I detta avsnitt sammanfattas resultatet av studien och de slutsatser författaren kommit fram till. Därefter sker en diskussion med författarens egna åsikter och tankar. Kapitlet avslutas med en diskussion av förslag till vidare forskning inom området.
6.1 Resultat och slutsatser
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur företag hanterar personalens hälsa och ohälsa. En studie är genomförd där organisationers arbete med att redovisa sjukfrånvaron och hälsofrämjande åtgärder för att förebygga och hantera sjukfrånvaron har studerats. Dessutom har hälsobokslutets för- och nackdelar studerats utifrån Hackmans och Oldmans Arbets-egenskapsmodell.
Resultatet av studien visar att organisationernas kännedom om totala kostnader för sjukfrån-varo är låg. Vid val av hälsofrämjande tjänster görs inga kalkyleringar eller ekonomiska upp-skattningar utan köpen av hälsofrämjande tjänster bygger oftast på de anställdas kunskaper och intuition.
Fastän samtliga studerade organisationer är medvetna om att sjukfrånvaro kan leda till stora kostnader, är det ingen som gör någon beräkning eller uppskattning av de totala kostnaderna för sjukfrånvaron. Kännedom om de kostnadsbegrepp som uppstår vid sjukfrånvaron finns, men kunskapen har inte utnyttjats. Vid val av hälsofrämjande åtgärder, rehabiliteringsåtgärder eller förebyggande åtgärder görs heller inga beräkningar eller uppskattningar av vilka ekono-miska effekter åtgärderna kommer att ge, utan det bygger oftast på den anställdes kunskap och intuition vid köp av hälsofrämjande tjänster. Fastän inga ekonomiska uppskattningar görs, råder det en allmän uppfattning om att åtgärderna gynnar de anställda och i slutändan även organisationen. Vidare visar studien att organisationerna tenderar att, redan i ett tidigt stadium, förebygga de anställdas hälsa genom utbildningar, föreläsningar och hälsoprofiler som syftar till att öka de anställdas förståelse om vikten av att äta och motionera rätt för att bibehålla eller förbättra hälsotillståndet. Den ökande medvetenheten om de anställdas hälsa kan bero på att frågan om sjukfrånvaro är ett aktuellt samtals- och debattämne i samhället. Det kan också bero på trycket från statens sida genom olika lagändringar som obligatorisk redo-visning av sjukfrånvaro och medfinansiering av sjukpenning (träder i kraft den första januari 2005).
Resultatet av studien visar att ingen av de studerade organisationerna upprättar något hälso-bokslut idag. De studerade organisationerna har olika verksamheter och det skiljer sig något mellan uppfattningarna om hälsobokslutets nytta för den egna verksamheten. Detaljhan-delsföretaget och universitetet ansåg att upprättandet av ett hälsobokslut skulle vara för tids- och resurskrävande i förhållande till nyttan. Verkstadsföretaget och kommunen ställde sig mer positiva till möjligheterna att upprätta ett hälsobokslut i framtiden. En slutsats som kan dras från denna studie är att det finns bristande kunskaper hos de studerade organisationerna om hälsobokslutets fördelar och möjligheterna att anpassa hälsobokslutet till den egna organi-sationen.
Enligt Liukkonen och Aronsson & Malmquist kan det finnas en poäng med att upprätta ett hälsobokslut. Med hjälp av hälsobokslutet får företagen information om de anställdas hälso-tillstånd. Hälsobokslutet kan också öka kunskapen och förståelsen hos ledningen och hos de anställda om hur viktig arbetsmiljön och den egna hälsan är för verksamheten.
Upprättandet av ett hälsobokslut kan ha fördelar ur olika perspektiv. Ur ett företagsperspektiv kan hälsobokslut vara till hjälp som beslutunderlag vid eventuella åtgärder för att öka anstäl-las hälsotillstånd, men också för att minska sjukfrånvarokostnaden och förbättra arbetsmiljön.
