Litteratur
Aronsson, T., Björk, S. & Malmquist, C. (1994). Personalekonomi och etik. Stockholm:
Tryck/AB Grafiska Gruppen.
Aronsson, T. & Malmquist, C. (1996). Rehabiliteringens ekonomi. Falköping: Gummessons Tryckeri AB.
Aronsson, T. & Malmquist, C. (2003). Hälsobokslut – modell utifrån arbetsplatsens behov.
Bräcke: Bräcke Tryckeri.
Bakka, J. F., Fivelsdal, E. & Lindekvist, L. (1999). Organisationsteori struktur kultur processer. Sverige, Daleke Grafiska AB
Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Gröjer, J-E. & Johanson, U. (1998). Personalekonomi redovisning kalkylering . (2:a upplagan). Stockholm: Arbetarskyddsnämnden
Hand, J. & Lev, B. (2003). Intangible Assets, Values, Measures, and Risks. Oxford:
University Press.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1991). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Iseskog, T. (2003). Redovisning av sjukfrånvaro. Stockholm: Thomson Fakta.
Jacobson, D. & Goine, H. (2004). Rehabiliteringsboken- Första hjälpen för dig som arbetsgivare. Stockholm: Elander Gotab.
Liukkonen, P. (1994) Vad kostar frånvaro och för hög personalrörlighet? Stockholm: Andrén
& Holms Boktryckeri AB.
Liukkonen, P. (2002). Hälsobokslut – förslag till mätning, analys och diskussionsfrågor.
Finland, Vasa: Oy Fram AB.
Liukkonen, P. (2003). Hälsobokslut – vägen mot bättre hälsa och bättre arbetsmiljö erfarenheter av genomförda hälsobokslut. Finland, Vasa: Oy Fram AB.
Olsson, B. (2001). Annual reporting practices: information about human resources in corporate annual reports in major Swedish companies. Journal of human resource costing and accounting, 6(1), 39-52.
Rubenowitz, S. (1982). Åtgärdsplanering i samråd med berörda anställda i syfte att minska frånvaro. Psykologiska institutionen, Göteborg: Göteborg Universitet.
Wiedersheim-Paul, F. & Eriksson, L.T. (2001). Att utreda, forska och rapportera. Malmö:
Liber Ekonomi.
Artiklar
Liukkonen, Paula, Personal & Ledarskap, Hälsobokslut – vägen mot bättre hälsa och bättre arbetsmiljö: erfarenhet av genomförande hälsobokslut. 2004, Häfte 1
Ehrenheim, Lars Von & Persson, Björn, Balans, Hälsobokslut – en redovisning av företagets hälsotillstånd. 2003, Häfte 2
Lundgren, Hans, Du & Jobbet, Hälsobokslut är bra. 2002, Häfte 6 Internet
http://www.lulea.se/LuleaSite/rapporter/Delarsrapport_0408.pdf (2004-12-01) http://www.ltu.se/pdf/arsredovisning_2003.pdf (2004-12-01)
http://www.konsumnorrbotten.se/Bilder/VB%202003.pdf (2004-12-01) http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/18/92/ecae1320.pdf (2004-12-11)
http://www.scb.se/Grupp/Sjukfranvaro/_Dokument/Bfakta_analys.pdf (2004-12-10) http://www.forsakringskassan.se/arbetsgivare/reg_sjukforsakringen2005.pdf (2004-12-13)
Intervjuer
Representant från Konsum Norrbotten, (2004-12-02) Representant från Luleå Tekniska Universitet, (2004-12-06) Representanter från Ferruform, (2004-12-07)
Representant från Luleå kommun, (2004-12-09) Övrigt
Departementsserien, Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron, Ds 2002:22
Departementsserien, Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron, Ds 2002:63
Staten Offentliga Utredningar, Sjukfrånvaro och sjukskrivning – fakta och förslag, SOU 2000:121
Staten Offentliga Utredningar, Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet, SOU 2002:5
Bilaga Intervjufrågor
1) Bakgrundsfrågor
Intervjupersonens befattning och arbetsuppgift.
Företagets verksamhet, branschtillbehörighet, omsättning och ägarstruktur.
Antal anställda
Personalens åldersfördelning Personalomsättning
Kategorier av befattningar
Karaktärer av genomförandet av arbetsuppgifterna inom företaget (fysiskt tungt/lätt, genomförs stillasittande/rörligt, automatiserat-datoriserat/manuellt, individuellt/i samverkan med arbetskamrater, leverantörs-/kundsamverkan).
2) Redovisning alternativ dokumentation av sjukfrånvaro
– Har ni en väl fungerande dokumentation av sjukfrånvaro? Om ja, hur ser den ut?
– Använder ni både kvalitativa metoder (beskrivning, utredning) och kvantitativa (siffror, kronor) metoder när ni redovisar alternativt dokumentera sjukfrånvaro?
– Vad anser du om er nuvarande redovisning alternativ dokumentation, är den tillfredställande, finns det några för- respektive nackdelar?
