Studiens grund utgörs av teoretiskt och empiriskt material vilka bygger på primära och sekundära källor i form av litteratur, vetenskapliga artiklar, enkätsvar samt samtalsintervjuer.
Thurén (2005) nämner fyra kriterier som bör uppfyllas för tillförlitlighet, vilka stärker källors förtroende. Äkthet, oberoende, tendensfrihet och tidssamband. Äktheten innebär att källan inte får vara förfalskad, den måste vara det den utger sig vara. Källorna bör inte referera till andra sekundära källor och inte heller vara beroende av politiska eller personliga intressen, något som kan påverka verklighetsbilden. Slutligen bör källorna vara aktuella i tiden och relevant för forskningsändamålet. Utifrån Thuréns (2005) fyra kriterier har samtliga primära och sekundära källor granskats noga. Det teoretiska ramverket bygger dels på artiklar, dels litteratur. De akademiska artiklarna är sorterade efter årtal och Peer-review, vilket innebär att de är
vetenskapligt granskade och tidsaktuella. Dessutom är samtliga artiklar valda utifrån studiens ämne vilket ökar tillförlitligheten.
En del litteratur uppfyller inte kravet om tidssamband, enstaka metodlitteratur är publicerade under 1990-talet, exempelvis Forskningsmetodik av Holme & Solvang skriven 1999. För att säkerställa att materialet är trovärdigt är denna typ av källor kompletterade med nyare som exempelvis Esaiasson et. al. från 2017. Vidare finns teori om bildkategorisering där en källa av Gert Z Nordström är utgiven 1986, och äldre källor av detta slag har kompletterats med liknande teorier av exempelvis Bo Bergström (2004; 2011) för att säkerställa att informationen fortfarande är aktuell. Vidare anses Bergström vara en pålitlig informationskälla då författaren ligger bakom en större del teorier om bilder. Således vill vi därför hävda att samtliga referenser tillför trovärdig och relevant information.
Då studiens forskningsområde berör ett relativt nytt ämne består det teoretiska ramverket till stor del av vetenskapliga artiklar. Dessa har dock omsorgsfullt valts ut genom
litteratursökningar, där en prioritering har gjorts baserad på hur pass aktuell källan är, och därefter bedömts som pålitlig. Det empiriska materialet bygger på svar från en
enkätundersökning och samtalsintervjuer, vilket gör att vi inte kan vara helt säkra på att informationen är tillförlitlig. Svaren kan ge en missvisande bild av verkligheten eftersom de svarande medvetet eller omedvetet kan ha vinklat sina åsikter. Trots detta vill ändå påstå ämnet inte är känsligt och att respondenterna därför inte har någon anledning att förvränga eller försköna sina svar.
Teorier kring C2C har använts och varit viktiga för att få en förståelse för tidigare forskning men även för att skapa en bra grund för att kunna få en så rättvis bild som möjligt av det empiriska materialet. Dessa källor är tillräckligt uppdaterade och tillförlitliga och de utgör därför en relevant stomme i studien. Mycket av det teoretiska materialet som berör C2C består främst av vetenskapliga artiklar och sekundärkällor som därför gett ett magrare teoretiskt
ramverk, detta kan bero på att begreppet är relativt nytt och obeforskat. Syftet med studien är dock inte att undersöka C2C på en djupare nivå utan snarare en avgränsning i att kunna analysera människors attityder kring förtroende vid köp i andra hand.
