Almond, L., Canter, D. & Salfati, G. (2006). Youths who sexually harm: A multivariate model of perpetrator characteristics. Journal of Sexual Aggression, 12(2), s. 97–114.
DOI:10.1080/13552600701788608
Andrew, S., Mallie, L. A., Mordell, S., Viljoen, L. J., & Roesch, R. (2010). Childhood Abuse and Adolescent Sexual Re-Offending: A Meta-Analysis. Child Youth Care Forum, 40(5), s. 401–417.
DOI: 10.1007/s10566-010-9136-0
Bailey. (2008). First steps in qualitative data analysis: transcribing. Family Practice, 25(2), 127–131.
https://doi.org/10.1093/fampra/cmn003
Becker, J. V., & Hunter, J. (1997). Understanding and treating child and adolescent sexual offenders.
Advances in Clinical Child Psychology, 19(...), s.177–197. DOI: 10.1007/978-1-4757-9035-1_5 Beer, O. W. J., Phillips, R., & Quinn, C. R. (2021). Exploring stress, coping, and health outcomes among social workers. European Journal of Social Work, 24(2), s. 317–330.
https://doi.org/10.1080/13691457.2020.1751591
Borduin, Schaeffer, C. M., & Heiblum, N. (2009). A Randomized Clinical Trial of Multisystemic Therapy With Juvenile Sexual Offenders: Effects on Youth Social Ecology and Criminal Activity.
Journal of Consulting and Clinical Psychology, 77(1), 26–37. https://doi.org/10.1037/a0013035 Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), s. 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3.). Malmö: Liber.
Carlberg, M., Kjellgren, C., Långström, N., Svedin, G. C., & Wassberg, A. (2006). Adolescent Sexual Offenders: A Total Survey of Referrals To Social Services in Sweden and Subgroup Characteristics. Sexual Abuse: A Journal of Research and Treatment, 18(4), s. 357–373.
http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1177/107906320601800404
Collins, S. (2008). Statutory social workers: stress, job satisfaction, coping, social support and individual differences. The British Journal of Social Work, 38(6), s. 1173–1193.
https://doi.org/10.1093/bjsw/bcm047
Cypress, B. S. (2017). Rigor or reliability and validity in qualitative research: Perspectives,
strategies, reconceptualization, and recommendations. Dimensions of Critical Care Nursing, 36(4), s.
253–263. https://doi.org/10.1097/DCC.0000000000000253
Edwards, R., & Holland, J. (2020). Reviewing challenges and the future for qualitative interviewing.
International Journal of Social Research Methodology, 23(5), s. 581–592.
https://doi.org/10.1080/13645579.2020.1766767
Efta-Breitbach, J., & Freeman, A.K. (2004) Treatment of Juveniles Who Sexually Offend: An Overview, Journal of Child Sexual Abuse, 13(3-4), s. 125–138. DOI: 10.1300/J070v13n03_07 Ford, M.E., & Linney, J.A. (1995). Comparative analysis of juvenile sexual offenders, violent nonsexual offenders, and status offenders. Journal of Interpersonal Violence, 10(1), s. 56–70.
http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1177/088626095010001004
Grenn, L., & Masson, H. (2002). Adolescents Who Sexually Abuse and Residential
Accommodation: Issues of Risk and Vulnerability. British Journal of Social Work, 32(2), s. 149–
168. DOI: 10.1093/bjsw/32.2.149
Halcomb, & Davidson, P. M. (2006). Is verbatim transcription of interview data always necessary?
Applied Nursing Research, 19(1), 38–42. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2005.06.001 Kalman, H., & Johansson, S. (2012). Vad ligger i begreppet forskningsperson? Skydd av
försöksperson respektive skydd av informanters integritet. I H. Kalman & V. Lövgren (Red.), Etiska dilemman. Forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups.
Kjellgren, C. (2019). Perspectives of young adult males who displayed harmful sexual behaviour during adolescence on motive and treatment. Journal of Sexual Aggression, 25(2), s. 116–130.
https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1080/13552600.2018.1563647
Knight, R. A., & Sims-Knight, J. E. (2004). Testing an etiological model for male juvenile sexual offending against females. Journal of Child Sexual Abuse, 13(3-4), s. 33–55.
https://doi.org/10.1300/J070v13n03_03
Lamothe, J., Couvrette, A., Lebrun, G., Yale-Soulière, G., Roy, C., Guay, S., & Geoffrion, S. (2018).
