Källkritik

Källkritik har till uppgift att bedöma trovärdigheten av källor och information (Thurén

& Strachal, 2011, s. 7). Genom Thurén och Strachals fyra källkritiska principer, äkthet, tid, beroende och tendens, bör informationen analyseras och bedömas utifrån

ovannämnda (Thurén & Strachal, 2011, s. 13).

24 Äkthet handlar om att avgöra huruvida en källa är förfalskad och för att kunna lita på källan, måste den vara vad den faktiskt påstår att den är (Thurén & Strachal, 2011, s.

13). Tid innebär enligt Thurén och Strachal (2011, s. 14) samtidighetskravet. Desto nyare källan är desto bättre, men det behöver nödvändigtvis inte alltid vara så. Vid studier kring outforskade områden kan kunskapen inom området öka med tiden, då fler forskare presenterar ny fakta. För att öka tillförlitligheten i ett påstående, blir den tredje källkritiska principen beroende aktuellt, vilken innebär att om flera källor påstår samma sak, är det mer troligt att det faktiskt är sant (Thurén & Strachal, 2011, s. 15). Det sista kriteriet tendens bedömer hur partisk en källa är. Thurén och Strachal (2011, s. 19) menar att om författare i en studie har ett egenintresse, finns en risk att det som presenteras blir vinklat. Om en källa av detta slag används, kan det därför vara bra att även lyfta fram den motsatta sidans syn av fenomenet.

I denna forskningsstudie har vi försökt att uppfylla de fyra källkritiska principerna i vår granskning av de källor som använts i studien. Forskningsstudien har i den mån det har varit möjligt utgått ifrån vetenskapliga artiklar i den teoretiska metoden. Författarna har kontrollerat att dessa artiklar besitter en forskningsnivå för att källan ska anses vara godtagbar och trovärdig, i linje med äkthetsprincipen. Eftersom e-kronan är ett så pass nytt fenomen och ännu inte är implementerad har tidsenliga källor kunnat användas i stor utsträckning, i enlighet med tidsprincipen. Dock är utbudet av vetenskapliga artiklar som behandlar e-kronan inte fullt så stort som vi hade önskat med anledning av att forskningsområdet inte är särskilt utforskat.

För att försöka bredda kunskapen inom området och få tillräckligt med relevanta källor för att styrka forskningsstudiens påståenden, har vi därför behövt använda oss av icke-vetenskapliga studier. Dessa består främst av rapporter om CBDC, vilka till största del är skrivna av experter inom området. Rapporterna har inte genomgått någon

vetenskaplig granskning, ändock är rapporterna av betydelse för den aktuella forskningsstudien, varför vi har granskat rapporterna för att garantera att källorna uppfyller de källkritiska principerna.

Författarna till dessa källor besitter en hög akademisk kunskap, med titlar som professorer inom nationalekonomi, vice generaldirektörer på centralbankers tekniska avdelning och vice riksbankschefer. Flera av dessa rapporter är även utgivna av centralbankernas centralbank BIS, Bank of International Settlements, av författarna Bech et al. (2018), samt Bech och Garratt (2017). Därför kan dessa källor anses vara pålitliga och av hög relevans för det valda forskningsområdet.

En annan förekommande källa i forskningsstudien är Dyson & Hodgson (2016), vilken inte är vetenskapligt granskad. Vi har därför tittat närmare på vilka författarna är och kan konstatera att de båda är forskare på Positive Money, en icke-vinstdrivande forsknings- och kampanjorganisation (Positive Money, u.å.a) som bland annat forskar om problem inom penning- och banksystemet, i syfte att bidra med förslag för att reformera och förbättra systemet (Positive Money, u.å.b). Anledningen till att vi har använt oss av Positive Money som källa är att de lyfter många fördelar med en CBDC.

Författarna har däremot en mer socialistisk syn och anser att banker har för mycket makt på marknaden och menar att en CBDC ger en möjlighet för staten till mer

inflytande på marknaden. Det är därför viktigt att ha i åtanke att de kanske väljer att inte lyfta fram de negativa aspekter som kan tänkas finnas med en CBDC. Dock anser vi

25 ändå det vara relevant för vår forskningsstudie att se till de fördelar som författarna ändå lyfter med en CBDC.

En stor andel av de källor som använts är även publicerade av Sveriges Riksbank. I den mån det har varit möjligt har författarna medvetet valt att använda andra källor med samma innehåll, för att få en mer nyanserad bild av fenomenet.

Källor från Riksbanken och Positive Money kan ifrågasättas genom den källkritiska principen tendens. Detta eftersom dessa kan anses vara tendensiösa och partiska. Vi är fullt medvetna om detta och därför har även källor med motsatt syn lyfts fram i

forskningsstudien. Det har i sin tur gjort att vi har kunnat jämföra dessa skilda perspektiv i deras olikheter. Vi har även identifierat fall då båda parter delar samma åsikt i frågor, vilket bidragit till att den källkritiska principen beroende har uppnåtts.

Konferenspapper har även används från en konferens om CBDC, anordnad av SUERF – The European Money and Finance Forum och BAFFI CAREFIN Centre. Trots att konferenspapper inte besitter samma kvalité likt vetenskapliga artiklar anser vi ändock att de vara passande med anledning av att materialet tillför nya aspekter om CBDC till studien. Dessa kommer från personer inom banksektorn som har en expertis inom området, exempelvis är författaren Fabio Panetta, Italiens vice riksbankschef. Därför anser vi ändå att källorna från denna konferens är tillräckligt trovärdiga för att vi ska kunna använda oss av författarnas argument i forskningsstudien.

I vår forskningsstudie har vi dessvärre varit tvungna att använda oss av en

andrahandskälla, Guba (1985) och Guba och Lincon (1994), vilken refereras i Bryman (2012). Källan behandlar författarnas syn på sanningskriterier vid kvalitativ metod. Vi har gjort ett flertal försök att få tag på förstahandskällan, men den har inte varit möjlig att tillgå. Då vi ansåg att källan var av relevans för forskningsstudien, har vi ändå valt att ta med den.

26