3.5.3
Forskningsetiska överväganden
Enligt Holme och Solvang (1999) finns det som forskare vissa begränsningar i friheten, och forskning med människor som studieobjekt kan ses från två olika synsätt. Tonvikten kan läggas på kollektivet och se individen som en del av en större gemenskap. Således kan flera olika undersökningsmetoder rättfärdigas, eftersom syftet är att gagna kollektivet. Människan blir istället ett redskap i processen att gynna och förbättra kollektivet, och genom individens agerande kan forskaren få en ökad förståelse för helheten. Motsatsen till den kollektivistiska synen är ett individualistiskt synsätt där individen står i fokus. Människan ses istället som oberoende av kollektivet, och har strikta rättigheter som forskaren måste ta hänsyn till. Oavsett om det tas hänsyn till kollektivet eller individen är det viktigt att väga dessa mot varandra, och inför varje undersökning bör forskaren överväga studiens kunskapsbidrag kontra konsekvenser för respondenterna. Individskyddet innefattas av fyra etiska principer;
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet vilka skall tas i beaktning under forskningen. Kravet om information innebär att studiens deltagare ska bli informerade om studiens syfte och olika moment, och att medverkan både är frivillig samt får avbrytas. Samtyckeskravet hänger samman med informationskravet och syftar till att deltagarna själva får bestämma över sitt deltagande. Kravet om konfidentialitet handlar om att
personuppgifter om deltagarna måste hanteras med största möjliga konfidentialitet, och förvaras så att obehöriga omöjligen kan få tillgång till dessa. Slutligen innebär nyttjandekravet att empiriskt material som handlar om enskilda individer inte får användas för kommersiellt bruk utan endast i forskningssammanhang och för det givna ändamålet. (Vetenskapsrådet, 2002) Studien syftar till att undersöka individers attityder, därav har det tagits hänsyn till de fyra ovanstående kraven för individskydd. I enkäten och samtalsintervjuerna har studiens tema och syfte förklarats, och inför båda undersökningsmetoderna blev samtliga deltagare informerade om att deras medverkan är frivillig. Med respekt gentemot respondenterna kommer hållas anonyma i studien. Då deras identitet inte har någon påverkan på materialet anser vi inte heller att det finns en mening med att exponera dem. Däremot kommer deras respektive kön inte att undanhållas, men eftersom undersökningen omfattas av 319 respondenter kommer deras identitet ändå förbli skyddad trots att könen skrivs ut. Respondenterna informerades om att
materialet bara kommer att användas för denna studie, och samtliga deltagare från
samtalsintervjuerna fick godkänna sin medverkan och läsa studien i sin helhet. Detta för att säkerställa att vi citerat respondenterna korrekt.
4
Resultat
Nedan följer den empiri som samlats in från enkätundersökningen och samtalsintervjuerna.
4.1
Enkätundersökningen
Det empiriska materialet består av enkätsvar från 319 respondenter, samt uppföljande korta intervjuer med åtta utvalda respondenter. Utifrån resultat från Spearmans rangkorrelation som gjorts i SPSS kunde inga statistiskt säkerställda samband urskiljas. I bilaga 2 finns hela Spearmans rangkorrelation bifogad.
Det kvantitativa materialet är uppdelat i rubriker efter de olika bildkategoriseringarna. Material från samtalsintervjuerna presenteras separat för att tydliggöra att detta är en komplettering av den huvudsakliga empirin. För att underlätta läsning och tolkning av det kvantitativa materialet presenteras data i form av diagram och tillhörande bilder under följande rubrik. På så sätt kan läsaren skaffa sig en bättre överblick över resultatet från enkäten.
Diagrammen visas med olika färger, och svarsalternativen har varsin bakgrundsfärg för att läsaren ska få bättre överblick och förståelse för fördelningen mellan respondenternas svar och bilderna. Diagrammet avläses medsols, och det mest positiva: Svarsalternativ 6, presenteras först för att sedan avslutas med det mest negativa: Svarsalternativ 1.
4.2
Dataöversikt
Figur 6. Gruppbild/Lite Figur 7. Gruppbild/Medel Figur 8. Gruppbild/ Mycket
Figur 9. Bild Sale/Lite Figur 10. Bild Sale/Medel Figur 11. Bild Sale/Mycket
4.3
Demografiska faktorer
Totalt deltog 319 respondenter, varav 269 stycken var kvinnor. Detta motsvarar 84,3 %. I könsfördelningen var 48 stycken av de svarande män, vilket motsvarar 15 % av respondenterna. 0,2 % har uppgett Annat som könstillhörighet. Könsfördelningen visar att en klar majoritet av respondenterna var kvinnor (se figur 12 nedan). De som deltog i enkätundersökningen visade sig vara i åldrarna mellan 14–69 år. Av alla de 319 som svarade var medelåldern 26,11 år. Åldrarna presenteras nedan i resultatdiagrammet. (se figur 13).
I enkäten ställdes frågan huruvida respondenten använder sig av Facebook och i så fall i vilken utsträckning. Alternativen som gavs var; Aldrig, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan och Varje dag. Resultatet visar att 94 % av respondenterna använder Facebook dagligen, och endast 0,6 % uppger att de aldrig använder Facebook. 4,7 % svarade att de använder Facebook några gånger i veckan, och totalt 0,6 % uppger att de använder Facebook någon gång i
månaden. I enkätundersökningen lät vi även respondenterna besvara frågor om hur ofta köper de i andra hand respektive hur ofta de köper i andra hand online. Det var 20,8 % som svarade att de aldrig köper saker i andra hand och 53,5 % som svarade att de köper i andra hand 1–2 gånger
per år. Vidare var det 18,6 % som svarade att de köper i andra hand 1–2 gånger per månad och
6,3 % som svarade att de köper i andra hand fler än 3 gånger per månad. När det gällde köp och sälj online var det 23,2 % som aldrig handlade på detta vis, 55,8 % som handlade 1–2 gånger
per år, 15 % som handlade 1–2 gånger per månad och till sist 4,7 % som handlade fler än 3 gånger per månad online.
