De litterära källor som använts består främst av etablerade organisationer, myndigheter, departement och branschintressenter med relevant bakgrund för att kunna bidra med insiktsfulla och tillräckligt pålitliga resonemang till examensarbetet. Det är dock viktigt att den partiska hållningen som vissa organisationer potentiellt kan hålla påvisas, och att väga upp resonemanget genom att ta in flera källor inom samma fråga. Ett fåtal examensarbeten har även legat till grund för det teoretiska resonemanget i rapporten, vilka bedöms tillräckligt tillförlitliga då de är väl underbyggda med relevanta källor.
Respondenternas egna intressen är också viktigt att ta hänsyn till när resultaten från intervjustudien analyseras. Flera av de intervjuade aktörerna kan vilja ge en bild som gynnar deras egenintresse, vilket ökar vikten av att intervjua flera olika aktörer samt förankra resultaten i litteraturen och diskutera diskrepanser mellan olika källor.
9
Slutsatser
Kommunala målsättningar för förnybar- och solenergi indikerar ett intresse för att stimulera utvecklingen av solel i stadsmiljön. Intervjuade aktörer från branschen ser generellt positivt på solceller, då det innebär förnybar elproduktion nära källan utan ett påträngande intryck. Stor potential bedöms finnas outnyttjad på takytor inom städer, och studien påvisar att kommuner besitter ett betydande inflytande över att skapa förutsättningar för eller implementera solcellstekniken i stadsmiljön.
I och med det kommunala planmonopolet kan kommuner ställa möjliggörande krav för nyttjande av solenergi, i form av byggnads- och takorientering, lutning och takutformning via främst detaljplaner. Därmed skapas förutsättningar för att i ett tidigt skede skapa stora, fria, sammanhållna takytor orienterade i sydlig riktning med lämplig lutning. Kraven anses generellt vara teknikneutrala, och främjar inte endast solceller utan potentiellt även andra framtida tekniska lösningar som nyttjar solenergi.
Kommuner kan även ställa krav på resonemang kring lokal produktion av förnybar el i markanvisningstävlingar. Det kan möjligen öppna för nya insikter och belysa problem som inte varit kända sedan tidigare. Vidare får kommuner inte ställa formella krav på byggnadstekniska egenskaper, men kan upprätta civilrättsliga avtal tillsammans med byggherrar som redan vunnit markanvisningstävlingar för att bestämma krav för vissa fastigheter eller områden, och därmed driva på vidare utveckling av nyttjandet av solenergi.
Kommuner kan även, i egenskap av ägare, ställa krav på egna bolag på byggnadstekniska egenskaper de önskar se mer av. Det kan gälla möjliggörande förutsättningar som lämpliga takytor, men även krav på att en viss andel av fastighetselen ska komma från solel. Det är något som också potentiellt kan driva vidare utvecklingen av innovativa lösningar för ökad solelproduktion nära fastigheter.
Hinder som föreligger utvecklingen av solceller i stadsmiljön idag som kommuner har inflytande över är främst bygglovsprocessen, som idag anses administrativt svår och inkonsekvent mellan kommunerna. Här anses enskilda kommuner kunna välja att antingen ta bort bygglovskravet under vissa villkor, eller förenkla processen för att göra den smidigare för alla inblandade aktörer. Om bygglovsplikten för solcellsanläggningar tas bort ställer det höga krav på villkoren för undantaget, för att bland annat den visuella aspekten inte ska försummas i för stor utsträckning. Förenkling av byggloven kan istället ske på flera olika sätt, där exemplifierande ansökningar, specifika riktlinjer för vissa områden samt stöd vid ansökningsprocessen lyfts som möjliga vägar att gå. Främst efterfrågas dock att bygglovsprocessen blir mer öppen för dialoger, så att fler lösningar blir lämpligt implementerade och inte avslagna. Även ökad samordning mellan kommuner gällande bygglovet bedöms som viktig, för att förenkla ansökningsprocessen för aktörer som verkar i större geografiska områden ytterligare.
Involvering av solceller i ett tidigt skede både vid stadsplanering och nybyggnation är viktigt för en lyckad implementering. Tekniken konkurrerar även med flera andra aspekter vid nybyggnation, vilket kräver att uppföljning i projekten sker på tillräcklig nivå. Riktade kunskapsinsatser, samt förankring om vikten av förberedande åtgärder för nyttjande av solenergi i tillgängliga underlag och hos aktörer relaterade till arbetet är viktiga aspekter att arbeta med.
