Böcker:
Bergström,B., Boréus,K. (2013) Uppl 3:2 ”Textens mening och makt-‐metodbok i samhällsvetenskaplig text-‐ och diskursanalys” Lund: Studentlitteratur
Bjereld, U., Demker, M., Hinnfors, J. (2009, 3:e uppl.) Varför vetenskap?, Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetensakperna. Lund: Studentlitteratur.
Olofsson, A. & S. Öhman (Red.) (2009) Risker i det moderna samhället: Samhällsvetenskapliga perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Rose, R. (1993) Lesson-‐drawing in public policy. New Jersey: Chatham House Publishers Inc.
Teorell, J. & Svensson, T. (2007) Att fråga och att svara: Samhällsvetenskaplig metod. Stockholm: Liber.
Artiklar:
Benson, D., Jordan, A. ”What have we learned from policy transfer research? Dolowitz and Marsh revisited” i Political studies review, Volym 9 (2011) s.366-‐ 378. Hämtad på
http://ueaeprints.uea.ac.uk/35123/1/PSR_Benson_and_Jordan_Policy_transfer_r
esearch_2011.pdf (hämtad 16/11-‐13)
Dolowitz, D., Marsh, D. ”Who learns from whom: a review of the policy transfer literature” i Political Studies, Volym 44, Nr 2 (juni 1996) s. 343-‐357. Hämtad på
http://web.ebscohost.com.proxy.annalindhbiblioteket.se/ehost/pdfviewer/pdfv iewer?sid=62820ea2-‐3cdd-‐4db1-‐b365-‐
d3c770760f0f%40sessionmgr4004&vid=5&hid=4207 (hämtad 16/11-‐13)
Dolowitz, D., Marsh, D. ”Learning from abroad: the role of policy transfer in contemporary policy-‐making” i Governance, Volym 13, Nr 1 (2000) s. 5-‐23. Hämtad på
http://web.ebscohost.com.proxy.annalindhbiblioteket.se/ehost/pdfviewer/pdfv iewer?sid=2b10b4fb-‐a662-‐41b1-‐b58e-‐
1d02f23f324e%40sessionmgr4005&vid=4&hid=4207 (hämtad 19/11-‐13)
Newmark, A. J., ”An integrated approach to policy transfer and diffusion” i Review of Policy Research Volym 19, nr 2:153. Hämtad på
http://libres.uncg.edu/ir/asu/f/Newmark_Adam_2002_sum_an_integrated.pdf (hämtat 28/11-‐13)
Renn, O. ”Three decades of risk research: accomplishments and new challenges” i Journal of Risk Research Volym 1, Nr 1 (1998), s. 49–71. Hämtad på http://paul-‐ hadrien.info/backup/LSE/IS%20490/utile/Renn%203%20decades%20of%20ri
sk%20research.pdf (hämtad 16/11-‐13)
Wolman, H. Understanding cross national policy transfers: the case of Britain and the US” i Governance: An international journal of policy and administration Vol. 5 Nr.1 (1992) s.27-‐45. ISSN: 0952-‐1895 Elektroniska källor:
EUs vitbok ”Towards a harmoinzed EU Civil protection” November 2009
http://www.eos-‐eu.com/files/Documents/WhitePapers/civil_protection.pdf
(hämtad 15/11-‐13)
Föreningen Nordens Nordenfakta: http://www.norden.se/Nordenfakta/De-‐
nordiska-‐landerna/ (hämtat 30/11-‐13)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbportal sakerhetspolitik.se: ”Nordiskt försvarssamarbete” 2012-‐07-‐04