3) Nuläget i företaget beträffande sjukfrånvaron
– Sjukfrånvaro kan variera mellan kort och lång och mellan könen. Hur ser sjukfrånvaro ut i företaget utifrån detta?
– I sjukfrånvarobegreppet finns det begrepp som dold sjukfrånvaro (att den anställde tar ut övertid som karensdag eller oplanerade schemabyte) och sjuknärvaro (den anställde arbetar när han/hon är sjuk), vilket leder till lägre produktivitet. För ni någon statistik över detta?
– Utifrån sjukfrånvaron i ert företag, har ni gjort någon undersökning av hur många som är långtidssjukskrivna och som kan kategoriseras som arbetsrelaterade sjukfrånvaro respektive hur många som rehabiliteras, externt alternativt har omplacerats till andra arbetsuppgifter?
4) Merkostnader som uppstår vid sjukfrånvaro
När den anställde blir sjuk uppstår det vissa merkostnader, exempelvis på dessa är produktionsförluster, kostnader för arbetstid som bortfallit, kostnader för administrativa merarbetet samt kostnader för att ta in vikarier på grund av hög sjukfrånvaro.
– Gör ni beräkningar/bedömningar av de kostnader (direkta kostnader samt merkostnader) som uppstår vid sjukfrånvaro?
– Om ja, hur skiljer ni mellan de olika merkostnader som uppstår vid sjukfrånvaro?
– Vilken betydelse anser ni att det har för er att följa upp merkostnader vid sjukfrånvaro?
– Om nej, varför gör ni ingen uppföljning av merkostnader?
5) Hälsofrämjande åtgärder generellt
– Arbetar ni inom företaget med hälsofrämjande åtgärder?
– Vilka tjänster är relaterade till det förebyggande arbetet?
– Vilka tjänster är relaterade till rehabilitering?
– Producera ni tjänsterna själva eller köper ni in dem?
– När ni köper en tjänst externt, sker det genom anbud?
– Vad avgör att ni anlitar ett visst företag?
– kontrollerar ni i efterhand om tjänsten, som ni har köpt, har gett den effekt som ni förvänta er? Om ja, hur sker uppföljningen? Om nej, varför inte?
– Förankring hos företagshälsovården/facken/ledningen? Hur ser samarbetet ut?
– Vilka styr och leder arbetsmiljöutvecklingsarbetet?
– Vem/Vilka instans har mandat att besluta om åtgärder? Operativ/strategiska?
6) Personal
– Förs det en kontinuerlig diskussion kring hälsotillstånd, arbetsmiljö, rehabilitering och personalutveckling/utbildning inom organisationen? Vem/vilka ansvarar för att det förs en dialog? Vilka är det inblandade parterna och hur ofta utmynna dialogerna till aktiva åtgärder?
– Hur ser ni inom företaget på personalutveckling/utbildning? Redovisare/dokumenterar ni detta? Om ja, hur ser den ut?
– Har ni under de senaste åren genomfört någon attitydundersökning (enkät eller liknande)?
Det vill säga, undersökning hur medarbetarna ser på sjukfrånvaro, arbetsmiljö, utbildning/utveckling, och personalomsättning.
7) Förändrade regler för sjukpenning
Nästa år kommer staten att införa förändringar i lagen om sjukpenning där arbetsgivaren kommer att få ett medfinansieringsansvar på 15 % av sjukpenningen för anställda men i gengäld kommer sjuklönedagarna att ändras från 21 till 14 dagar.
– Hur tror du att förändringen kommer att förändra er syn på anställningspolicy och hälsofrämjande åtgärder för anställda?
8) Hälsobokslut
Hälsobokslut kan innehålla information om företagets personalsammansättning, personalomsättning, sjukfrånvaro, personalutveckling/utbildning och arbetsmiljöutveckling.
En beräkning av personalekonomi nyckeltal och en analys av hälsobokslut kan ligga till grund för framtida hälsofrämjande åtgärdsprogram som är nödvändiga för att minska sjukfrånvaro.
– Utifrån de nämnda frågorna tidigare om sjukfrånvaro, rehabilitering, hälsofrämjande åtgärder, merkostnader och personalutveckling/utbildning vilka av dessa bitar anser du att företaget har mest kontroll över (om vi nummerordna dem 1-5)?
– Gör ni hälsobokslut? Om ja, hur ser det ut? Beskriv arbetet med upprätta detta.
– Om nej finns det/framtida planer för detta?
– Anser du att företaget har behov av ett hälsobokslut? Varför? Om ni framtiden väljer att upprätta ett hälsobokslut, hur kommer ni då att jobba med uppföljningen?
– Hur mycket resurser, i tid och pengar, skulle ni vara beredda att lägga på ett hälsobokslut?
9) Övrigt
Är det något du vill tillägga, något som jag har glömt, och som du har betydelse för redovisningen av sjukfrånvaro och/eller hälsobokslut?