För denna kvalitativa forskningsstudie har vi valt att fokusera på sanningskriterierna trovärdighet och äkthet vilka presenteras nedan.
Bryman (2012, s. 390) menar att flera forskare anser att sanningskriterier som reliabilitet och validitet inte är lika användbar för kvalitativa studier som för
kvantitativa studier. Bryman nämner istället Guba (1985) och Guba och Lincon (1994) som hävdar att trovärdighet och äkthet är sanningskriterier som lämpar sig för
kvalitativa studier. Även Hallin & Helin (2018, s. 101) anser att vid semi-strukturerade intervjuer är trovärdighet och äkthet de mest lämpliga sanningskriterierna.
8.1 Trovärdighet
Inom trovärdighet finns fyra kriterier, tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Bryman, 2012, s. 390).
8.1.1 Tillförlitlighet
Enligt Bryman (2012, s. 390) skapas en tillförlitlighet i de fall forskaren tillämpar god forskningspraxis. Bryman menar att redovisning av resultatet bör göras för
respondenterna för att få en godkännande om att forskaren har gjort en korrekt tolkning av det som har studerats, för att uppnå en tillförlitlighet för studien, även kallad
respondentvalidering. Ahrne och Svensson (2015, s. 26) nämner att responsvalidering är ett sätt för att öka studiens trovärdighet. En nackdel med respondentvalidering kan däremot vara att respondenterna efter att ha läst sina citat blir defensiva och av den anledningen istället önskar vara anonyma i studien (Bryman, 2012, s. 391).
Respondenterna har fått tillgång till de citat och det intervjumaterial som vi önskat använda i studien och en möjlighet att kontrollera att vår tolkning stämmer överens med respondenternas faktiska ståndpunkt. De respondenter som önskade fick även ta del av transkriberingen från intervjun, i syfte att de skulle känna sig bekväma och att
eventuella missförstånd uteblir. Studiens respondentvalidering resulterade i att respondenterna gjorde vissa förtydliganden av sina argument, samt att delar av materialet exkluderades.
8.1.2 Överförbarhet
Gällande överförbarheten syftar Bryman (2012, s. 390-392) på den externa validiteten, vilken är möjligheten att kunna avgöra hur väl studiens resultat går att applicera i andra sammanhang. Bryman menar att kvalitativa studier mestadels studerar en mindre grupp individer, vilket gör att studiens resultat enbart representerar den studerade gruppens sociala verklighet. Genom en beskrivning av studiens kontextuella miljö kan man avgöra hur väl resultatet går att överföra till andra sammanhang enligt Bryman (2012, s.
390-392), Ahrne och Svensson (2015, s. 27).
I studien har tydliga beskrivningar presenterats i flera olika avseenden, vilka har ansetts vara relevanta för att läsare ska kunna få en klarare bild över studiens miljö. Exempelvis har vi presenterat vilka som representerar de två respondentgrupperna för att göra det möjligt för läsare att kunna tolka och ha en förståelse för deras ståndpunkter. En redogörelse för transkribering och kodning har gjorts för att skapa en förståelse för hur datan har analyserats. Vår förhoppning är att dessa beskrivningar underlättar för läsare
78 vid tolkning av resultatet, för att förstå i vilka andra sammanhang resultatet kan
appliceras.
8.1.3 Pålitlighet
Bryman (2012, s. 392) lyfter även pålitlighet som ett viktigt kriterium för trovärdigheten enligt Guba (1985) och Guba och Lincon (1994). Författarna menar att pålitlighet är viktigt för att som forskare ha ett granskande synsätt i sin forskningsstudie. Forskare bör därför tydligt redogöra för hur varje del i forskningsprocessen har gått till för att avgöra till vilken grad de teoretiska slutsatserna kan styrkas vid granskning av studien
(Bryman, 2012, s. 392).
Genom beskrivningar av tillvägagångssätt för studien skapas en förståelse av det presenterade resultatet. Detta för att möjliggöra att samma forskningsprocess ska leda till exakt samma resultat. Även vår förförståelse och vårt synsätt på vetenskap har redogjorts, något som förhoppningsvis skapar en större förståelse för hur väl studiens resultat vidare kan motiveras. En redogörelse av tillvägagångssättet för kontakten med våra respondenter har presenterats. Däremot är det inte säkert att processen vid ett senare forskningsförsök genererar i samma respondenter, något som kan leda till ett annat forskningsresultat. I takt med att ny information om e-kronan och dess utformning presenteras kan även nya insikter och perspektiv generera i andra resultat.
8.1.4 Konfirmering
Konfirmering är per definition försäkringen om att forskaren är medveten om att fullständig objektivitet inte är möjlig att uppnå och att forskaren försäkrar att hen har agerat i god tro (Bryman, 2012, s. 392). Forskaren intygar därmed att egna värderingar och önskvärda resultat har lagts åt sidan under forskningsprocessen för att inte medvetet påverka forskningsstudiens utfall. Under studiens genomförande har målet varit att hålla en neutral position och inte vinkla resultatet efter våra egna ställningstaganden.
8.2 Äkthet
Bryman (2012, s. 393) lyfter även fram Guba (1985) och Guba och Lincon (1994) som menar att äkthet, även kallad autenticitet, är ett viktigt sanningskriterium inom kvalitativ forskning och kan delas in i fem kriterier, rättvisande bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet.
Huruvida forskningen representerar den studerade gruppens synsätt, bedömer studiens rättvisande bild (Bryman, 2012, s. 393). Ljudinspelningen av intervjuerna har
möjliggjort en utförlig och noggrann transkribering. Det har även givit oss en möjlighet att lyssna på samtalen flera gånger, för att på bästa sätt beakta samtalens faktiska kontext. Ljudinspelningen anser vi därmed bidrog till en rättvis bild av intervjuerna och respondenternas synsätt.
Bryman (2012, s. 393) menar att ontologisk autenticitet bedömer hur väl forskningen hjälper de studerade respondentgrupperna att förstå sin verklighet. Genom att e-kronan är ett nytt fenomen baseras respondenternas svar på spekulationer. En del frågor som behandlats under intervjuerna har berört aspekter som respondenterna troligen inte hade reflekterat över innan, vilka kan ha bidragit till nya insikter om e-kronan bland
respondenterna.
79 Pedagogisk autenticitet innebär att respondenterna ges en möjlighet till att ta del av andra individers upplevelse i samma miljö (Bryman, 2012, s. 393). Vår förhoppning är att studiens empiri ska presentera en tydligare bild över de två respondentgruppernas syn på e-kronan. Detta hoppas vi kan ge respondenterna en möjlighet till nya insikter och en bättre förståelse för andra individers syn av e-kronan.
Katalytisk autenticitet handlar om att forskarens arbete ska motivera respondenterna till att förbättra sina omständigheter (Bryman, 2012, s. 393). Kriteriet har i studien uppnåtts genom förberedelser av intervjuguiden, vilket har medfört att vi under intervjuernas gång haft en möjlighet att ställa frågor som respondenterna kanske inte hade lagt någon större vikt vid innan. Dessa frågor kan ha givit dem en bredare förståelse för e-kronan.
Taktisk autenticitet berör hur väl forskaren har tillåtit respondenterna att göra det som krävs för att kunna agera och skapa förändring (Bryman, 2012, s. 393). Denna
forskningsstudie kan anses vara ett verktyg och hjälpmedel för respondenterna i deras fortsatta arbete kring e-kronan. Vi hoppas studien motiverat dem till att fortsätta engagera sig i e-kronan, för att hitta en optimal utformning.
80