Likheter och skillnader statliga aktörer

Alla de fyra statliga aktörerna tror att genomslagskraften för e-kronan till stor del kommer bero på hur den utformas. I normala tider menar Julin att efterfrågan troligen kommer att vara låg, men att vid krissituationer kan det finnas ett större intresse för e-kronan, under förutsättning att e-kronasystemet fungerar offline. Källström och Hörngren menar att det är bra att Riksbanken har börjat titta på frågan om hur Sverige ska förhålla sig till den minskade kontantanvändningen.

60 Hörngren tror att en värdebaserad e-krona kommer att ha en låg efterfrågan, men menar att en kontobaserad e-krona istället skulle kunna få en hög efterfrågan även i normala tider, i de fall den är räntebärande. Källström tror å andra sidan att det krävs flertalet negativa förändringar i det redan existerande banksystemet för att en efterfrågan ska finnas för e-kronan och dess system.

Däremot menar Rosén och Julin att en värdebärande e-krona trots en låg efterfrågan, skulle kunna anses vara ett attraktivt betalmedel för utsatta grupper i samhället. De fortsätter och menar att e-kronan genom den parallella infrastrukturen även kan behövas i ett beredskapssyfte. Om e-kronan tilldelas önskvärda egenskaper, har de båda

aktörerna en väldigt positiv och öppen inställning till ett införande av e-kronan.

Kopplat till sannolikheten att e-kronan införs anser Hörngren att argumenten för ett införande är lösa och oklara och att man bör fundera på vilken roll staten ska ha i samhället. Riksbanken själva anser att sannolikheten till ett införande på lång sikt är väldigt stora. Även Källström tror att centralbanker i framtiden kommer vilja verka i den digitala världen.

5.2.1 Säkerhet

Källström lyfter vikten av att ha ett säkert och fungerande system för e-kronan. Rosén delar den åsikten och menar att bedrägerier är en utmaning för många utsatta grupper.

Därför menar hon att informationsinsatser är en lösning för att begränsa möjligheten till bedrägerier. Rosén lyfter även vikten av att få människor att förstå att de behöver skydda sig och sin privata information, som exempelvis koder. Hörngren menar å andra sidan att beroende på e-kronans utformning, kan en mer användarvänlig e-krona

resultera i att det blir enklare att utföra kortbedrägerier. Därför föreslår han istället att utveckla säkerhetslösningarna i det redan existerande banksystemet.

I och med att den värdebaserade e-kronan planeras ha ett maxbelopp på 1 000 kronor anser Julin att det inte finns några större risker med att dessa transaktioner ska kunna genomföras anonymt, med anledning av att motsvarande belopp är maxbeloppet för de svenska valörerna, som idag rent praktiskt genomförs anonymt.

Alla de statliga aktörerna nämner att ett e-kronasystem som fungerar offline skulle vara önskvärt för att kunna hantera krissituationer, exempelvis när elförsörjningen ligger nere. Däremot menar Hörngren att om e-kronan ska införas i ett beredskapssyfte är det i sådana fall en politisk fråga som inte bör hanteras av Riksbanken.

Genom en kontobaserad e-krona erhåller staten en ökad insyn och kontroll. Däremot är det inget som de statliga aktörerna anser vara ett problem när det kommer till den personliga integriteten.

5.2.2 Finansiell stabilitet

Enligt Källström och Julin är risken för bank runs väldigt låg i och med att ett högt förtroende finns för banksystemet och insättningsgarantin. Julin menar att om bankkunder är rädda för att deras inlåning ska gå förlorad, kommer de enkelt kunna konvertera sin inlåning till e-kronor. Hon medger att det kan bidra till att banker hamnar i en dålig situation men att det ändå inte är fel eftersom de har möjlighet att

marknadsfinansiera sig. Bankerna har även en möjlighet att låna pengar av Riksbanken

61 mot en säkerhet, varför Julin menar att det inte utgör någon större risk för den

finansiella stabiliteten.

Hörngren menar däremot att bank runs är en risk som skulle kunna påverka den finansiella stabiliteten negativt. I en situation där mycket inlåning hamnar hos Riksbanken, kan bankerna inte finansieras av den privata sektorn. Detta gör att Riksbanken blir det finansiella banksystemet, något som kan anses gå emot den marknadsekonomi som vi idag har och därigenom rubba den finansiella stabiliteten.

Julin ser inte en obegränsad växlingsmöjlighet som något problem, eftersom bankkunder redan idag enkelt kan överföra pengar mellan olika banker digitalt.

Däremot har Hörngren en annan syn på det och menar att en obegränsad växling istället utgör ett stort problem och förtydligar att eftersom Sverige är med i EU är vi enligt lag skyldiga att kunna införa euron som nationell valuta. Om Sverige inför e-kronan och därefter behöver byta till euron menar han att det skulle innebära en stor inverkan på den svenska finansiella stabiliteten. Hörngren menar även att oroligheter i Europa skulle kunna leda till att andra EU-medborgare istället vill konvertera sin inlåning till

e-kronan, något som i sin tur skulle innebära en valutakurspåverkan på den svenska kronan.

5.2.3 Ekonomiska aspekter

Flera av de statliga aktörerna nämner de kostnader som kan tänkas uppstå utan ett statligt betalningsmedel på marknaden. Julin menar att en avsaknad av kontanter kan med stor sannolikhet leda till att banker inför en negativ ränta för inlåning, oavsett privat- eller företagskund. Julin lyfter att en avsaknad av kontanter även kan leda till att bankerna höjer avgifterna på de digitala betalningslösningarna när det inte längre finns ett statligt betalningsalternativ. I båda fallen blir konsekvenserna ökade kostnader för individer i samhället, vilket de menar skulle kunna motverkas med e-kronan.

Hörngren lyfter istället att det skulle innebära stora kostnader att införa en e-krona med en parallell infrastruktur, kostnader som i slutändan drabbar individer i samhället. När det inte heller finns något behov av e-kronan menar han att det även blir ett slöseri av skattemedel. Julin delar åsikten om att det kommer att kosta pengar, men anser ändå att investeringen är värt pengarna. Hon hoppas därför på ett samarbete med bankerna för att kunna använda en del av det redan existerande banksystemet för e-kronan. Julin menar att e-kronan vid ett negativt ränteläge, skulle kunna bli fördelaktigt för privata företag som i vissa fall betalar en negativ ränta för sin inlåning. Hon menar även att mindre aktörer på betalningsmarknaden kan gynnas genom en ökad konkurrens på marknaden.

62