Läroböcker för yrkesförberedande program

8.1.1 Arena 50p – Samhällskunskap för gymnasiet

I EU-avsnittet för läroboken Arena 50p - Samhällskunskap för gymnasiet av för-fattaren Lars-Olof Karlsson, som består av totalt 11 sidor, så finns det flera saker av intresse att ta upp.

Inledningsvis så redovisar läroboken i dess EU-avsnitt kring just Europeiska un-ionens ursprung och tidiga historia. Denna del visar prov på uteslutande endast framställningar av en konstaterande och förklarande typ. Exempelvis:

Diskussionerna ledde till att man år 1951 bildades Kol- och stålgemenskapen, EU:s föregångare. Kol- och stålgemenskapen bestod till en början av Frankrike, Västtysk-land, Italien, Nederländerna, Belgien och Luxemburg. Tanken var helt enkelt att skapa ett ekonomiskt samarbete inom kol och stålindustrin, en industrigren som är

nödvändig för att bland annat kunna tillverka vapen. Man fick alltså ett ekonomiskt samarbete som gjorde det svårt att tillverka vapen utan att andra märkte det.⁷⁷

Här ser man tydligt att texten redovisar och förmedlar fakta via den konstaterande framställningstypen. Det går möjligen också att uttolka meningen ovan, rörande vilka länder som Kol- och stålgemenskapen till en början bestod av, ska väcka en nyfikenhet hos läsaren. Kanske frågan: ”Vilka länder är medlemmar i EU idag?”.

Samtidigt går det också att uttyda att stycket samtidigt ger en bakgrund och för-klarar företeelser via den förklarande framställningstypen. Något som samtidigt är värt att notera är att den konstaterande framställningstypen är mer förekommande än den förklarande framställningstypen.

Läroboken går sedan vidare i sin beskrivning av EU och tar upp de övriga sidorna som är aktuella rörande EU på olika sätt. Här behandlas till exempel EU:s inre marknad, euron, de fyra friheterna, utstationeringsdirektivet, flyktingmottagandet, EU:s institutioner och sist Brexit. Här kan man se hur det nu uppstår en förändring i framställningen. På de kvarvarande sidorna i EU-avsnittet så är åter konstate-rande och förklakonstate-rande framställningstyper högst närvakonstate-rande och utgör merparten av alla meningar, men de är inte längre exklusiva. Nu dyker även analyse-rande/reflekterande och normativa förklaringstyper upp. Även om de är ytterst få i jämförelse med textmängden som består av just de konstaterande och förklarande framställningstyperna.

Där vi trots allt kan hitta exempel på analyserande/reflekterande samt normativa framställningar så sker det på olika sätt. Meningar med en analyse-rande/reflekterande framställningstyp innebär som bekant att antingen knyta det an till läsaren eller den tid som läsaren lever i eller genom att jämföra. Framställ-ningen är tänkt att belysa ämnet ur olika perspektiv. Detta ser vi prov på i avsnittet som berör utstationeringsdirektivet. Vi kan läsa att:

”I det här direktivet finns bestämmelser kring vad som gäller för arbetare som är an-ställda i ett EU-land. Men som tillfälligt jobbar i ett annat EU-land, t.ex. lastbils-chaufförer och byggnadsarbetare.”⁷⁸ (min kursivering)

77 Karlsson, Arena 50p Samhällskunskap för gymnasiet, s. 57.

78 Karlsson, Arena 50p Samhällskunskap för gymnasiet, s. 60.

I den kursiva delen av citatet ovan, så ser vi prov på hur just läroboken kan ses knyta an till läsaren, då den är riktad till elever på yrkesprogram, så väljer den passande exempel på yrken eleverna kan relatera till genom sitt val av gymnasie-program. Slutligen så kan vi också hitta få exempel på normativ framställning i EU-texten. Denna framställning förmedlar som bekant om värderingar, och kan exempelvis ha tagit sig företrädet att redan tolka åt läsaren. Med andra ord får inte läsaren själv denna möjlighet att tolka innehållet, utan läroboken förmedlar en redan ”färgad” bild. Detta framträder exempelvis i meningarna ”Dessvärre visade sig EU:s samarbete fungera mycket dåligt.” och ”Det kanske låter orättvist att Tyskland har många fler ledamöter än Sverige men det är egentligen de stora län-dernas invånare som är underrepresenterade.”⁷⁹ En observation av intresse för hela EU-avsnittet är att de konstaterande och förklarande framställningarna är i klar majoritet, och att de konstaterande framställningarna förekommer i högre utsträckning än de förklarande.

