Det källmaterial som denna studie valt att använda sig av i sin undersökning be-står av läroböcker i samhällskunskap som är inriktade till både yrkesförberedande- och högskoleförberedandeprogram på gymnasiet. Med andra ord de två olika pro-graminriktningar som fastställdes i samband med gymnasiereformen som skedde 2011 (Gy2011) och som fortfarande är aktuell i skrivande stund. För studiens syfte så har således ett antal aktuella läroböcker i samhällskunskapsämnet mot de två programinriktningarna utgivna år 2011 eller senare valts ut. Källmaterialet kommer att bestå av följande böcker:
• Arena 50p - Samhällskunskap för gymnasiet av Lars-Olof Karlsson, andra förlagan, utgiven år 2018 av Gleerups.
• Libers samhällskunskap 1A1 av Daniel West, första förlagan, utgiven år 2018 av Liber AB.
• Spela roll: Samhällskunskap 50p av Fredrik Harstad, Sandra Heaver och Jens Öberg, tredje upplagan, utgiven år 2011 av Gleerups.
• Z-konkret: Samhällskunskap kurs 1b i Gy 2011 av Bengt-Arne Bengtsson, tredje upplagan, utgiven år 2011 av Liber AB.
• Vårt samhälle: Samhällskunskap 1b av Gunilla Rundblom och Leif Berg, första upplagan, utgiven år 2013 av Liber AB.
• Samhällskunskap 1: Ett hållbart samhälle 100p av Pauline Göthberg, Gunnar Hultman, Inga-Lill Söderberg, Jens Wollinger, Ylva Yngveson, andra upplagan, utgiven år 2016 av Studentlitteratur.
De aktuella läroböckerna är totalt sex stycken till antalet och ett inledande urval har skett då ett jämnt och motsvarande antal har eftersträvats och tagits i åtanke.
Resultatet av detta är att tre stycken läroböcker är inriktade mot
yrkesförbere-dande program samt tre stycken läroböcker är inriktade mot högskoleförbered-ande program. Det har också varit ett medvetet val att inte välja för många eller för få läroböcker att undersöka, utan istället, där även min valda teori och metod har haft en påverkan, välja ett antal som är rimligt sett till denna studies storlek, ambition och möjlighet att genomföras.
Läroböckerna har olika titlar och en viktig punkt att nämna är att deras titlar kan innehålla ”1b” och ”100”, vilket fastställer att de är riktade mot högskoleförbered-ande program och kan också innehålla ”1a1” och ”50”, och fastställer då att de är riktade mot yrkesförberedande program. Vidare är alla läroböckerna de senaste utgåvorna på sina respektive programinriktningar för att säkerställa deras aktuali-tet inom skolan.
Urval har även gjorts med läroböckernas olika bokförlag i åtanke. Det vill säga de företag som tryckt läroböckerna. Det var från början min ambition att lyckas få fram information om hur många exemplar av läroböckerna som hade trycks och även i vilken omfattning de används på skolor idag runt om i Sverige. Detta i syfte att få en överblick rörande hur många elever som läste de aktuella läroböckerna och välja ut de läroböcker som var mest i användning. Tyvärr förs det idag inte någon statistik på sådan information sedan snart tre decennier tillbaka, då den myndighet som skötte detta, Statens institut för läromedel, inte längre existerar sedan 1991, en omständighet jag tidigare redogjort för i avsnitt 3.2.
Ett urval av källmaterialet har istället skett grundat utifrån bokförlagens storlek för att eftersträva representativitet. Information om bokförlagens storlek har inte heller funnits nära till hands så istället har mitt antagande fått vara avgörande. De större bokförlagen har i min mening framträtt genom att deras tryckta läroböcker har haft en tydlig prominens bland det material som har granskats för att se dess tillämpning till studiens syfte. Mitt antagande här är att ett större bokförlag bör ha haft en större försäljning av sina trycka läroböcker, som då vidare stöds av att de återfinns i en större mängd än läroböcker från andra, mindre bokförlag. Detta bör då rimligen också ha en bäring på i vilken utsträckning de används idag av elever-na i skolorelever-na i Sverige. Baserat på detta tillvägagångssätt, så kommer studien un-dersöka läroböcker i samhällskunskapsämnet från bokförlagen Liber AB, Gleerups Utbildning AB och Studentlitteratur AB. Som konsekvens tål det
samti-digt att nämnas att resultatet av denna studie förvisso har möjlighet att få god räckvidd utifrån just de största bokförlagen, men samtidigt är det också en okänd population när det kommer till läroböckerna då sådan information idag saknas.
Därför kan generaliserbarheten hos studien endast tillämpas på de valda bokförla-gen.
Urval har även skett grundat på författarna av läroböckerna. Ett genomgripande mål med studien har varit att resultatet som framträder från undersökningen ska vara så representativt för läroböcker på de olika programinriktningarna som möj-ligt. Som ett led i detta har, i så stor mån som möjligt, olika läroböcker med olika författare valts. Det kan verka uppenbart att olika läroböcker har olika författare men en omständighet som blev synlig under granskningen, av potentiellt käll-material, var att samma författare eller författarpar många gånger varit författare till både en upplaga som riktar sig till 1a1/50-kurser, men också till en upplaga till 1b/100-kurser. Då studien ämnar undersöka likheter och skillnader gällande EU i dessa olika typer av läroböcker inom samhällskunskap, på de olika programinrikt-ningarna, så är det samtidigt av vikt att kunna fastställa att skillnader och likheter faktiskt framträder i läroböckerna. Vad som framträder ska inte kunna bortförkla-ras med att skillnaderna och likheterna förekom för att det råkade vara skrivet av samma författare eller författarpar.
Slutligen, så bör också avgränsningar som gjorts i läroböckerna själva adresseras.
En avgränsning har gjorts i linje med studiens syfte med anknytning till just Euro-peiska unionen. Studien kommer därför att undersöka textinnehållet som berör
”EU-avsnitten” i de olika läroböckerna, och inte hur EU framställs i andra avsnitt i läroböckerna endast i förbigående. Inte heller kommer eventuella bilder som förekommer i läroböckerna att analyseras då studiens metod inte går att använda på dem. Avgränsningarna är motiverade utifrån studiens tänkta storlek, teori och metod som kommer att användas.