Intresset hos intervjuade respondenter var främst att dimensionera solcellsanläggningen efter en hög egenanvändning, för att solelen ska ha ett så högt värde som möjligt. Det riskerar leda till att tillgängliga och lämpliga takytor inte nyttjas till fullo och att utvecklingen av solel i stadsmiljön begränsas. Förändring gällande hur elnätet kan användas på ett kostnadseffektivt
sätt för solelproducenter efterfrågas, där kommuner anses kunna agera politiskt tryck gentemot regelverk och skattepolitik. Främst bedömer intervjuade respondenter att svaret på frågan kring ökad egenanvändning ligger i tekniska lösningar, där kommuner kan gå före och anskaffa sig kunskap de sedan kan dela med sig av, samt erbjuda plattformar för kunskapsutbyte.
Ingen av de lösningar som lyfts som intressanta för att öka nyttan från solel har konsekvent bedömts som lönsam i dagsläget, men det anses förändras framöver. Batteritekniken bedöms som den mest framträdande tekniken av intresse, samtidigt som de andra lösningarna främst brottas med otydliga framtidsutsikter gällande lönsamhet och regelverk. De som arbetar med teknikerna anser att det är viktigt att anskaffa sig kunskapen, för att skapa sig bättre förutsättningar när det väl blir en lönsam investering.
10
Framtida studier
Under studiens gång har ett flertal frågor och intressanta fördjupningar dykt upp, som inte kunnat utforskas vidare på grund av tid- och resursbegränsningar. Vidare studier kring implementeringen av de föreslagna kraven kommuner kan ställa, eller andra åtgärder för att begränsa inflytandet på identifierade hinder kan vara av intresse. Vilka aspekter på plannivå konkurrerar möjliggörande krav med, och är det möjligt att förändra bygglovsprocessen på ett sätt så att det förenklar arbetet för alla aktörer inblandade med bibehållen kvalitet på installationer? Att studera vidare om den här typen av aspekter bidrar till att koppla resultaten från den här studien till verkligheten, och skapar en ytterligare dimension i vilken roll kommuner egentligen spelar.
En aspekt som bedöms som extra intressant är att undersöka olika typer av fastigheter, samt vilka som lämpar sig bäst att installera solceller på. Ett antal kriterier, såsom energi- och effektbehov under dagen, bör tas hänsyn till. Även hur tillgänglig takyta står i relation till elbehovet inom fastigheten, eller om byggnaden är ansluten till ett icke-koncessionspliktigt elnät och vilken potential som finns inom det. Med den här typen av studie går det att klargöra de främsta lämpliga fastigheterna att producera solel inom, samt möjligtvis segmentera byggnadsbeståndet och skapa underlag för vidare analyser med mål kring hög egenanvändning.
Att klargöra var riktade insatser, exempelvis styrmedel, bör implementeras är också en viktig del i att stimulera utvecklingen av solceller. Är stöd gentemot mindre fastighetsägare och privatpersoner att föredra, eller ska mer styrmedel till större fastighetsägare för att dra nytta av stordriftsfördelar och skapa incitament för större solcellsanläggningar? I vilket segment fås störst mängd installerad kapacitet per krona investerat styrmedel? En ansats att besvara frågorna kan bidra till ett mer kostnadseffektivt system för stimulans av solcellsmarknaden.
Sist vore det även intressant att lyfta blicken för att sammanställa lärdomar från andra länder, relaterat till det här examensarbetet och ovanstående frågeställningar. Eftersom vissa andra länder redan har en mer etablerad solcellsmarknad kan en studie kring viktiga aspekter att ta hänsyn till underlätta en smidigare implementering av solceller i stadsmiljön i Sverige.
Referenser
[1] Bloomberg New Energy Finance, “New energy outlook 2017 - executive summary.” https: //about.bnef.com/new-energy-outlook/. Senast besökt: 2017-10-09.
[2] IEA and AIE, “World energy outlook 2016.,” 2016.
[3] “Klimatavtalet från paris.” http://www.regeringen.se/regeringens-politik/ klimatavtalet-fran-paris/. Senast besökt: 2017-11-13.
[4] J. Kanters and M. Horvat, “Solar energy as a design parameter in urban planning.,” Energy Procedia, vol. 30, no. 1st International Conference on Solar Heating and Coolingfor Buildings and Industry (SHC 2012), pp. 1143 – 1152, 2012.
[5] European Parliament, Council of the European Union, “Directive 2010/31/eu of the european parliament and of the council of 19 may 2010 on the energy performance of buildings.” http://eur-lex.europa.eu/eli/dir/2010/31/oj. Senast besökt: 2017-11- 15.