Figur 14. Diagram över bildernas typvärde
I figur 14. (se ovan) presenteras de olika typvärdena för respektive bildgrupper. Det blir i detta fall extra tydligt vilken av grupperna som fått högst betyg från respondenterna – Stadsbilderna.
Gruppbild/Lite fick typvärde 3, vilket innebär att flest respondenter valt svarsalternativ 3 på
denna bild. De två andra gruppbilderna fick typvärde 1, vilket innebär att respondenterna valt det lägsta alternativet på Likert-skalan. Samtliga Salebilder fick typvärde 1, vilket också innebär att respondenterna valt det lägsta svarsalternativet.
4.4
Bildkategorierna
Respondenterna fick i enkäten ranka bilderna på en skala mellan 1–6 där det sjätte alternativet representerade, Instämmer helt, alltså att respondenterna kände förtroende för gruppen.
Svarsalternativ 1 representerade Instämmer inte alls, vilket innebar att respondenten inte hade kunnat tänka sig att köpa eller sälja någonting i den berörda gruppen.
4.4.1
Stadsbilder
De skärmdumpar som respondenterna överlag rankade högst var stadsbilderna. De flesta av de svarande fick förtroende för dessa köp- och sälj-grupper och hade kunnat tänka sig att
genomföra ett köp. Den första stadsbilden Stad/Lite fick svar som var mer jämt fördelade över de olika svarsalternativen än de andra stadsbilderna (se figur 3. ovan). 23,2 % av respondenterna valde svarsalternativ 3, vilket också var det vanligaste svaret för denna bild. Bilden fick därmed ett typvärde på 3.
På den andra stadsbilden, Stad/Medel, var det totalt 18,8 % som angav alternativ 4, 20,7 % som angav alternativ 5 och 17,9 % som angav alternativ 6. Vidare fick denna bild ett högt resultat och ett typvärde på 5. Stad/Medel fick det högsta typvärdet av samtliga bilder i undersökningen (se figur 4. ovan).
På den sista stadsbilden Stad/Mycket var det däremot ganska jämnt fördelat mellan de övre alternativen 3–6. Det var här 23,2 % som angav svarsalternativ 3. (se figur 5. ovan). Typvärde för Stad/Mycket är 3 vilket innebär att flest valt svarsalternativ 3.
4.4.2
Gruppbilder
Den första bilden i kategorin gruppbilder var Grupp/Lite (se figur 6. ovan). På denna bild svarade de flesta respondenter att de inte hade kunnat tänka sig att köpa eller sälja något i gruppen. Det var något mer jämnt fördelat men majoriteten gav ett resultat i de nedre delarna av svarsalternativen (Svarsalternativ 1–3). Det var 23,8 % av respondenterna som angav alternativ 1, vilket är det lägsta alternativet i skalan. Typvärdet på svaren som berörde denna bild var 3.
Gruppbild/Medel blev också rankad i den undre delen av skalan (se figur 7. ovan). De flesta gav
ett svar mellan 1–3 och 24,8 % valde en 3: a vilket verkar vara det vanligaste svaret hos respondenterna. Typvärdet från svaren är 1, vilket innebär att de flesta respondenter angett det lägsta svarsalternativet.
På den sista bilden i kategorin, Gruppbild/Mycket, angav 27,6 % svarsalternativ 1, alltså att de inte alls hade kunnat tänka sig att köpa eller sälja något i en grupp med denna typ av bild.
Bilden fick ett uträknat typvärde på 1, vilket innebär att de flesta valt det lägsta svarsalternativet. (se figur 8. ovan)
4.4.3
Salebilder
Av bilderna med försäljningstexter visade det sig att flest respondenter svarat Instämmer inte
alls på bilden Sale/Lite (se figur 9. ovan). 33,9 % svarade att de inte alls skulle kunna tänka sig
att köpa eller sälja något i denna grupp. Även svarsalternativ 2 fick ett relativt högt värde, 23,5 % av respondenterna valde detta svarsalternativ på den sexgradiga skalan. Endast 10,3 % har svarat att de instämmer helt på frågan om de hade kunnat tänka sig att köpa/sälja något i gruppen. Typvärdet för Sale/Lite är 1, och fick även det lägsta resultatet sett till alla kategorier vilket visas i diagrammet i figur 9.
