Region Gotland

Med bakgrund från avsnitt 4.1 ser vi att regionen historiskt sett har gjort betydligt fler och större försäljningar än förvärv av fastigheter. Detta är inte konstigt eftersom

kommunallagen begränsar kommunernas förmåga att investera i fastigheter på ett spekulativt sätt som privata aktörer kan göra. De försäljningar som sagt gjorda av olika anledningar och flera stora försäljningar har gjorts för att rädda ekonomiska resultat. I stressen vid försäljning av fastigheter för att få in likvida medel blir oftast det enkla och snabba alternativet som väljs, t.ex de ålderdomshem som sålts av region Gotland. Som i det fallet när de hyr dem sålda lokalerna leder till ökade kostnader i framtiden.

Behovet av en fastighetsstrategi som kan vägleda kommuner vid situationer där ett

kapitalbehov är stort, gör att en bättre procedur finns och mer välgrundade beslut kan tas.

Om fastigheter som kan säljas av på ett lönsamt plan är tydligt upplagda i strategin, kan dessa fastigheter säljas innan det stora kapitalbehovet uppstår vilket leder till att kommuner säljer rätt fastigheter, något som leder till minskade kostnader och en bättre balans i

ekonomin.

Region Gotlands fastighetsinnehav

Rörande region Gotlands totala fastighetsinnehav är det intressant att belysa att stor del utgörs av lantbruksenheter, varav 87% är obebyggda lantbruk, råmark. Råmark är den typ av mark som teoretiskt kan ge den största värdeökning vid förädling.

Generellt äger regionen en bra bit tomtmark. Tomtmark är generellt sett obebyggt och bör ingå i en s.k detaljplaneberedskap. Sådan mark kan bebyggas när behov uppstår.

Något intressant gällande regionens innehav av småhusenheter är att det ägs en mängd bostäder vilket inte ingår i regionens policys. Vidare äger kommunen småhus på ofri grund, vilket betyder att det ägs byggnader men där de inte äger marken som byggnaden står på.

Vem som äger marken är en fråga som bör ställas.

Det bör påpekas att regionen innehar ca 2 000 000 m​^2​ lokalfastigheter vilket utgör runt 4%

av det totala fastighetsinnehavet. I regionens fastighetspolicy nämns att ett ägande av lokalerna till sina verksamheter ska vara det primära målet med regionens

fastighetsinnehav.

I genomlysningen, avsnitt 4.x, valdes några fastigheter att exkluderas bort. Av intresse är egentligen endast de industrienheterna, ”Under taxeringsvärde 1tkr” (499). Regionen

innehar ca. 71 000 000m​^2​ av denna fastighetstyp. Vad dessa fastigheter har för ändamål är något som bör kartläggas.

Vidare bör det sägas att genom identifiering av sitt fastighetsinnehav och proaktivt jobba med vilka fastigheter bör försäljas kan kommuner grunda beslut på ett mer hållbart sätt.

5.2 Ortsanalys

En fastighetsstrategi som skapar ett systematiskt sätt att hantera fastigheterna och en analys av marknaden är nödvändigt att göra regelbundet eftersom samhället är under en ständig förändring och därav förändras det ekonomiska samt demografiska läget

kontinuerligt. Den makroekonomiska och främst den demografiska analysen utgör basen för att kunna förutspå den framtida samhällsutvecklingen. Genom att kunna skapa sig en

förståelse för hur samhället växer och förändras blir det också möjligt för kommuner och regioner att äga rätt fastigheter vid rätt tillfälle. Eftersom kommuner äger fastigheter till sina egna verksamheter är det viktigt att fastigheterna bidrar med en stimulation av

verksamheterna samt en stor samhällsnytta.

En ortsanalys utifrån parametrarna nedan skapar en tydligare bild över det nuvarande läget i den valda orten. Med hjälp av dessa parametrar skapas en förståelse för den framtida samhällsutvecklingen. En sådan analys ska kunna justeras om extraordinära händelser sker.

Syftet med analysen är att skapa möjligheten till att äga rätt fastigheter men också bidra till att kommunen eller regionen bygger upp en markreserv som är anpassad för den framtida utvecklingen.

Parametrarna som bör ingå i ortsanalysen är:

- Geografi

- Befolkningsutvecklingen Antalet födda och döda In- och utvandring Befolkningspyramid

- Utbildnings- och inkomstnivåer - Kommunikationer och infrastruktur - Service och näringsliv inom området - BNP (BRP)

- Inflation - Reporänta

Respektive parameter i analysen beskrivna:

Geografi

En geografisk beskrivning av orten. De geografiska förutsättningar som finns på orten samt städers geografiska placering i området.

Befolkningsutveckling

Antalet invånare i orten samt befolkningsutvecklingen. Där befolkningsutvecklingen för de 20 senaste åren ska finnas med för att skapa en bättre bild av utvecklingen.

När befolkningsutvecklingen presenteras ska följande parametrar också presenteras tillsammans med en 20 årig utveckling:

- Antalet födda och döda - In- och utvandring - Befolkningspyramid

Statistik finns på statistiska centralbyråns hemsida (SCB).

Utbildnings- och inkomstnivåer

En jämförelse mellan andelen människor på orten som har en eftergymnasial utbildning med andelen som har en eftergymnasial utbildning i övriga Sverige. På ett sådant sätt skapas en förståelse för hur hög utbildningsnivån är i orten i jämförelse med övriga Sverige.

Infrastruktur och kommunikationer

Hur utbredd och omfattande är den kommunala trafiken i orten.

Vad finns det för kommunala transportmedel.

Hur anpassar sig den kommunala trafiken till nyuppkomna områden.

Hur är vägnätet på orten, hur bra och välfungerande är befintliga vägar.

Hur väletablerat är gång- och cykelvägnätet.

Näringsliv

Vad finns typ för olika typer av näringsverksamheter i orten. Hur går det för verksamheterna?

BNP (BRP)

Presentera den ekonomiska tillväxten i landet såväl som i regionen. Se BNP utvecklingen och hur den har förändrats under de 20 senaste åren.

Jämför BRP utveckling med övriga kommuner i landet för att skapa en förståelse för runt ens egna ekonomiska tillväxt.

Inflation

Presentera Sveriges inflationsnivå och jämför den med riksbankens inflationsmål.

Reporänta

Se över den nuvarande räntenivån och titta på hur den förändrats under det senaste året.

Desto lägre reporänta desto mindre blir kostnaderna för att ta lån. Viktigt att förstå hur inflation och reporänta hänger ihop.