Violence against child protection workers: A study of workers’ experiences, attributions, and coping strategies. Child Abuse & Neglect, 81, s. 308–321. https://doi.org/10.1016/j.chiabu.2018.04.027 Letourneau, E. J., Henggeler, S. W., Borduin, C. M., Schewe, P. A., McCart, M. R., Chapman, J. E.,
& Saldana, L. (2009). Multisystemic therapy for juvenile sexual offenders: 1-year results from a randomized effectiveness trial. Journal of Family Psychology, 23(1), s. 89–102. DOI:
10.1037/a0014352
Littlechild, B. (2005). The stresses arising from violence, threats and aggression against child protection social workers, Journal of Social Work, 5(1), s. 61– 82.
https://doi.org/10.1177/1468017305051240
Longo, R. E. (1982). Sexual Learning and Experience Among Adolescent Sexual Offenders.
International Journal of Offender Therapy & Comparative Criminology, 26(3), s. 235–241.
https://doi.org/10.1177/0306624X8202600305
Lowe, J. I., & Herranen, M. (1981). Understanding teamwork: Another look at the concepts. Social Work in Health Care, 7(2), s. 1–11. DOI: 10.1300/J010v07n02_01
Malvaso, C. G., Proeve, M., Delfabbro, P., & Cale, J. (2020). Characteristics of children with problem sexual behaviour and adolescent perpetrators of sexual abuse: a systematic review, The Journal of Sexual Aggression, 26(1), s. 36–61. https://doi.org/10.1080/13552600.2019.1651914 Naderifar, M., Goli, H., & Ghaljaie, F. (2017). Snowball Sampling: A Purposeful Method of Sampling in Qualitative Research. Strides in Development of Medical Education, 14(3), s. 1-6.
https://doi.org/10.5812/sdme.67670
Nicholson. D, Artz, S., Armitage, A., & Fagan, J. (2000). Working Relationships and Outcomes in Multidisciplinary Collaborative Practice Settings. Child and Youth Care Forum, 29(1), s. 39–73.
DOI: 10.1023/A:1009472223560
Nygren, L. (2012). Risken finns, finns nyttan? I Kalman, H. & Lövgren, V. (red). Etiska dilemman.
Forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Gleerups: Malmö.
Pahl, J. (1999). Coping with physical violence and verbal abuse. In S. Balloch, J. McLean & M.
Fisher, Social Services: Working Under Pressure, Bristol: Policy Press.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Post, L. A., Mezey, N. J., Maxwell, C., & Wibert, W. N. (2002). The rape tax: Tangible and intangible costs of sexual violence. Journal of Interpersonal Violence, 17(7), s. 773–782.
https://doi.org/10.1177/0886260502017007005
Prop. 2005/06:165. Ingripanden mot unga lagöverträdare. Hämtad från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/ingripanden-mot-unga-lagovertradare_GT03165
Prop. 2016/17:180. En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag. Hämtad från:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2017/04/prop.-201617180/
Pullman, L., & Seto, M. C. (2012). Assessment and treatment of adolescent sexual offenders:
Implications of recent research on generalist versus specialist explanations. Child Abuse & Neglect, 36(3), 203–209. https://doi.org/10.1016/j.chiabu.2011.11.003
Rasmussen, L. A. (2004). Differentiating Youth Who Sexually Abuse: Applying a Multidimensional Framework When Assessing and Treating Subtypes. Journal of child Sexual abuse, 13(3-4), s.57–
82. https://doi.org/10.1300/J070v13n03_04
Regeringen. (2018). Konvention om barns rättigheter.
https://www.regeringen.se/49d199/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/barnets-rattigheter/konventionen-om-barnets-rattigheter-svenska-2018.pdf
Regeringen. (u.å). Rättsväsendet. Hämtad 2021-12-02 från:
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/rattsvasendet/
Righthand, S., & Welch, C. (2004) Characteristics of Youth Who Sexually Offend. Journal of Child Sexual Abuse, (13)3-4, s. 15-32. DOI: 10.1300/J070v13n03_02
Ryan, G., Miyoshi, T. J., Metzner, J. L., Krugman, R. D., & Fryer, G. E. (1996). Trends in a national sample of sexually abusive youths. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 35(1), s. 17-25. http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1097/00004583-199601000-00008 Sallnäs, M. (2016). Institutionsvård för barn och ungdomar. Socialvetenskaplig tidskrift, 6(2), s.123-141. DOI: 10.3384/SVT.1999.6.2.2882.