Inom samma kategori, på bilden Sale/Medel kan vi ur svaren urskilja liknande tendenser. 29,5 % av respondenterna svarar 1 på frågan om de hade kunnat tänka sig att köpa eller sälja något ur gruppen (se figur 10. ovan). Även alternativ 2 på den sexgradiga skalan får högt värde av respondenterna, 24,8 % valde detta svarsalternativ vilket visar att attityden till bilden med försäljningstext och medelhögt antal medlemmar är generellt negativ. Endast 9,7 % av respondenterna svarade det högsta alternativet, 6 på frågan. Typvärdet för svaren från denna bild är 1.
Sale/Mycket visar samma tendenser som de övriga bilderna i kategorin Salebilder (se figur 11
ovan). 54,2 % av respondenterna valde de två lägsta alternativen, det vill säga 1 eller 2 på frågan om de hade kunnat köpa eller sälja något i gruppen. De respondenter som angett en 5: a eller 6: a på frågan om de hade kunnat tänka sig att köpa eller sälja något i den presenterade gruppen är totalt 15 %. Typvärdet för försäljningsbilden med högt antal medlemmar är 1, men trots typvärdet har denna bilden fått flest svar i de övre svarsalternativen vilket kan urskiljas i figur 11.
4.5
Samtalsintervjuerna
För att kunna gå djupare i materialet har åtta stycken kortare uppföljningsintervjuer gjorts, och nedan presenteras resultatet av dessa intervjuer. De respondenter som deltog i
uppföljningsintervjuerna fick svara på följande frågor: • Minns du vad du svarade på enkäten?
• Vilken bild tilltalade dig mest/minst? • Varför?
• Uppmärksammade du medlemsantalet?
4.5.1
Bildkategorierna
Under de uppföljande intervjuerna ville vi även undersöka djupare vilka bilder som tilltalat respondenterna mest och varför, för att kunna se om det fanns några tendenser. Samtliga respondenter hade liknande åsikter kring bildernas utseende och tyckte att stadsbilderna såg
snygga och professionella ut. Alla respondenter ansåg att dessa ingav mest förtroende, vilket
stämde överens med resultatet från enkätundersökningen.
Försäljningsbilderna fick lågt betyg av respondenterna, och de flesta ansåg att de såg oseriösa och plottriga ut med olika färger. Respondent B hade en specifikt kritisk attityd till
försäljningsbilderna och förklarade:
Den där bilden med texten som visade 50 %, den tyckte jag var absolut värst! Både typsnittet och färgen var fruktansvärt, så nej, det fick ett bottenbetyg av mig. Stadsbilderna såg däremot lite trevligare ut, mycket seriösare och mer inbjudande!
Respondent B, 2017
Vidare fick även gruppbilderna relativt lågt förtroende hos respondenterna, men dessa gavs dock inte lika stort fokus som försäljningsbilderna. Respondent D (2017) bekräftar samma påstående och håller med om att försäljningsbilderna ingav ett icke-seriöst intryck. Hon hade dock en annan förklaring och tyckte att målgruppen kändes yngre och mer oseriös, vilket därför sänkte förtroendet.
Jag upplever att 50% grupperna och de andra sale-grupperna upplevs mer oseriöst. Känns som att målgruppen i dessa grupper är yngre och att det florerar mycket falska varor och stöldgods. I de grupper med lite mer classy bakgrunder känns det som att målgruppen är äldre och det känns som att det är en bättre ton i den gruppen. Tror att
målgruppen för FB-gruppen med mer classy bakgrund säljer bättre varor.
4.5.2
Medlemsantalen
Vi inledde samtalsintervjuerna med att fråga om respondenterna kom ihåg vad de hade svarat på enkätundersökningen för att säkerställa att svaren skulle bli sanningsenliga. Samtliga
respondenter kom ihåg någorlunda vad de svarat på enkäten. Detta bidrog till att vi kunde öppna upp diskussioner som utökade den data som vi fått via enkätundersökningen.
Frågan som vi valde att ställa härnäst var: Vad fokuserade du mest på när du skulle betygsätta
bilderna? På denna fråga blev svaret genomgående – bilden i skärmdumpens header. Det
framgick därför i denna fråga att majoriteten enbart verkade ha fokuserat på den faktiska omslagsbilden och inte lagt märke till antalet medlemmar.