8.1.2 Libers samhällskunskap 1A1.

Nästa lärobok som undersöks är Libers samhällskunskap 1A1 av författaren Da-niel West. EU-avsnittet i denna bok omfattar totalt 16 sidor och uppvisar flera saker av intresse utifrån framställningstyperna.

I likhet med den tidigare granskade läroboken, inleds EU-avsnittet med en utlägg-ning för Europeiska unionens historiska utveckling fram till vår relativa nutid.

Denna del visar prov på framställningar som går att identifiera som konstaterande och förklarande framställningstyp då det exempelvis går att finna följande: ”De tre gemenskaperna fick år 1967 det gemensamma namnet EG, de europeiska ge-menskaperna. Så kallades samarbetet ändra fram till 1993.” samt ”1993 bytte samarbetet namn till Europeiska unionen (EU) i och med att ett nytt fördrag bör-jade gälla.”.⁸⁰

79 Karlsson, Arena 50p Samhällskunskap för gymnasiet, s. 62, s. 64.

80 West, Libers samhällskunskap 1A1, s. 130.

Här ser vi åter prov på den konstaterande framställningstypen, då enkla redovis-ningar av historisk fakta förekommer. Även den förklarande framställningstypen ses förekomma i det andra citatet då meningen ger en förklaring till namnbytet skedde, nämligen att ett nytt fördrag började gälla.

Vidare, åter i likhet med den tidigare läroboken som granskats, består den histo-riska inledningen av enbart konstaterande och förklarande framställningstyper.

Längre fram i EU-avsnittet tas flera ämnen upp, och då detta EU-avsnitt är större än den tidigare lärobokens avsnitt på EU, så belyses också fler saker. I denna bok finner vi att den belyser även Sverige i en något högre utsträckning, men också åsikter om EU, de olika EU-fördragen, lobbyism, beslutsprocess, EU:s budget och EU:s framtid.

Nu kan man observera att framställningstyperna inte längre enbart består av en konstaterande och förklarande typ. Exempelvis går det nu att finna prov på analy-serande/reflekterande samt normativa framställningstyper. Återigen dock, så före-kommer dessa i en betydligt mindre utsträckning, och konstaterande och förkla-rande framställningstyp är genomgående mycket överrepresenterade. Där trots allt ett analyserande/reflekterande framställningstyp förekommer så sker det exem-pelvis på följande sätt: ”Varför tror du kommissionen inte får visa sig oenig?”⁸¹ Denna fråga kan man, tämligen säkert, säga är ställd för att väcka tankar hos läsa-ren. Det hör till sammanhanget att delen som berör kommissionen i boken ännu inte har inletts som ger eleven ”svaret” på den frågan, och slutsatsen som kan fast-slås är därför att läsaren förväntas kunna reflektera och se tillbaka på sina tidigare förkunskaper/erfarenheter för att kunna svara gällande vad man tror att en kom-mission gör utanför ett EU-sammanhang. Därför tillhör meningen den analyse-rande/reflekterande framställningstypen.

Avslutningsvis förekommer även den normativa framställningstypen i lärobokens EU-avsnitt. Värt att notera är dock att de värderande framställningarna inte åter-finns löpande i texten i klassisk mening, utan istället återåter-finns i vad läroboken just väljer, och därmed inte väljer, att förmedla kunskap om. Det är tydligt normativt att läroboken väljer att förmedla endast kritiska och problematiska exempel, och

81 West, Libers samhällskunskap 1A1, s. 136.

inga exempel som kan ses i ett positivt ljus för EU.⁸² Även i denna lärobok åter-finns här en klar majoritet av konstaterande och förklarande framställningstyper, där också fler konstaterande än förklarande framställningar kan identifieras.