Seto, M. C., & Lalumière, M. L. (2010). What is so special about male adolescent sexual offending?
A review and test of explanations through meta-analysis. Psychological Bulletin, 136(4), s. 526-575.
http://dx.doi.org/10.1037/a0019700
Seto, M., & Långström, N. (2006). Exhibitionistic and Voyeuristic Behavior in a Swedish National Population Survey. Archives of Sexual Behavior, Vol 35(4), s. 427-435. DOI:
http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1007/s10508-006-9042-6 SFS 1962:700. Brottsbalk. Stockholm: Justitiedepartementet L5.
SFS 2017:900. Förvaltningslag. Stockholm: Justitiedepartementet L6.
SFS 1964:167. Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Stockholm:
Justitiedepartementet DÅ.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2020). Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten (Artikelnummer 2020-2-6577). https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2020-2-6577.pdf
Socialstyrelsen. (2020). Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende (Artikelnummer 2020-2-6597).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-2-6597.pdf
Stanley, J., & Goddard, C. (2002), In the Firing Line: Violence and Power in Child Protection Work, Chichester: Wiley.
Svedmark I, E. (2012). Att skydda individen från skada. I Kalman, H. Lövgren, V. (red). Etiska dilemman. Forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Gleerups: Malmö.
Timms, S., & Goreczny, A. J. (2002). Adolescent sex offenders with mental retardation: Literature review and assessment considerations. Aggression and Violent Behavior, 7(1), s. 1-19.
https://doi.org/10.1016/S1359-1789(00)00031-8
Trivits, L., & Reppucci, N. D. (2002). Application of Megan’s law to juveniles. The American Psychologist, 57(9), 690–704. https://doi.org/10.1037//0003-066X.57.9.690
Utredningen om Ingripande mot unga lagöverträdare Del 2. (2004). Ingripande mot unga lagöverträdare Del 2. (SOU 2004:122). Stockholm: Justitiedepartementet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Viljoen, J. L., Mordell, S., & Beneteau, J. L. (2012). Prediction of adolescent sexual reoffending: A meta-analysis of the J-SOAP-II, ERASOR, J-SORRAT-II, and Static-99. Law and Human Behavior, 36(5), s. 423-438. DOI:10.1037/h0093938
Weller, S. (2017). Using internet video calls in qualitative (longitudinal) interviews: some
implications for rapport. International Journal of Social Research Methodology, 20(6), s. 613–625.
https://doi.org/10.1080/13645579.2016.1269505
Wieckowski, E., Hartsoe, P., Mayer, A., & Shortz, J. (1998). Deviant sexual behavior in children and young adolescents: Frequency and patterns. Sexual Abuse: A Journal of Research and Treatment, 10(4), s. 293-304. http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1023/A:1022194021593
Bilagor
I detta avsnitt kommer vi redogöra för hur vårt informationsbrev såg ut och hur vår intervjuguide var utformad. Anledningen till att vi redogör för detta är för att bidra till en transparens från oss som forskare samt för att det ger en bild av vilka frågor intervjupersonerna fick svara på.
Informationsbrev
Här nedan kommer informationsbrevet i sin helhet som skickades ut till alla respondenter. Den svarta överstrykningen i slutet av informationsbrevet är e-postadresser som vi valt att maskera.
Informationsbrev
Vi är två studenter vid namn Cornelia Duvander och Joel Åström som studerar till socionom på Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet. Vi är inne på vår sjätte termin vilket innebär att vi ska genomföra ett självständigt vetenskapligt examensarbete under handledning.
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka socialarbetares upplevelser och erfarenheter av att arbeta med barn och ungdomar som har begått sexuella övergrepp. Forskningen rörande ämnet är tunn, vilket gör det angeläget att fördjupa sig i kunskapen inom detta område.
