Litteratur
Bryman & Bell, “Business Research Methods”, 5.upplagan, 2019
Häger, Björn, “Reporter, En grundbok i journalistik”, 2.upplagan, 2016
Nicholas Clifford, Meghan Cope, Thomas Gillespie, Shaun French, “Key Methods in Geography”, 3.upplagan, 2016.
John R. Josephson, Abductive Inference: Computation, Philosophy, Technology, 1994 Borg, L., P. Gottschalk, C. Gustafsson och P. Palm, Fastighetsnomenklatur, 13.upplagan, (Fastighetsnytt, 2018)
Kalbro, Thomas & Lindgren, Eidar, “Markexploatering” 6.upplagan, (Norstedts Juridik, 2018) Ekbäck, Sjödin, Kalbro, Norell, “Markåtkomst och ersättning”, 4.upplagan, 2016
Sjödin, Eije, Ekbäck, Peter, Kalkbro, Thomas & Norell, Leif, “Markåtkomst och ersättning” 4.
upplagan (Wolters Kluwer, 2016)
Henry Mintzberg, Sumantra Ghoshal, Joseph Lampel, James Brian Quinn, “The Strategy Process:
Concepts, Contexts, Cases”, 4.upplagan, 2008
Offentligt tryck
Jordabalk (1970:994) (JB)
Fastighetstaxeringslag (1979:1152) (FTL) Kommunallag (2017:725)
Fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt 26/10/2012 (Konsoliderad version)
Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar SOU & Prop.
Regeringens proposition 2016/17:171 SOU, “En kommunallag för framtiden”, 2015 Dokument
Region Gotlands fastighetspolicy, 2019-03-25 https://www.gotland.se/104274
Ärendenr RS 2018/720
Riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal, 2019-03-25 https://www.gotland.se/104282
Ärendenr RS 2018/720
“Fastighetsförvaltning, bebyggda fastigheter”, 2019-03-25
https://www.gotland.se/104278 Ärendenr RS 2018/720
“Försäljning och köp av fastigheter, tomträtt och arrende”, 2019-12-30
http://dokument.gotland.se/IntegrationService.svc/GetDocumentContent?documentNumber=17835
Fanny Martinsson, “Statliga myndigheters försäljning av fast egendom”, 2015,
Länk: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=7357338&fileOId=7358013 Konkurrensverket, Tom Madell, Sofia Lundberg, “Ska vi singla slant”, 2008
Länk:
http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/uppdragsforskning/forsk_rap_skall_vi_
singla_slant.pdf
Emma Björk, Rita Kanaan - “Är det lönsamt för kommuner att hyra skolfastigheter istället för att äga”
Länk: https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/255087/1/255087.pdf Chanel Braddon & Elin Westergren - “Bör kommuner äga eller hyra sina skollokaler?”
Länk: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:951869/FULLTEXT01.pdf
Analys Sverige, “Flexibilitet och kundfokus är framtiden för fastighetsägare”, Jaques, Tim, Intervju gjord 24 maj 2018
https://analyssverige.se/article/flexibilitet-och-kundfokus-ar-framtiden-for-fastighetsagare.html (hämtad 10 maj 2020)
Fastighetsvärlden, “Så här lyder nya definitionen av samhällsfastigheter”, 7 November 2014 https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/sa-har-lyder-nya-definitionen-av-samhallsfastigheter/
(Hämtad 30 April 2020)
Finansinspektionen “Den kommersiella fastighetsmarknaden och finansiell stabilitet”, 28 Maj 2019 https://www.fi.se/contentassets/f0b2175448734d998679a33d8eaf8f6e/komm_fastighet_finstab.pdf s. 8-9
(hämtad 30 April 2020)
KTH, “Hållbar utveckling”, senast uppdaterad 6 Februari 2020
https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/su
stainable-development/hallbar-utveckling-1.350579 (Hämtad 13 Maj 2020)
Ramboll, “Sustainable buildings market study 2019”
https://ramboll.com/-/media/files/rgr/documents/markets/buildings/s/sustainable-buildings-market -study_2019_web.pdf?la=en
