Nedan diskuteras resultatet från samtalsintervjuerna i förhållande till det teoretiska ramverket. Kapitlet är uppdelat efter samma struktur som resultatkapitlet för att förbättra läsbarheten.
5.3.1
Bildkategorierna
Precis som i resultatet av enkäten visar samtalsintervjuerna att bilderna har större betydelse, där bland annat en respondent säger att proffsigare bilder förknippas med en äldre målgrupp och därmed inger de ett starkare förtroende än de övriga bilderna.
Jag upplever att 50% grupperna och de andra sale-grupperna upplevs mer oseriöst. Känns som att målgruppen i dessa grupper är yngre och att det florerar mycket falska varor och stöldgods. I de grupper med lite mer classy bakgrunder känns det som att målgruppen är äldre och det känns som att det är en bättre ton i den gruppen. Tror att
målgruppen för FB-gruppen med mer classy bakgrund säljer bättre varor.
Respondent D, 2017
Citatet ligger i linje med bland annat Messaris (1997) teorier om att bilder är avgörande för att marknadsföringen skall bli lyckad, och i detta fall har stadsbilderna tilltalat respondenten betydligt mer än de övriga kategorierna. Vidare skriver Hemberg och Önneby (2012) om att innehållet i reklamkampanjer måste vara trovärdigt och meningsfullt för att det ska få
genomslag, samt att den känns aktuell för den valda målgruppen. Citatet ovan visar tydligt att stadsbilderna enligt respondenten känns mest trovärdiga meningsfulla, och utifrån Hemberg och Önnebys (2012) teorier kan vi således hävda att de Facebook-grupper som fick genomslag var de grupper som kändes mest trovärdiga. Kotler (2008) argumenterar för konsumentbeteendet, och menar att köpbeslut styrs av personliga, sociala och kulturella faktorer, och att det därför är viktigt att anpassa marknadsföringen på ett sätt som tilltalar konsumenten. Pandey och Dixit (2011) lyfter i sin tur förtroendet som en avgörande faktor för konsumenters köpbeslut, och de menar att konsumenter gör sina köpbeslut baserat på bland annat andras åsikter,
stadsbilderna kändes aktuella för den målgrupp som Respondent D tillhör, vilket troligtvis också bidragit till att hon valde dessa framför de övriga kategorierna.
När vi under samtalsintervjuerna ställde frågan om vilken bildkategori som tilltalade dem mest var det ingen av respondenterna som svarade gruppbilderna. Detta kan bero på ovanstående presenterade spekulationer som står i enlighet med vad Respondent G (2017) framhäver under intervjun. Han menar att ingen av gruppbilderna direkt tilltalade honom då han inte kunde relatera till kvinnor och shopping och menar att han hade svårt att se sig själv handla i en köp- och sälj-grupp med denna typ av header. Resterande respondenter hade inga specifika
synpunkter på denna bildkategori. Detta förändrades dock något när vi hade pratat en del om medlemsantalet och respondenterna på nytt fick iaktta skärmdumparna. Däremot kan vi inte säga att det hade förändrat majoritetens svar i enkätundersökningen, för att veta detta hade vi behövt göra intervjuer med betydligt fler som deltagit i undersökningen.
Respondent C (2017) menar att hon vanligtvis brukar uppmärksamma medlemsantalet men att hon i denna undersökning var så fokuserad på omslagsbilden och gruppnamnet att denna detalj inte noterades. Vi tror att anledningen till att denna bildkategori inte är tilltalande för
respondenterna kan ha att göra med att de har svårt att relatera till den. Vid samtalsintervjuerna var samtliga respondenter överens om att dessa bilder uppfattades som oseriösa och opålitliga. Respondenternas åsikter står i koppling till vad Lindberg och Åberg (1995) påstår gällande att bilder stimulerar känslorna och fantasin betydligt mer än ord. Vi tror att ordet Sale inte säger mycket mer än vad det faktiskt står och kanske är det därför respondenterna tappat förtroende gentemot bilden för att det känns som att gruppen försöker fånga användaren genom att på ett desperat sätt förmedla att det säljs saker och dessutom till billiga priser. Om detta är
anledningen till att resultatet i enkätundersökningen blev som det blev kan vi inte dock fastställa men vi tror att det har påverkat respondenterna en del i bedömningen av bilden. Vi tror att då det handlar om att i slutändan genomföra ett köp är det vanligt att konsumenter är avvaktande gentemot sidor som uppfattas oseriösa. Detta bekräftar Sutanonpaiboon och Abuhamdieh (2008) och Meng-Hsiang et. al. (2014) som alla menar att en konsument prioriterar egenskaper som ärlighet, trovärdighet, tillförlitlighet, pålitlighet och diskretion högt eftersom det är ett relativt osäkert samspel på webben då du inte kan bekräfta exempelvis personlig information om individen på andra sidan.