Med hälsobokslutets hjälp kan företaget också synliggöra val av åtgärdsprogram som vanliga kalkyler inte kan vägleda till. Utifrån de anställdas perspektiv kan en förbättrad arbetsmiljö leda till att anställda mår bättre, blir mer motiverade och tillfredställda och som i slutändan kan öka produkternas kvalitet och produktionen i företaget.
6.2 Diskussion
I teorin har författaren belyst två modeller för upprättandet av ett hälsobokslut. Båda dessa modeller av hälsobokslutet har sina för- och nackdelar. Med Liukkonens hälsobokslut får man inte bara ett kraftfullt verktyg utan också möjlighet att påverka de anställdas motivation, till-fredställelse och öka de anställdas förståelse om arbetsmiljön och om hälsan i arbetet. Nack-delen är att modellen är omfattande, kräver mycket tid, resurser och möjligheten att något går fel under arbetens gång är stor, då så många är involverade i arbetet. Medan Aronsson och Malmquists hälsobokslutsmodell är enkel, lätt och inte kräver mycket tid och resurser för att upprätta. Nackdelen kan bli att de hälsoåtgärder som företagen förespråkar inte få den genom-slagskraft som ledningen önskar sig.
Vid val av hälsobokslutsmodell är det viktigt att utgå ifrån företagets syfte och behov. Om syftet men hälsobokslut är att öka kunskapen hos beslutsfattarna och att använda bokslutet som underlag för val av hälsoprogram kan Aronssons och Malmquist hälso-bokslutsmodell vara ett alternativ. Är syftet i stället att öka förståelsen för om arbetsmiljö och orsakerna till sjukfrånvaro för alla anställda, kan Liukkonens hälsobokslutsmodell vara ett bättre alternativ. Viktigt att påpeka är att Liukkonen (2002) och Aronsson och Malmquist (2003) ansåg att hälsobokslutet bör upprättas utifrån företagets interna och externa förutsätt-ningar. Liukkonen, Aronsson och Malmquist menar vidare att olika företag har olika oproblem som är unika för just deras företag, så därför är det viktigt att upprätta ett hälso-bokslut som är anpassat för dem.
6.3 Fortsatt forskning
I denna uppsats har författaren diskuterat sjukfrånvaro och olika åtgärder som företag kan använda för att hantera personalens hälsa och ohälsa. Resultatet från studien visar att de studerade organisationerna inte använder kalkyler/beräkningar för att kontrollera om förebyg-gande, hälsofrämjande eller rehabiliteringsåtgärder har givit ett önskat resultat. Det vore intressant att genomföra en studie där företag som använder personalekonomiska metoder och upprättar hälsobokslut jämförs med företag som inte använder några metoder för att beräkna kostnaderna för ohälsa och hälsofrämjande åtgärder. En sådan studie skulle kunna belysa för- och nackdelarna med hälsobokslut för det enskilda företaget.
Författaren till denna uppsats har diskuterat hälsobokslutsmodeller utvecklade av Liukkonen och Aronsson/Malmquist. Dessa två modeller skiljer sig mycket åt beträffande utformningen och innehållet, vilket kan medföra att de passar olika bra för olika branscher. En bredare, kvantitativ studie, skulle vara av intresse för att studera vilka metoder och modeller som bäst lämpar sig för olika branscher och om det finns skillnader mellan olika branscher i uppfatt-ningen om att upprätta ett hälsobokslut. Författaren anser också att det vore intressant att göra
en studie av möjligheterna att göra en standardmall för hälsobokslut i olika branscher. Detta för att underlätta för de företag som vill upprätta ett hälsobokslut.
Den 1 januari 2005 kommer arbetsgivarna att få ett medfinansieringsansvar på 15 % av sjuk-penningskostnaden för sina anställda. Medfinansieringsansvaret anser regeringen kommer att stimulera arbetsgivare att vidta förebyggande insatser, rehabilitering och andra åtgärder för att minska de långa sjukskrivningarna och underlätta för den sjukskrivne att komma i arbete på hel- eller deltid. Det vore intressant att studera vilken effekt som medfinansieringen har för arbetsgivare och om det styrker regeringens antydan om att medfinansiering kommer att stimulera arbetsgivare att vida dessa åtgärder.