(hämtad 14 Maj 2020)
Regionfakta “BRP per invånare, kommun”, senast uppdaterad 18 December 2019
http://www.regionfakta.com/vastra-gotalands-lan/regional-ekonomi/brp-per-invanare-kommun/
(Hämtad 12 Maj 2020)
Riksbank, “Inflationsmålet”, senast uppdaterad 20 Februari 2018 https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/inflationsmalet/
(hämtad 15 Maj 2020)
Riksbank, “Vad är inflation”, senast uppdaterad 1 Februari 2018
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/inflationsmalet/vad-ar-inflation/
(hämtad 15 Maj 2020)
Riksbank, “Var är reporäntan”, senast uppdaterad 5 September 2019
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/vad-ar-penningpolitik/vad-ar-reporantan/
(Hämtad 15 Maj 2020)
Riksbanken, Reporänta, in- och utlåningsränta”, senast uppdaterad 28 april 2020
https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--valutakurser/reporanta-in--och-utlaningsranta/
(Hämtad 15 maj 2020)
Statistiska Centralbyrån, “Befolkningsutveckling – födda, döda, in- och utvandring samt giftermål och skilsmässor 1749–2019”, senast uppdaterad 20 Februari 2020
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/b efolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsutveckling-fodda-doda-i n--och-utvandring-gifta-skilda/#Fotnoter
(hämtad 16 Maj 2020)
Statistiska Centralbyrån, “Sveriges befolkningspyramid”, senast uppdaterad 25 Mars 2020
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkningspyram
Skatteverket, “Olika typer av Småhus”
https://www.skatteverket.se/privat/fastigheterochbostad/fastighetstaxering/deklarerasmahus/olika
Sveriges kommuner och regioner(SKR), “Äga eller hyra sina verksamhetslokaler”, 2019
https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-810-4.pdf
Sweden green building council, “Vad är greenbuilding”, senast uppdaterad 8 Februari 2019 https://www.sgbc.se/certifiering/greenbuilding/vad-ar-greenbuilding/
(hämtad 14 Maj 2020) Vasakronan, “Kort om oss”
https://vasakronan.se/om-vasakronan/foretaget/kort-om-oss/
KTH kurs Al 1147 “Fastighetsvärdering” F2 “ortsprismetoden del 1” - 2019-01-17 KTH kurs Al 1147 “Fastighetsvärdering” F7 “Avkastningsmetoder” - 2019-01-29 KTH kurs Al 1147 “PBL och fastighetsvärden” - 2019-01-24
Figurförteckning
Figur 1 - Värdetrappan, hämtad ifrån “Markexploatering”, Kalbro, Thomas & Lindgren, Eidar Figur 2 - Befolkningspyramid över Sverige, hämtad ifrån SCB
Figur 3 - Principiella utgångspunkter mellan eget och externt ägande, hämtad ifrån SKR “Äga eller hyra verksamhetslokaler”
Figur 4 - Genomlysning av region Gotlands fastighetsinnehav, skapad genom data från region Gotland - Bilaga 8
Figur 5 - Illustration av de faktorer som företagen ansåg viktiga vid framtagande av en fastighetsstrategi.
Figur 6 - Illustration av 4F-modellens kriterier.
Figur 7 - Förvärvsfasen av 4F-modellen Figur 8 - Förvaltningsfasen av 4F-modellen Figur 9 - Förädlingsfasen av 4F-modellen Figur 10 - Försäljningsfasen av 4F-modellen
Figur 11 - Illustration av arbetsprocessen (vidare forskning)
8.1 Bilagor
Intervjuerna nedan är transkriberade vid dagen av intervjutillfället.
Bilaga 1
Akademiska hus;
Intervju med Magnus Huss, Akademiska hus
#1 - Har ni en aktiv fastighetsstrategi? Hur är strategin isåfall uppbyggd?
Akademiska hus har en fastighetsstrategi där tittar på vilka fastigheter man ska
- bevara - sälja - köpa
#2 – Vilka nyckeltal används för universitetsfastigheter?