http://www.sakerhetspolitik.se/Forsvar/Internationellt/Nordiskt-‐
forsvarssamarbete/ (hämtat 19/12-‐13)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbportal krisinformation.se: ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” 2012-‐11-‐26
http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____30728.aspx (hämtat 20/12-‐
13)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Winehav, Magnus. 2011. ”27 allvarliga risker i nationell risk-‐ och förmågebedömning 2012” 2013-‐03-‐19
https://www.msb.se/Templates/Pages/NewsPage.aspx?id=10189&epslanguage =sv (hämtat 20/11)
Norska regeringen: justis-‐ og beredskapsdepartementet
http://www.regjeringen.no/nb/dep/jd/dep/underliggende-‐
etater.html?id=115202 (hämtat 20/12-‐13)
UK Cabinet Office: National Risk Register 2013:
https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/fi
le/211867/NationalRiskRegister2013_amended.pdf (hämtat 17/11-‐13)
Öhman, Susanna och Olofsson, Anna. 2010. Att mäta och värdera risk och
säkerhet i ett heterogent samhälle (ROHS) Forskningsrapport, Mittuniversitetet
er/2010%20Att%20mäta%20och%20värdera%20risk%20och%20säkerhet.pdf (hämtat 15/11-‐13) Riskbedömningar: Danmark: http://brs.dk/viden/publikationer/Documents/Nationalt_Risikobillede.pdf (hämtat 16/11-‐13) Irland: http://www.emergencyplanning.ie/media/docs/A%20National%20Risk%20As sessment%20for%20Ireland%20Published.pdf (hämtat 16/11-‐13) Nederländerna: https://www.nctv.nl/Images/national-‐risk-‐assessment-‐2011-‐def_tcm126-‐ 506977.pdf. (hämtat 16/11-‐13) Norge: http://www.dsb.no/Global/Publikasjoner/2012/Tema/NRB_2012.pdf (hämtat 16/11-‐13) Polen: http://rcb.gov.pl/eng/?p=412 (hämtat 16/11-‐13) Storbritannien: https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/fi le/211858/CO_NationalRiskRegister_2012_acc.pdf (hämtat 16/11-‐13) Sverige: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/26561.pdf (hämtat 16/11-‐13)
Bilaga I:
De analyserade riskerna i de nationella riskbedömningarna:
Sverige:
• Drivmedelsbrist som leder till störningar i livsmedelsförsörjningen • Dammbrott i stor damm i kraftverksälv
• Skolskjutning
• Störningar i dricksvattensförsörjningen p.g.a. diesel i Stockholms råvatten
• Långvarig värmebölja
• Omfattande brand i kryssningsfartyg • Omfattande störningar i GNSS (gps) • Pandemiscenario orsakat av influensavirus • Kärnkraftshaveri med radioaktivt utsläpp • Spridning av social oro och upplopp i Sverige
• Terrorattentat i Stockholms stad – bomber på Sergels torg och T-‐ centralen
Riskerna i fetstil är de risker som man har utvecklat scenario kring. Målet för MSB är dock att utveckla scenario för alla de elva riskerna. Dock så är det de första sju som man fokuserade på i den senaste riskbedömningen.