[6] Näringsdepartementet, Regeringskansliet, “Plan- och byggförordning (2011:338).” https: //www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ plan--och-byggforordning-2011338_sfs-2011-338. Senast besökt: 2017-11-15.
[7] K. Sahlén and M. Swenman, “Investeringslogik kring energilager i en svensk kontext - en studie av måttet levelized cost of storage,” Master’s thesis, Uppsala Universitet, 2017. [8] Regeringskansliet, “Ramöverenskommelse mellan socialdemokraterna, moderaterna,
miljöpartiet de gröna, centerpartiet och kristdemokraterna.” http://www.regeringen. se/artiklar/2016/06/overenskommelse-om-den-svenska-energipolitiken/. Senast besökt: 2017-11-20.
[9] Bloomberg New Energy Finance, “National survey report of pv power applications in sweden 2015.” http://www.iea-pvps.org/index.php?id=93&no_cache=1&tx_ damfrontend_pi1%5BshowUid%5D=740&tx_damfrontend_pi1%5BbackPid%5D=93. Senast besökt: 2017-10-09.
[10] J. Lindahl, “Svensk sammanfattning av iea-pvps national survey report of pv power applications in sweden 2016,” 2017.
[11] E. Brandsma and M. Estreen, “Er 2016:21: Vad styr och vad bromsar solel i sverige?,” 2016. Energimyndigheten.
[12] M. van Noord and J. P. Ärlebäck, “Rapport 11:75: Solceller i samhällsplanering - skapa bra förutsättningar för solenergi,” 2011. Elforsk.
[13] E. Brandsma, Z. Kardic, and M. Estreen, “Et 2016:16: Förslag till strategi för ökad användning av solel,” 2016. Energimyndigheten.
[14] Energimyndigheten, “Es 2017:08: Statistik över nätanslutna solcellsanläggningar 2016,” 2017.
[15] Energikontoret Skåne, “Solenergi i stadsplanering - handledning för stadsbyggnadskontor,” 2014. Energikontoret Skåne, Energimyndigheten, Solar Region Skåne.
[16] Energikontoret Skåne, “Solenergi - en integrerad del i byggsektorn,” 2015. Energikontoret Skåne, Energimyndigheten, Solar Region Skåne.
[17] “Solceller ur flera perspektiv: Handbok för beslutsfattare,” 2016.
[18] Regeringskansliet, “Överenskommelse om den svenska
energipolitiken.” http://www.regeringen.se/artiklar/2016/06/
overenskommelse-om-den-svenska-energipolitiken/. Senast besökt: 2017-11-20. [19] Uppsala kommun, “Uppsala miljö- och klimatprogram 2014-2023,” 2014.
[20] Eskilstuna kommun, “Mål reviderade 2016.” https://www.eskilstuna.se/ bygga-bo-och-miljo/miljo-och-klimat/styrning-och-ansvar/klimatplan-2020. html. Senast besökt: 2017-11-21.
[21] Örebro kommun, “Främjande av solelproduktion i Örebro kommun,” 2013. [22] Eskilstuna kommun, “Klimatplan för eskilstuna,” 2012.
[23] Stockholms stad, stadsledningskontoret, “Stockholms stads miljöprogram 2016-2019,” 2016. [24] Stockholms stad, Miljöförvaltningen, Energicentrum, “Solstaden i järva - en utvärdering
av stockholm stads satsning på solceller,” 2016.
[25] Malmö stad, Miljöförvaltningen, “Miljöprogram för malmö stad 2009 - 2020,” 2009. [26] “Pn junction and solar cell operation.” http://www.pveducation.org/. Senast besökt:
2017-11-03.
[27] J. Hodell, “Val av energisystem för en hållbar stadsdel - en fallstudie av Östra sala backe,” Master’s thesis, Uppsala universitet, 2015.
[28] H. Juhlin, “Planering, förutsättningar och effekter av implementering av solceller i stadsutvecklingsprojekt,” Master’s thesis, Uppsala universitet, 2011.
[29] “Power optimizer - solar edge.” https://www.solaredge.com/us/products/ power-optimizer#/. Senast besökt: 2017-11-03.
[30] Solar Region Skåne, Energikontoret Skåne, “Alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solenergi,” 2014.
[31] Länsstyrelsen Östergötland, “Affärsmodeller.” http://www.framtidenssolel.se/ verktyg-for-foretag/ekonomi-och-lonsamhet/affarsmodeller/. Senast besökt: 2017-11-21.
[32] D. Larsson, M. W. Fåhraeus, and J. Paradis, “Rapport 2017:384: Solceller i flerbostadshus - hur hanteras överskottsel på bästa sätt?,” 2017. Energiforsk.