Iochmed att Akademiska hus fastigheter i princip endast är universitet och högskolor har många fastigheter väldigt lika avkastningar, detta gör att Akademiska hus särskiljer variabler från de strikt ekonomiska som blir mer intressanta. T.ex så vill Akademiska hus göra nytta och kunna bidra till samhället, vilket gör att man tittar på de variabler som fångar en större helhetsbild. Bland dessa variabler tittar man t.ex extra mycket på vilken ”närhet till egna fastigheter” en fastighet har. Eftersom det blir enklare att kontrollera samt påverka situationen om man innehar sammanhållna fastigheter/campus blir det mer attraktivt än att ha en ensam fastighet som kringgår av fastigheter ägda av skilda fastighetsbolag.
Bland de strikt ekonomiska variablerna tittar Akademiska hus på om man har;
- Rätt hyra,
- Rätt avkastningskrav för varje fastighet
#3 - Vilka är de avgörande parametrarna för att hitta nya exploateringsmöjligheter?
Akademiska hus tittar både på att köpa och sälja mark och gör det med ett rejält
långtidsperspektiv. När det kommer till att köpa mark så gör Akademiska hus aldrig det spekulativt utan man tittar på hur man kan bidra till samhället och hur man kan hjälpa sina kärnkunder att växa. Vilket Akademiska hus uppköp av Albano visar. Där köptes marken loss och för att kunna hjälpa KTHs och SUs verksamheter att växa.
När det kommer att sälja av egen mark tar Akademiska hus på sig en exploatörroll där man drar nytta av markvärdet, vilket gör att detaljlagd mark säljs framför råmark eftersom den är mer värd.
#4 -Nyckeltal för vad som avgör om ett tänkt projekt ska genomföras eller ej
Råmark kontra Detaljplanelagd mark.
Detaljplanelagd mark blir ett värde i balansräkning medan råmark inte är det på samma sätt.
Detta gör att Akademiska hus arbetar med ”Detaljplaneberedskap”, vilket innebär att man vid behov ska ha lagom lite antal mark som är redo att bebyggas. Man vill absolut inte ha för mycket detaljplanelagd mark eftersom det försämrar avkastningen efter som man inte får in
några intäkter från den obebyggda detaljplanelagda marken. Vilket i sin tur försvårar Akademiska hus ägarmål.
#5 – Hur ofta uppdateras fastighetsstrategin
Akademiska hus arbetar efter sin fastighetsstrategi årligen och uppdateras ungefär var tredje år.
Bilaga 2
Intervju med Sara Östmark, Stenvalvet
#1 - Vad är ert uppdrag och vad för utmaningar finns i verksamheten gällande med fokus på fastighetsstrategin?
Våra uppdrag är väldigt olika. Gotland har en fördel eftersom de är en region och inte endast en kommun, därav har vård och omsorg samma huvudmannaskap, vilket underlättar när man är så få invånare.
Deras uppdrag är att förse deras verksamhet med lokaler. Det svåra med det övertid är att det kommer förändras.
Ett problem som uppkommer när befolkningen växer och nya bostadsområden växer fram är att viktiga publika samhällsfastigheter ibland glöms bort. Som exempel är problemet med en växande befolkning och med nya bostadsområden som växer fram att skolor inte finns när området växer fram och sedan när skolor tas fram, så finns det helt plötsligt inga
barn/ungdomar som bor kvar i dessa områden. Då finns det istället för många skolor för antalet barn/ungdomar. Det viktiga är att äga rätt fastigheter vid rätt tidpunkt. I dessa fall kommer de privata aktörerna in som Stenvalvet, viktigt att notera är att de privata aktörerna inte har samma skyldigheter som kommunerna, de har istället ett kapitalförvaltningsuppdrag.
Vilket skiljer sig från kommunerna som har ett samhällsuppdrag.
Stenvalvet har en möjlighet att göra förändringar i portföljen på ett annat sätt än vad
kommunerna har. Däremot är utmaningen densamma, att hela tiden förutsäga efterfrågan i samhället. Det är viktigt när man ej jobbar med kommersiella hyresgäster utan istället jobbar med demografin som grund. Försöka förutsäga utvecklingen, ex när kommer det behövas förskolor och var, det är man ofta försenad. Förskolor är ett 15 årsperspektiv.
Om man är försenad med förskolor så blir det tomt på barnfamiljer.
För pensionärer som bor i ett villaområde, göra det möjligt för dem att kunna bo kvar när dem sedan blir äldre och mindre rörliga. Skapa en samlingspunkt för dem.