Danmark:
• Orkaner, stormar, stormfloder • Kraftigt regn och skyfall • Pandemisk influensa
• Husdjurssjukdomar och zoonoser • Transportolyckor
• Olyckor med farligt ämne på land • Föroreningsolyckor till sjöss • Nukleära olyckor • Terrorhandlingar • Cyberangrepp Norge: • Säkerhetspolitisk kris • Influensapandemi • Storm • Energiknapphet • Lavin (fjällskred) • Vulkanutbrott • Solstorm • Skogsbrand • Industribrand
• Skeppskollision • Översvämning • Terrorangrepp • Gasutsläpp • Cyberangrepp
• Gas-‐ och oljeläcka på sjön • Atomolycka
Storbritannien:
• Pandemisk influensa • Översvämning vid kusten • Kraftigt vulkanutbrott • Infektionssjukdomar • Översvämningar i inlandet
• Rymdväder (solstormar, meteorregn etc.) • Låga temperaturer och tung snö
• Värmebölja • Zoonoser • Torka • Översvallande vulkanutbrott • Stormar • Allmän oro • Eruptiva industriolyckor • Stora transportolyckor • Större industriolyckor • Katastrofala terrorattacker • Cyberattacker på infrastruktur • Attacker infrastruktur
• CBR-‐attacker i mindre skala (kemiska attacker) • Attacker på folkmassor
• Attacker på transportsystem • Cyberattacker (konfidentiell data) Polen: • Översvämningar • Epidemier • Kemisk kontaminering • Energiknapphet (el) • Bränslebrist • Gasbrist
• Låga temperaturer och tung snö • Stormar
• Sjursjukdomar • Skogsbränder
Nederländerna:
• Översvämningar (både i floder och vid kusten) • Värmebölja
• Skogsbränder
• Tung snö och snöstormar • Energibrist
• Gasbrist • Oljeknapphet • Influensapandemi
• Sammanbrott i kommunikations-‐och informationsteknologin • Nukleära olyckor • Kemiska olyckor • Ökad svår kriminalitet
Irland: • Översvämning • Torka • Tung snö • Vulkanaska • Storm • Värmebölja • Låga temperaturer • Flygolycka • Marin olycka • Vägolycka • Järnvägsolycka
• Skada på kritisk infrastruktur • Infektionssjukdomar
• Djursjukdomar
• ”water borne outbreak” • ”food borne outbreak” • Social oro
• Störningar i energitillförseln • Utsläpp av farliga ämnen • Bränder
• Nukleära olyckor (utomlands) • Cyberattack • Strålning • Terrorattack
Många riskbedömningar hade liknande risker men hade benämnt de olika alternativt delat upp det i olika delar. T.ex. i Nederländerna och Storbritannien hade skiljt på översvämningar i ”floder” och vid ”kusten” respektive i ”inlandet”
och vid ”kusten”. Detta kategoriserade jag till att hamna under kategorin ”översvämningar”. Andra länder hade endast bedömt risken ”översvämningar”. Orkaner och stormar har också hamnat under samma kategori. I riskmatrisen ställde jag upp ”terrorattentat” med fem undergrupper. Om det i
riskbedömningen endast syftar på ”terrorattentat”, har en markering gjorts för respektive land i den kategorin. Om det däremot framgår vad för mål attentatet avser, sätts ett kryss under det specifika målet (infrastruktur, folkmassa,
cyberattack etc.) Transportsystem och infrastruktur har skiljts åt för att infrastruktur innefattar mer än endast transportsystem, och framgår det i en riskbedömning att det finns olika risker för båda kategorier har jag kryssat för båda. Jag har även skiljt på elbrist, bränslebrist och gasbrist. Om bedömningen avser ”energibrist” har jag kryssat för alla tre kategorier. Skogsbränder och stora bränder har satts samman till kategorin ”stora bränder”. Inom området ”olyckor” hamnar många olika typer av olyckor då dessa kan vara av olika intensitet. Exempelvis skiljer sig nukleär olycka avsevärt i jämförelse med en
järnvägsolycka i avseendet dess konsekvenser. Att sätta samman det i en och samma kategori ”olyckor” vore inte helt korrekt heller, det skulle inte ge en tillförlitlig översikt över riskerna.
I Sveriges riskbedömning har man tagit fram scenariot ”terrorattentat i Stockholms stad – bomber på Sergels torg och T-‐centralen”. Detta har blivit ifyllt som terrorattentat mot både folkmassa och transportsystem. I matrisen har jag även valt att inkludera alla de elva scenarier man har tagit fram i Sverige, även om det endast är sju av dessa som analyserats och bedömts. De som ännu inte har analyserats är markerade med ett streck (/) istället för ett kryss (x).
Anledningen till detta är att alla de elva händelserna betraktas som stora risker som hotar nationella skyddsvärden, men mot bakgrund av att detta är den första nationella riskbedömningen så var ambitionsnivån att analysera sju händelser nu för att analysera övriga till nästa bedömning.