Adler, B & Adler, H. (2006). Neuropedagogik: om komplicerat lärande. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Barkley, Russell A. & Murphy, Kevin R.(2006). Attention-deficit hyperactivity disorder: a
clinical workbook. 3. ed.. New York: Guilford
Björkdahl Ordell, S & Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket -
vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Brodin, J. (2009). Inclusion through access to outdoor education: Learning in Motion (LIM),
Journal of Adventure Education & Outdoor Learning. 9(2), ss. 99-113.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Denscombe, M.(2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ekvall, H. (2012). Friskare, gladare och smartare medutomhuspedagogik? En
forskningsöversikt. Göterborg: Göteborgs botaniska trädgård i samarbete med
folkhälsokommitténs kansli i Västra Götalandsregionen
Faber Taylor, A. Frances, E. K. (2009). Children with attention deficits concentrate better after a walk in the park. Journal of Attention Disorders.
Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på
Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf (Hämtad: 2015- 03-03).
”Hippinen, A”. (2011). Yrkesroll i förändring. I Pihlgren, A.S. (red.) (2011). Fritidshemmet:
41 Iskander, J.M & Rosales, R. (2013). An evaluation of the components of a Social StoriesTM
intervention package. Research in Autism Spectrum Disorders, 7(1), ss 1-8.
Kadesjö, C. (2002). ADHD in Swedish 3- to 7-year-old children: clinical and child rearing
aspects. Diss. Umeå: Univ., 2002
Major, A & Martinussen, R. (2011). Working Memory Weaknesses in Students With ADHD: Implications for Instruction. Theory Into Practice, 50, ss 68–75.
Mygind, E. (2007). A comparison between children's physical activity levels at school and learning in an outdoor environment. Journal of Adventure Education and Outdoor
Learning, 7(2), ss.161-176.
Patel, R & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Reiber, C & Mclaughlin, T.F. (2004, Vol 19, No.1.). Classroom interventions: Methods to
improve academic performance and classroom behavior for students with attention-deficit/hyperactivity disorder. (Elektronisk version). International Journal of Special Education. http://www.internationalsped.com/documents/ACF4B7.doc (Hämtad:
2015-02-13).
Sandberg, B & Faugert, S. (2012). Perspektiv på utvärdering. 2., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur
Skolinspektionen (2014). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD
[Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig på
Internet: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/adhd/k09-adhd-slutrapport.pdf (Hämtad: 2015-03-10).
42 Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket
Skolverket (2014). Fritidshem. Stockholm: Skolverket
Szczepanski, A. (2008). Handlingsburen kunskap: lärares uppfattningar om landskapet som
lärandemiljö. Lic. avh. Linköping: Linköpings universitet, 2008. Tillgänglig på
Internet: http://liu.divaportal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:234992 (Hämtad: 2015-03-10).
Torstenson-Ed, T & Johansson, I. (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring: en
kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=597 (Hämtad: 2015-01-19).
Tre magiska G:n: skolans insatser för elever med funktionshinder. (2001). Stockholm: Statens
skolverk. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=866 (Hämtad: 2015-03-03).
Tufvesson, C. (2007). Concentration difficulties in the school environment: with focus on
children with ADHD, autism and Down's syndrome. Diss. Lund : Lunds, 2007
Muntliga källor
Respondent A (2015). Muntl. Intervju (150424).
Respondent B (2015). Muntl. Intervju (150424).
Respondent C (2015) Muntl. Intervju (150423).
Respondent D (2015). Muntl. Intervju (150425).
43 Respondent F (2015). Muntl. Intervju (150427).
44
Bilaga A Intervjufrågor till fritidspedagogerna
Bakgrundsfrågor
1. Berätta kort om din yrkeserfarenhet, antal år i verksamheten? 2. Vilken typ av utbildning har du?
3. Har du arbetat på fler skolor?
4. Elev antal på skolan och antal inskrivna elever på fritids?
5. Vad har du för erfarenhet av att arbeta med elever som har ADHD? Berätta!
6. Vad har du för erfarenhet av att arbeta med utomhuspedagogik? Berätta!
7. Vad innebär utomhuspedagogik för dig?
Intervjufrågor
1. På vilket sätt kan man använda sig av utomhuspedagogik för elever med ADHD? 2. Berätta om det behövs speciella aktiviteter och resurser för elever med ADHD när
eleverna vistas utomhus?
3. På vilket sätt upplever du elever med ADHD när eleverna vistas utomhus? 4. Hur upplever du att elever med ADHD mår efter att ha varit ute/inne en hel dag? 5. Vilka reaktioner upplever du att elever med ADHD har när de kommer in?
6. Vilka fördelar respektive nackdelar anser du att utomhuspedagogik har för elever med ADHD?
7. På vilket sätt planerar du utomhusaktiviteter utifrån elevernas förutsättningar och behov?
8. Finns det något mer du vill tillägga eller har du övriga synpunkter kring ämnet?
45
Bilaga B Informationsbrev
Kvalitativ intervjustudie om hur fritidspedagoger uppfattar utomhuspedagogik för elever med ADHD
Vi heter Alexandra Svensson och Lisa Hedberg. Vi är två lärarstudenter som studerar till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem vid Linneuniversitetet Kalmar/Växjö. Vi går vår sista termin och skriver nu vårt examensarbete inom området utomhuspedagogik för elever med ADHD. Vi söker verksamma fritidspedagoger som har erfarenheter av att arbeta med elever som har ADHD.
Syftet med undersökningen är att belysa hur fritidspedagoger uppfattar utomhuspedagogikens inverkan på elever med ADHD-s lärande på fritidshemmet. Utifrån vår tolkning av tidigare forskning upplever vi att elever med ADHD oftast är överaktiva och är i behov av att stimulera sina rörelser.
Materialet till arbetet kommer att samlas in genom semistrukturerade intervjuer som kommer att spelas in, där beräknad tid är ca 45-60 minuter per samtal. Tid och plats kan anpassas efter önskemål.
Vi ansvarar för att undersökningen förhåller sig till Vetenskapsrådets etiska principer som är viktiga att förhålla sig till vid en forskningsundersökning. Vi kommer därför ta hänsyn till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. För att skydda er identitet kommer samtliga namn att vara avidentifierade och det insamlade materialet kommer enbart att användas i forskningssyfte, vilket innebär att enbart vi, vår handledare och examinator kommer ta det av det insamlade materialet. Deltagandet är frivilligt, det vill säga att du närsomhelst kan välja att hoppa av undersökningen.
Vid intresse eller eventuella frågor kontakta oss gärna genom e-postadresserna nedan! Studenter:
Alexandra Svensson och Lisa Hedberg
XXXX och XXXX