Förbereder för olika typer av boenden. Boenden anpassade för äldre uppkommer, man lämnar de reguljära boenden med trösklar och trappor. I bostadsområden prioriterar man trygghetsboenden vilka är anpassade för pensionärer.
Trygghetsboende är en boendeform som ligger mittemellan de anpassade boendena och de reguljära boendena.
Skapa boende anpassade för äldre, men där man ej får sätta en “åldersgräns” som är för låg, för folk vill inte se sig som gamla för tidigt.
Handlar i princip om att förutsäga vilken efterfrågan som finns rent demografiskt.
Våra tankar mot kommunerna handlar om att erbjuda flexibilitet. Både innan byggnad, en förskola kan bli en vårdcentral. Något som man behöver under en viss tidsperiod kanske inte behövs senare. Flexibilitet kan också vara så att man hyr in något som man behöver under en kortare period. Då sitter man inte med en restvärdesrisk, bygger man själv så sitter man där med det tomma huset sen. Då kan en annan aktör med ett annat uppdrag bygga om lokalen sen.
Viktig bit i en innehållsstrategi, att se över det långsiktiga behovet och säkra tillgången och kapa toppar.
#2 - Är det något annat som du rekommenderar nu när vi ska ta fram en modell för Region Gotland?
För oss handlar det mycket om strategi. Det vi ser väldigt ofta är att man planerar ett nytt bostadsområde, sedan glömmer man att en skola ska finnas i området. Då sätter man upp en skola i utkanten av området, det skapar onödiga transporter. För oss är det naturligt att man börjar med den fastigheten som har det största publika behovet. Lägger upp en tydlig strukturplan för att undvika transporter och olägenheter.
#3 - Hur tänker ni ekonomiskt när ni tittar på nya mark som ni vill exploatera eller hur ni tänker på när ni ska sälja av fastigheter? Vilka ekonomiska parametrar är viktiga?
Vid försäljningar kan det finnas många olika faktorer som ligger bakom, men det kan
exempelvis vara nettoförsäljningar, att man kan öka någon annanstans eller att man har för lite fastigheter för att kunna förvalta effektivt.
Vad gäller investeringar så har hållbarhetsaspekten blivit otroligt viktig. Stenvalvet har tre eller fyra skolor som är i sitt andra liv. Skolorna har varit kontor, industrier, sjukhus.
Byggt av de offentliga, men sedan kunnat blåsas ut och göras skolor av. Använda innerstadshus/kontorshus och bygga skolor av är svårt.
Industrikontor som ofta är lätta att omvandla till skolor, har ofta relativt stora parkeringsytor.
Vilka kan användas till att bygga om till skolgårdar.
Ur ett hållbarhetsperspektiv så är konverterings-case oerhört intressanta.
Annars är det viktigt att bygga ur verksamhetsperspektiv. Ha med sig verksamheten från början, då företagen vet hur de vill att lokalen ska se ut. Därav är det bättre att få det rätt gjort från början. Förså kundens verksamhet och kundens kund.
Intressant med Gotland är att de har en väldigt kraftig urbanisering. Gotland växer, men endast i Visby. Det finns en väldigt bra skola i Klintahamn, därav väljer många att bosätta sig där.
Om man tittar på vilka preferenser man har när man är ung, så vill man bo i smeten, nära restauranger och där folk rör sig. Men har man barn i förskoleålder så vill man hellre bo där det finns skolor i närheten.
Flexibilitet och framförhållning gällande demografin är A och O.
Bilaga 3
Intervju med Rebecca Ernarp, Vasakronan
#1 - Som vi har förstått det har Vasakronan en fastighetsstrategi, hur är strategin uppbyggd?
Ja vi har en fastighetsstrategi, men det vi främst jobbar med är en investeringsstrategi. Det finns en förvaltningsstrategi, kundstrategi, miljöstrategi och så vidare, det är en affärsplan som spänner över hela verksamheten.
Investerarna vill ha en hög totalavkastning på deras investering, det finns ett finansiellt mål.
Vill prestera bättre än branschen.
Har som strategi att ha framförallt kontor i de stora städerna där man ser en tillväxt gällande befolkning samt ekonomi, tillväxtregioner. Därav stort bestånd av kontor i Stockholm.