[33] E. Brandsma and Z. Kadic, “Er 2016:23: Solceller i omvärlden - kartläggning avseende andra länders styrmedel/strategier för solcellsimplementering,” 2016. Energimyndigheten. [34] Energimyndigheten, “Et 2017:12: Energiläget 2017,” 2017.
[35] Regeringskansliet, “Pressmeddelande - fler ska få stöd för att sätta upp solceller på taken.” http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/09/ fler-ska-fa-stod-for-att-satta-upp-solceller-pa-taken/. Senast besökt: 2017-11-24.
[36] Skatteverket, “Rot- och rutarbete.” https://www.skatteverket.se/privat/ fastigheterochbostad/rotochrutarbete.4.2e56d4ba1202f95012080002966.html/. Senast besökt: 2017-11-24.
[37] Energimyndigheten, “Om elcertifikatsystemet.” http://www.energimyndigheten.se/ fornybart/elcertifikatsystemet/om-elcertifikatsystemet/. Senast besökt: 2017- 12-11.
[38] Energimyndigheten, “Om ursprungsgarantier.” http://www.energimyndigheten.se/ fornybart/ursprungsgarantier/mer-om-ursprungsgarantier/. Senast besökt: 2017- 11-24.
[39] Skatteverket, “Försäljning av överskottsel.” https://www.skatteverket. se/privat/fastigheterochbostad/mikroproduktionavfornybarel/
forsaljningavoverskottsel.4.3aa8c78a1466c58458750f7.html. Senast besökt: 2017-12-11.
[40] Bixia, “Historiska spotpriser på el.” https://www.bixia.se/foretag/ elavtal-tjanster/elmarknadslaget/historiska-elpriser. Senast besökt: 2017- 11-24.
[41] O. Willén, “Acceptansgränsen för solceller i lågspänningsnät - kan den ökas?,” 2015. Uppsala Universitet.
[42] Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien IVA, “Stadsplaneringspraktikan - så här styrs och planeras framtidens goda stad.” https://www.iva.se/globalassets/info-trycksaker/ framtidens-goda-stad/framtidensgodastad-stadsplaneringspraktikan.pdf.
Senast besökt: 2017-10-06.
[43] Energimyndigheten, “Et 2016:04: Fyra framtider - energisystemet efter 2020,” 2016. [44] Boverket, “Så planeras sverige.” https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/
sa-planeras-sverige/. Senast besökt: 2017-11-29.
[45] Boverket, “När du behöver bygglov.” https://www.boverket.se/sv/byggande/ bygga-nytt-om-eller-till/bygglov/. Senast besökt: 2017-11-30.
[46] “The impact of urban design decisions on net zero energy solar buildings in sweden.,” Urban, Planning and Transport Research: An Open Access Journal, no. 1, p. 312, 2014. [47] Uppsala kommun, “Tävlingsprogram ulleråker.” http://bygg.uppsala.se/
globalassets/uppsala-vaxer/dokument/stadsplanering--utveckling/
planerade-omraden/bostadsomraden/ulleraker/markanvisning/tavlingsprogram. pdf. Senast besökt: 2017-10-31.
[48] Uppsala Kommun, “Rosendal - markanvisningstävling etapp 3.” http: //bygg.uppsala.se/contentassets/bbae87ac071642ee9529caaac1b3bd62/
[49] Boverket, Altaner, solcellspaneler och solfångare i PBL. 2017.
[50] Energimyndigheten, “Er 2014:19: Scenarier över sveriges energisystem - 2014 års långsiktiga scenarier, ett underlag till klimatrapporteringen,” 2014.
[51] Energimarknadsinspektionen, “Import och export av el,” 2014.
[52] N. Berg and S. Estenlund, “Solceller i elnät - betydande andel solcellers inverkan på lågspänningsnätet,” Master’s thesis, Lund Universitet, 2013.
[53] Svensk Energi, “Elåret och verksamheten 2015,” 2016.
[54] H. Gåverud and K. Sernhed, “Rapport 14:01: Koncessionsplikten - i kollision med utbyggd mikroproduktion?,” 2014. Elforsk.
[55] “Icke koncessionspliktiga nät.” http://ei.se/sv/for-energiforetag/el/ Bygga-kraftledning-och-ansoka-om-tillstand/icke-koncessionspliktiga-nat-ikn/ #hanchor22. Senast besökt: 2017-11-03.
[56] E. Brandsma, T. Walla, and S. Lindmark, “Er 2016:22: Effekter i elsystemet från en ökad andel solel,” 2016.