Det kan såklart finnas andra förklaringar till varför denna bildtyp är den folk anser inger minst förtroende. Det kan bero på att vi exempelvis undersökt åldrarna 14–69 år och att denna typ av bild hade varit mer tilltalande för en yngre målgrupp. Då vi inte har kunnat urskilja något
statistiskt samband här heller är detta också bara spekulationer och kan inte på något sätt bekräftas. Däremot framkom det vid intervju med respondent D (2017) att hon tycker att det kändes som att dessa bilder var mer riktade till barn. Meng-Hsiang et. al. (2014) menar att webbplatsen tydligt återspeglar sig i kundens beteende och personlighet och skulle inte dessa stämma överens kan det avskräcka användaren från att använda sig av webbplatsen. I detta fall anser vi att denna typ av köp- och sälj-grupp går att likna vid en webbplats och därmed har samma påverkan på individen. Det kan vara en anledning till att denna typ av grupp inte har tilltalat våra respondenter, helt enkelt för att de inte kan relatera till bilden och därmed inte heller får ett förtroende för gruppen.
Enligt Nordström (1986) tillhör reklambilder kategoriseringen massbilder, vilket författaren menar är den typ av bilder som är massproducerade och ämnade för att sprida ett budskap. Denna typ av bilder medför oftast en påverkan på mottagaren och tillför också ökad
minnesförmåga. De bilder som vi har valt att ha med i undersökningen är okända bilder som inte sprider ett specifikt budskap och inte heller någon igenkänning. Detta indikerar att
respondenterna antagligen har gjort ett val av vilken av bilderna som ingett mest förtroende för stunden och inte lagt en vidare värdering vid förmedlingen av det specifika motivet i bilden. Som tidigare nämnt kan bilderna delas in i kategorier, Salebilderna är innehåller bilder där texten väger tungt och anses som ett starkt hjälpmedel för att skapa ökat köpintresse eller förtroende hos respondenterna. Bilderna kategoriseras därför som expressiva bilder som förmedlar känslor med starka hjälpmedel (Bergström, 2011). Om denna typ av bilder har en negativ påverkan på mottagaren framgår inte riktigt, men av det resultat vi har fått fram är det denna typ av bilder som fått lägst betyg av respondenterna och om det beror på att de förmedlar ett budskap för aggressivt eller om det handlar om att de kanske inte är tillräckligt tilltalande kan vi inte fastställa, utan det skulle krävas en mer djupgående undersökning för att klargöra.
5.3.2
Medlemsantalen
När vi pratade med de olika respondenterna under samtalsintervjuerna angående
medlemsantalet var det majoriteten som menade att de inte lagt märke till detta. Detta kan delvis bero på att vi i inledningen av enkätundersökningen kan ha vilselett respondenterna genom att be dem betygsätta bilden istället för hela skärmdumpen. Vi kan därför inte säga att svaren har någonting med medlemsantalet att göra och inte heller om medlemsantalet har någon påverkan på tilliten till köp- och sälj-grupperna. Det kan även bero på att medlemsantalet i skärmdumpen är så pass litet att det inte gick att tyda för vissa av respondenterna. Det fanns en del som gjorde
undersökningen genom sin mobiltelefon, vilket bidrog till att storleken minskade och såväl möjligheten att se detaljer.
Under samtalsintervjuerna framgick det att de respondenter som vi intervjuade inte lade märke till antalet medlemmar och att det såldes är något individen vanligtvis brukar lägga märke till. Det är svårt att definiera av vilken anledning respondenterna missat att uppmärksamma medlemsantalet men de potentiella anledningar som uppmärksammats är misstolkningen och läsbarheten. En respondent säger:
Jag var så fokuserad på själva omslagsbilden och gruppnamnet att jag inte ens noterade att det fanns ett medlemsantal längst ner till höger. Pinsamt men sant. Mina svar är utifrån omslag och
gruppnamn, inte medlemsantalen som jag vanligtvis brukar kolla på. Respondent C, 2017
Här framgår det exempelvis att respondenten var styrd av vår inledningstext och att
medlemsantalet inte uppmärksammades. Respondenten säger att medlemsantalet vanligtvis är det hon uppmärksammar och understryker även under intervjun att det är ganska viktigt i valet av grupp. Detta kan bero på att konsumenter i de flesta fall har större tillit till varandra vilket ger en ökad effekt på köpbeslutet (Pandey & Khare, 2017). Respondent A (2017) instämmer vid föregående respondent och säger att hon helt missade att lägga märke till medlemsantalet. Utifrån de båda respondenternas svar kan vi nu se att det kanske finns en möjlighet att deras svar i enkätundersökningen hade varit annorlunda om de hade lagt märke till medlemsantalet. Vi kan dock inte utgå från att det skulle stämma.
Respondenterna D och E (2017) hade inte heller lagt fokus på något annat än bilden när de genomförde undersökningen, och de hävdade att det berodde på att de inte såg medlemsantalet. Respondenterna bekräftade dock våra misstankar och berättade att de gjorde webbenkäten i deras respektive smartphones, och att de därför inte noterat medlemsantalet. De tillägger också i intervjun att de inte riktigt visste att de skulle uppmärksamma medlemsantalet, men att de vanligtvis brukar notera detta och de var överens om att om en grupp hade få medlemmar verkade det som att gruppen var oseriös. Detta kan gå att koppla till det Zainal et. al. (2017) studerade där de drog slutsatsen att konsumenters beteende påverkas av kommentarer,
rekommendationer och förslag av andra på sociala medier. Antalet medlemmar i en Facebook- grupp kan ge ett intryck av att den är populär och används av många. Detta tror vi i sin tur kan skapa en trygghet hos användaren då det är lättillgängligt att höra sig för och läsa kommentarer och få bekräftelse om sidan är pålitlig eller inte.