Vasakronan har även en uttalad strategi att de ska äga butiksfastigheter.
Strategin handlar mycket om vilka typer av fastigheter man äger, de kollar vad som finns i en levande stad.
De har sett att städerna hela tiden förändras och därav måste man hela tiden ompröva vad som finns i en levande stad, för att äga rätt typer av fastigheter. En ordentlig omprövning av strategin sker en gång per år, men den styrs om lite då och då.
Idag står man mot en annan verklighet, säga att man inte ska äga en viss typ av fastighet fungerar inte. Som man bygger städer idag ska de vara levande och det ska bo människor där man jobbar. Strategin som Vasakronan har idag kan ej utesluta något, men däremot köper de inte vissa typer av fastigheter. Deras fastighetsutveckling kan fokusera på flera olika typer av fastigheter, även fast de inte äger och förvaltar sådana typer av fastigheter.
Vasakronan fokuserar på kontor och butiker, istället som tidigare när de fokuserade på bostäder, kontor och butiker.
Verkligheten har blivit mer komplex där man inte längre kan utesluta vissa typer av fastigheter, idag måste fastighetsstrategierna innehålla en viss flexibilitet.
#2 - Det betyder alltså att flexibilitet i er strategi viktigt för er?
Ja absolut.
Gällande hyresanpassningar försöker Vasakronan hitta långsiktiga hållbara lösningar där man inte behöver göra om ett kontor från grunden om det kommer en ny hyresgäst.
Flexibilitet är jätteviktigt.
#3 - När man räknar på flexibilitet, är det endast fastighetstekniskt eller räknar man på något annat sätt?
Handlar mycket om hur man kan iordningställa för hyresgäster.
#4 - När ni tittar på nya fastigheter. Om ni skulle köpa en fastighet för att förädla den, vad för typer av fastigheter eller ändamål är det som ni vill förädla till?
Där finns det egentligen inga begränsningar, här räknar vi mycket på att det ska bli en bra affär.
Ett exempel är att Vasakronan kan köpa en fastighet för att omvandla den till en samhällsfastighet.
#5 - Om ni förädlar en samhällsfastighet, vad finns det för värden med den fastigheten?
Om man kollar på en fastighetscykel, kollar man på de fem senaste åren så har
samhällsfastigheter inte haft en lika bra avkastning som kontorsfastigheter. Men om man kollar på den period som troligtvis kommer nu där hyresutvecklingen kommer sakta ner eller till och med vända, då är det bra med en samhällsfastighet eftersom man inte kommer ha någon vakans samt att staten är hyresgäst.
Under olika perioder av cykeln är olika tillgångsslag fördelaktigt att äga.
#6 - När ni tar fram en fastighetsstrategi, vilka makroekonomiska variabler kollar ni på?
Vi tittar delvis på:
- BNP-utveckling
- Sysselsättning (ex kontrossysselsättning) - Hushållens konsumtion
- Prognoser för bostadsmarknaden (Faktorer som kan påverkar hushållens vilja att köpa)
- Sällanvaruhandel
- Detaljhandelns prognostiserade utveckling
- Kolla på utbud och efterfrågan, hur mycket byggs det i området.
Kollar man på IT-krisen så handlar det om att man byggde sönder Stockholms marknad, det pumpades ut projekt. Stark hyresmarknad som drevs av många IT-bolag. Där kom det ut många kvadratmeter som kunde hyras ut, däremot blev det svårt att bromsa utbudet när efterfrågan försvann.
#7 - När ni tar fram en fastighetsstrategi, vilka demografiska variabler kollar ni på?
Vi kollar på de olika regionernas tillväxt och befolkningsökning, samt även inkomsterna.
Regionerna måste även vara tillräckligt stora för att vi ska kunna investera där.
Vasakronan gör ordentliga genomlysningar av deras bestånd. De tittar på de fastigheter som de äger, om någon fastighet inte levererar en tillräckligt bra avkastning eller om de tror att den inte kommer fortsätta leverera en fortsatt bra avkastning så ska den säljas eller förädlas.
#8 - Vid en genomlysning av fastighetsinnehavet, vilka parametrar kollar ni på då? Är det endast strikt ekonomiskt eller kollar ni på andra parametrar?