[57] O. Willén, “Ekonomiska och tekniska möjligheter med batterilager - en lönsamhetsstudie av batterilager i solcellsförsedda kontorsbyggnader,” Master’s thesis, Uppsala Universitet, 2017.
[58] S. Kvale and S. Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund : Studentlitteratur, 2014, 2014.
[59] M. Saunders, P. Lewis, and A. Thornhill, Research methods for business students. Harlow ; New York : Pearson, 2012, 2012.
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjuguide för aktörer
Då intervjuformen var av semistrukturerad karaktär ställdes ofta följdfrågor baserat på respondentens svar, vilket ledde till att alla frågor som tas upp nedan inte ställdes till alla aktörer. Däremot agerade frågorna utgångspunkt för informationsinsamlingen, och i de flesta fall ställdes alla frågorna.
Frågor ställda till alla aktörer
• Vad är din arbetstitel och vad är det du gör hos ditt företag? • Vilka fördelar ser ni att solceller i stadsdelar medför?
• Vad upplever ni påverkar dimensioneringen av solceller på större fastigheter?
• Vilka andra teknologier tror ni kan hjälpa till att öka nyttan som solceller kan tillföra i stadsdelar?
• Vad står i vägen för dessa teknologier idag?
• Vilka hinder ser ni för framtida storskalig etablering av solceller i stadsdelar? • Vad kan ni göra för att motverka dessa hinder?
• Vad kan kommuner göra för att motverka dessa hinder?
• En hög egenanvändning av solel brukar rekommenderas för större anläggningar, då det är mer kostnadseffektivt. Hur anser ni att man kan öka egenanvändningen?
• Vad är viktigt att tänka på enligt er när man ska planera solceller i stadsdelar?
• Vilka krav kan kommuner ställa på er eller andra aktörer för att stimulera utvecklingen av solceller på fastigheter?
• vad kan kommuner göra för att stimulera utvecklingen av solceller, utöver det vi pratat om tidigare?
• Vad skulle ni önska att kommunerna gjorde eller tog hänsyn till i den här processen? • Någon annan aktör som ni önskar tog hänsyn till något i processen för att implementera
solceller i stadsdelar?
• Vad tror ni om framtiden för solceller i stadsdelar? Vilken framtid vill ni se? Vad är er roll i framtiden?
• Vad av det vi precis diskuterat, eller något relaterat till det tycker du att vi missat att prata om eller som jag borde titta närmare på?
Kompletterande frågor för solcellsaktörer
• Vad ligger priserna för en nyckelfärdig solcellsanläggning på idag?
• Vilka typer av ägandeformer/affärsmodeller för solceller har ni stött på i större fastigheter? • Vilka fördelar och nackdelar ser du med de ägandeformerna/affärsmodellerna?
• Säljer ni energilagerlösningar? Kan du berätta lite om dem och vad kostar de i så fall? Kompletterande frågor för fastighetsförvaltare och -ägare
• Har ni erfarenhet av icke-koncessionspliktiga elnät, och kan du i så fall berätta lite mer om det?
• Har ni arbetat med likströmsnät, vad är i så fall viktigt att tänka på och arbeta med med tekniken?
• Vilka typer av ägandeformer/affärsmodeller för solceller har ni stött på i större fastigheter? • Vilka fördelar och nackdelar ser du med de ägandeformerna/affärsmodellerna?
Kompletterande frågor för teknikaktörer
• Kan du berätta lite om de produkter ni erbjuder.
• Hur anser ni att man kan öka egenanvändningen med de tekniker och produkter ni erbjuder?
• Säljer ni energilagerlösningar? Kan du berätta lite om dem och vad kostar de i så fall? • Vad tänker ni om tekniker som likströmsnät?
Kompletterande frågor för branschintressenter
• Branschintressent 1 - Hur planerades solceller in i utvecklingen av stadsdelen?
• Branschintressent 1 - Vad är de viktigaste lärdomarna som kom av det här projektet? • Branschintressent 2 - Vilken begränsning innebär elkvalitet och elnäten i Sverige för den
fortsatta utvecklingen av solceller? Kompletterande frågor för arkitekter
• Hur arbetar ni med solceller i fastigheter?
• Vad är arkitektens roll för att få in solceller i fastigheter?
Kompletterande frågor för elnätsaktörer
• Vad är en realistisk potential för solceller ur elnätsperspektiv idag? • Vilka förändringar i elnätet har ni märkt av där solceller har anslutits? • Hur kan de negativa förändringarna avhjälpas och de positiva lyftas fram?
• Vilken begränsning innebär elkvalitet och elnäten i Sverige för den fortsatta utvecklingen av solceller?