torget, desto mer befolkas torget.

På samma vis som den tidigare hypotesen har data tagits fram även för denna hypotes. Legeby, Berghauser Pont och Marcus (2015b:18) beskriver att den lokala integrationsanalysen kan göras genom att analysera djupet på olika vis. Således det djup som förklarades i avsnittet space syntax och som är baserat på hur många steg som behövs passeras för att nå en viss rumslighet. För att

undersöka lokal integrationsnivå i innerstaden räcker oftast med två eller tre steg för att fånga hur integrerade gatorna är, medan det i miljonprogramsförorter ofta behöver uppåt sju steg på grund av dess korta siktlinjer. I denna studie har uträkningen utgått från lokal integration på ett djup av tre steg, något som Hillier (1996:99–101) beskriver som användbart vid mätning av lokal integration.

Hypotes 7. Det finns en tydlig koppling mellan desto högre genhet längs med de gator som tangerar torget, desto mer befolkas torget.

Denna hypotes utgår i stort från samma bestämmelser som angivits i hypotes 5 och 6 bortsett från att det vid genhetsanalys kan saknas värden på enstaka siktlinjer. Vid avsaknad av genhetsvärde exkluderas siktlinjen ur beräkningen för att uppnå ett torgs genomsnittliga värde för genhet.

36

En genhetsanalys sker i en annan färgskala än den tidigare nämnda integrationsanalysen. Här går färgskalan från gråskala till rött, detta för att hålla isär de olika space syntaxanalyserna. Till skillnad från hypotes 5 och 6 kommer denna genhetsanalys även utgå från en annan fördefinierad mall för att särskilja linjernas värden och därmed färg. Mallen som används i denna analys är equal interval som sorterar linjernas färger i lika stora intervall. Denna mall har valts baserat på att det särskiljer linjerna på ett, för ögat, enkelt sätt att noga kunna undersöka kartorna.