8.1.3 Spela roll: Samhällskunskap 50p.

Den sista läroboken inom de yrkesförberedande programmen som denna studie kommer att analysera heter Spela roll: Samhällskunskap 50p och är, till skillnad mot de föregående två läroböckerna, skrivna av flera än en författare. Dessa är Fredrik Harstad, Sandra Heaver och Jens Öberg. I denna bok så består EU-avsnittet av totalt 12 sidor och det finns flera saker att nämna i anslutning till de fyra olika framställningstyperna.

Till skillnad från de två första läroböckerna, så består inte inledningen i EU-avsnittet denna gång av en historisk bakgrund för Europeiska unionen. Vi kan istället på de inledande fem sidorna finna huvudämnen som ”Sverige och Europa”, ”EU i tio punkter”, ”Svenska partier om EU” samt ”Sveriges medlem-skap”⁸³ Dessa delar visar också prov på samtliga framställningstyper förutom den normativa, det vill säga både konstaterande, förklarande, och analyse-rande/reflekterande. Dessa går att finna i exempelvis följande meningar:

”Du har säkert redan din egen uppfattning om EU - positiv eller negativ.”, ”EU är en organisation i förändring. Nya stater tillkommer, och formerna för samarbetet diskuteras fortlöpande.” samt ”En gemensam valuta, euro, har införts i flera EU-länder.”⁸⁴

I det första citatet ser vi prov på en analyserande/reflekterande framställningstyp, då läroboken genom hela den berörda meningen låter antyda att läsaren, det vill säga eleven, förväntas besitta förkunskaper rörande EU på vilket denne ska ha byggt sig en tidigare uppfattning på, positiv eller negativ. I det andra citatet så får vi ett stycke som inledningsvis är konstaterande, men som efterföljs av en

förkla-82 West, Libers samhällskunskap 1A1, s. 137, s. 141.

83 Harstad, Heaver & Öberg, Spela roll, s. 70–75.

84 Harstad, Heaver & Öberg, Spela roll, s. 73–74.

ring som därmed svarar på vad det beror på. Det tredje citatet å andra sidan är av en uteslutande konstaterande framställningstyp, då den endast redovisar för en bestämd omständighet.

Vidare i EU-avsnittet dyker nu EU:s historiska händelseförlopp upp. I likhet med de två tidigare läroböckerna så består framställningarna endast av den konstate-rande och förklakonstate-rande typen. Avslutningsvis i EU-avsnittet så ser vi prov på fler huvudämnen, som till exempel ”Vad bestäms i EU?”, ”EU:s institutioner”, ”Hur fattas besluten?” samt ”EU – i framtiden”.⁸⁵

Här är det återigen återkommande att både den konstaterande och förklarande framställningstypen är i stor majoritet genomgående i hela EU-avsnittet, och dess-sutom att de konstaterande framställningarna är fler än de förklarande. Inte heller går det att finna fler exempel på analyserande/reflekterande framställningar i EU-avsnittet. Samtidigt går en normativ framställningstyp att finna i en mening, näm-ligen i meningen ”Det är lika bra att säga det med en gång: beslutsprocessen i EU är komplicerad.”⁸⁶ Här ser vi prov på hur läroboken vill att man som läsare ska tolka och tänka i frågan om beslutsprocessen i EU. Läroboken tycks samtidigt vilja ”stålsätta” läsaren inför avsnittet om EU:s beslutsprocess genom att låta meddela att på förhand, innan avsnittet ens har hunnit ta vid, att ”det är lika bra att säga det på en gång”. Att ett område är komplicerat är inte nödvändigtvis en nega-tiv värdering i sig, men då läroboken förstorar det med den inledande delen, så får läsaren ett negativt intryck på förhand av läroboken av att beslutsprocessen i EU är komplicerad.