Vi planerar att undersöka det valda ämnet genom strukturerade intervjuer. En intervju beräknas att ta mellan 30-45 minuter. Intervjun kommer äga rum via Zoom och vi kommer att spela in ljudet från intervjun. Att spela in samtalet gör det enklare att återge samtalet så riktigt som möjligt samtidigt som det underlättar för oss när vi ska analysera materialet.
Följande forskningsetiska aspekter är viktiga för dig som deltagare att känna till:
• Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst avbryta intervjun. Du kan även avstå från att besvara enskilda frågor.
• Allt material från intervjuerna kommer behandlas konfidentiellt. Alla intervjupersoner och eventuellt andra avslöjande detaljer kommer att avidentifieras i uppsatsen.
• Intervjumaterialet kommer att analyseras och presenteras i uppsatsen i form av citat.
• Intervjumaterial kommer förvaras på så sätt att obehöriga inte kommer kunna ta del av det. Efter att studien är avslutad och uppsatsen blivit godkänd kommer det inspelade materialet och utskrifterna av intervjun att makuleras.
Vi hoppas att du vill dela med dig av din värdefulla kunskap genom att delta i studien. Om det finns önskemål om att ta del av den färdiga uppsatsen finns det möjlighet till detta efter att uppsatsen godkänts av examinator vid Umeå Universitet.
Handledare för vår studie är: Linda Arnell, Fil. Dr, Lektor i socialt arbete. Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet. E-post: ………….
Kontakta oss gärna vid frågor!
Med vänliga hälsningar, Cornelia Duvander och Joel Åström
--- ………..
Intervjuguide
Som tidigare nämnt hade vi i denna studie initialt enbart tänkt intervjua socialsekreterare som handlägger ärenden där barn och unga begår sexuella övergrepp. Vi hade dock svårt att rekrytera tillräckligt med informanter och bestämde oss därmed för att även inkludera socialarbetare som på andra sätt kommer i kontakt med denna målgrupp i deras arbete. Frågorna är formulerade som om personen skulle arbeta på socialtjänsten som socialsekreterare, men i samband med att vi intervjuade dem som inte var socialsekreterare tydliggjorde vi detta och sa att vissa frågor kanske inte är aktuella men att intervjupersonen får svara på frågorna efter förmåga. Här nedan kommer intervjuguiden i sin helhet.
Intervjuguide
Inledning
• Syftet med studien
• Samtycke
• Inspelning
Bakgrund
• Ålder
• Kön
• Utbildning
• Antal år du arbetat inom detta område
• Befattning/ titel, arbetsuppgifter
Barn och ungdomar som begår sexuella övergrepp Utmaningar
• Kan du beskriva hur det är att jobba med ärenden där barn och unga misstänks ha begått sexuella övergrepp?
• Vilka svårigheter/utmaningar upplever du att det finns i ärenden där unga misstänks för ha begått sexuella övergrepp?
• Innebär dessa utmaningar/ svårigheter någon påfrestning för dig som socialsekreterare?
• Hur fungerar samarbetet med polisväsendet i denna typ av ärende?
Coping
• Om det uppstår påfrestande situationer i ditt arbete, vilken möjlighet har du till hjälp eller stöd?
• Har du några egna sätt att hantera påfrestande situationer?
• Vad tänker du kan utvecklas inom coping-området?
Preventivt arbete
• Finns det förebyggande arbete/ insatser inom socialtjänsten gentemot barn och unga som begår sexuella övergrepp? Om ja, hur ser detta arbete/ insatser ut?
• Hur skulle det preventiva arbetet/ insatserna kunna förbättras?
Insatser
• Utifrån vilka bedömningskriterier beviljas insatser för unga som misstänks ha begått sexuella övergrepp?
• Vilka olika insatser finns det att tillgå?
• Är de insatser som finns tillräckliga? Vad kan utvecklas?
Kunskap
• Har du tillgodogjort dig någon specifik kunskap rörande barn och ungdomar som begår sexuella övergrepp?
• Vilken kunskap upplever du saknas rent generellt i arbetet med unga som misstänks ha begått sexuella övergrepp?
• Hur kan utredningsarbetet förbättras i denna typ av ärenden?
Avslutning
• Finns det något mer du vill tillägga eller upplever du att det är något viktigt som vi inte frågat om?