Ekonomin är självklart viktig. Men det beror på hur man ser på det. Man kan göra
investeringar som till en början inte är alltför lönsamma men som med tid leverera en bättre helhet.
Vasakronan jobbar mycket med deras stråk vid butikerna i bottenvåningen, sådana investeringar är inte allt för lönsamma.
De tittar på om man ska göra investeringar på bottenvåningen som i sig själv inte är helt lönsam, men där ett bidrar till att kontoren på de övre våningarna får en ökad attraktivitet.
Farligt att stirra sig blind på en liten investering.
#9 - Jobbar ni med gröna investeringar?
Ja, det är otroligt viktigt och genomsyrar hela verksamheten.
Bilaga 4
Region Gotlands uppdrag till Felix och Björn
Region Gotland äger ett omfattande fastighetsbestånd. Fastigheterna består av åkermark, skogsmark, mark för exploatering och bebyggda fastigheter. Fastigheterna finns centralt i Visby (innanför ringmuren) men också i övriga Visby samt runt omkring på hela Gotland.
Region Gotland har en ambition att för sina fastigheter arbeta fram en fastighetsstrategi.
Syftet med denna ska vara att applicera och konkretisera regionens beslutade
Fastighetspolicy för respektive fastighet. Fastighetsstrategin föregås av en genomlysning av Region Gotlands fastighetsbestånd, därefter en analys för att sedan resultera i en
handlingsplan för varje fastighet. Handlingsplanen bör innehålla en plan för regionens framtida ägande och kan t.ex. visa på hur fastigheten skall – långsiktigt förvaltas, utvecklas, utvecklas för att säljas, säljas mm. Fastighetsstrategin ska sedan vara vägledande på ett övergripande plan och ligga till grund för beslut kring tex framtida underhållsarbeten, utveckling eller avveckling, försäljningar mm. Fastighetsstrategin skall arbetas fram och grundas på övergripande beslut kring samhällsbyggnad, hållbarhet, landsbygdsutveckling, levande innerstad mm. Fastighetsstrategin skall slutligen fastställas i Regionfullmäktige..
På grund av omfattningen med arbetet att ta fram Fastighetsstrategin bör detta ske i flera etapper.
Ett exjobb inom området skulle kunna beskrivas som att göra en inventering och
genomlysning av fastighetsbeståndet och kategorisera detta i ett antal olika kategorier, efter användning, typ mm. Därefter ta fram ett förslag till beslutsverktyg att presentera för
politiken för att de ska kunna ta väl underbyggda beslut när det gäller reinvestering, ombyggnad, avyttring, rivning, nybyggnation, ändrad verksamhet mm.
Förslagsvis skulle följande belysas:
1. Indelning av regionens fastigheter i olika kategorier med redovisning av olika parametrar inför analysen.
2. Vid genomlysning av fastighetsbeståndet - vilka parametrar bör redovisas på fastighetsnivå? Kan vara typ, area, driftnetto, bokfört värde, användning, läge, status, renoveringsbehov etc. etc.
3. Utifrån Fastighetspolicyn och underliggande riktlinjer - vad bör analysen leda till för olika alternativ till handlingsplan?
4. Hur ofta ska fastighetstrategin uppdateras?
5. Mall för framtagande av nyckeltal när det gäller driftkostnader, kapitalkostnader, nyttjandegrad, reinvesterings- /renoveringsbehov m.fl.
6. Förslag på etappindelning
7. Rådande trenderna i landet när det gäller hur kommuner/regioner äger eller hyr sina lokaler för olika typer av verksamheter? Kanske kopplat till olika storlek på kommun/region.
Gärna resonemang kring för- och nackdelar med de olika alternativen.
Bilaga 5
Intervju med Åsa Linder, Gotland
#9 - Varför behöver ni en fastighetsstrategi?
Eftersom Region Gotland har ett fastighetsinnehav med väldigt många olika typer av fastigheter, så finns det ett ansvar att förvalta detta på bästa möjliga sätt. Ska man det så
Eftersom Region Gotland har ett fastighetsinnehav med väldigt många olika typer av fastigheter, så finns det ett ansvar att förvalta detta på bästa möjliga sätt. Ska man det så