En diskussion uppstod och som följdfråga valde vi att ta upp huruvida medlemsantalet hade haft en inverkan i bedömningen av bilden. En respondent utbrast då lite förvirrat:
Jag var så fokuserad på själva omslagsbilden och gruppnamnet att jag inte ens noterade att det fanns ett medlemsantal längst ner till höger. Pinsamt men sant. Mina svar är utifrån omslag och
gruppnamn, inte medlemsantalen som jag vanligtvis brukar kolla på. Respondent C, 2017
Respondent A (2017) instämmer vid föregående uttalande och säger: ”Skulle man kolla på medlemsantalet? Det missade jag helt. Fokuserade helt och hållet på vilka bilder som tilltalade mig mest och det var stadsbilderna. De var snyggast.” Här fick vi bekräftat att det verkade som att fler hade missat att kolla på medlemsantalet som fanns med i de olika skärmdumparna. Då en del av studiens forskningsfråga berör sambandet mellan bild och medlemsantal valde vi att fortsätta ställa frågan om medlemsantalet hade påverkat svaren. Vi fortsatte dock att få bekräftat att de missat att lägga märke till antalet medlemmar i de olika grupperna. Respondent F (2017) sa att det var alldeles för svårt att tyda antalet medlemmar då hon använde sig av sin smartphone för att genomföra undersökningen. Respondent B (2017) har en yrkesroll som grafisk formgivare vilket innebar som naturlig del av yrket att en bedömning av bilderna tog över totalt och detta bidrog till att allt annat föll bort i bedömningen. Respondenterna D och E (2017) hade inte heller fokuserat på medlemsantalet utan bara bilderna för att de var det element i skärmdumpen som drog till sig störst uppmärksamhet. De båda respondenterna förklarade vid respektive intervju att medlemsantalet var så litet nere i hörnet att det knappt syntes.
Respondent G (2017) verkar även han ha missat att notera de olika medlemsantalen men
berättar att det fanns en annan aspekt som var viktig för honom. Detta var ett annat element som fanns med i de olika skärmdumparna och innefattade om köp- och sälj-gruppen är sluten eller öppen, alltså om det fanns möjlighet för individer som inte var medlemmar i gruppen att göra eller kommentera inlägg. Det är nämligen viktigt för honom att det är folk som faktiskt ska beröras av inlägget som kan läsa det och ingen annan. Då det snabbt framgick att samtliga bilder var slutna resulterade det i att han endast bedömde utseendet av bilderna.
Det var endast en av respondenterna som under samtalsintervjun berättade att hon hade lagt märke till medlemsantalet och att det dessutom påverkat hennes bedömning av bilden. Respondent H (2017) beskrev att det första som fokuserades på var bilderna. Vidare kollade respondenten på helheten av grupperna och då uppmärksammades medlemsantalet som också räknades in i betygsättningen av bilden.
5
Diskussion
I följande kapitel presenteras den data som framkommit vid enkätundersökningen och samtalsintervjuerna. Detta diskuteras med utgångspunkt i det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien. Med hänsyn till studiens metodologiska brister vill vi uppmärksamma att följande diskussioner inte med säkerhet kan bekräftas eller dementeras. Vi är medvetna om att de val som gjorts troligtvis påverkat det empiriska materialet samt studiens generaliserbarhet. För att bibehålla diskussionskapitlets läsbarhet har vi valt att lyfta vår kritiska medvetenhet i denna introduktion, detta för att undvika upprepningar och allt för vaga argument i den löpande texten. Trots dessa kritiskt påverkande faktorer vill vi ändå mena att det empiriska materialet bidragit till en intressant analys.
5.1
Demografiska faktorer
Statistik visar på att försäljning på internet mellan konsumenter ständigt ökar, och på Blocket säljs varje år varor för miljardbelopp. C2C-marknaden förväntas fortsätta växa, framförallt på grund av ökad användning av sociala medier. Sociala medier ger konsumenterna möjlighet att lättare presentera produkter, vilket kan generera ökad trafik till C2C-plattformar. (Zenou, 2013; Investopedia, 2017) Resultatet från enkäten visar dock inte samma påstående som presenteras av Zenou (2013) och Investopedia (2017). Respondenterna fick besvara två frågor om hur ofta de köper i andra hand, och hur ofta de köper i andra hand online. Majoriteten av
respondenternas svar pekar mot en restriktiv attityd till andrahandsköp generellt; 66 av de svarande uppgav att de aldrig handlar i andra hand, vilket motsvarar 20,8 % av det totala antalet.