Samhällskunskap 1: Ett hållbart samhälle 100p

I denna del kommer den sista läroboken riktad till de högskoleförberedande pro-grammen att analyseras. Läroboken är Samhällskunskap 1: Ett hållbart samhälle 100p av författarna Pauline Göthberg, Gunnar Hultman, Inga-Lill Söderberg, Jens Wollinger och Ylva Yngveson. Dess EU-avsnitt består av 8 sidor och det finns flera saker att belysa utifrån de fyra framställningstyperna.

Inledningsvis går det att notera, trots de relativt få sidorna som EU-avsnittet ut-görs av, en betydande innehållsmängd då läroboken stundtals använder sig av en mindre textstorlek än vad som hittills har observerats i de övriga läroböckerna som undersökts. Innehållsmässigt är också de olika ämnena som tas upp mycket flytande och det är inte lika tematiskt uppdelat som i andra läroböcker. Vid början av EU-avsnittet så behandlas bland annat hur EU fungerar, dess verksamhetsom-råden, miljöpolitiken och EU:s budget. I dessa delar kan vi finna prov på samtliga framställningstyper, även om de konstaterande och förklarande

framställningsty-92 Rundblom & Berg, Vårt samhälle, s. 110–111.

93 Rundblom & Berg, Vårt samhälle, s. 110–113.

perna är i en tydlig majoritet. Här kan vi finna meningar som: ”Sex medlemslän-der har blivit 28 och sex nya länmedlemslän-der står på kö för att bli en del av unionen.”,

”Förbättrad konkurrens i näringslivet var ett av EU:s ursprungliga mål. Det har EU uppnått genom att skapa och steg för steg förbättra den gemensamma inre marknaden.”, ”Det har blivit enklare att studera utomlands också.” samt ” Är då EU en succé? Juryn funderar fortfarande.”⁹⁴ I det första citatet finner vi en konsta-terande framställning då den redovisar för en situation utan någon närmare förkla-ring. Det andra citatet ger läsaren en förklaring och svarar på hur förbättrad kon-kurrens har åstadkommits. Det tredje citatet anknyter direkt till läsaren, då lärobo-ken väljer ett EU-exempel som läsaren, i egenskap av elev, kan anknyta till. Det fjärde citatet visar prov på en explicit värdering i och med att den uttryckligen lämnar det öppet för tolkning huruvida EU kan anses vara en succé eller ej, detta genom just ”Juryn funderar fortfarande”. Med andra ord vill läroboken få läsaren att fundera angående huruvida EU är bra-dåligt, rätt-fel.

I den övriga delen av EU-avsnittet behandlas EU:s historiska kontext, flyktingkri-sen år 2015, EU:s olika institutioner, EU-rätt samt Sveriges förmåga att påverka i EU.⁹⁵ Även här kan vi återfinna exempel på alla framställningstyper, förutom den normativa. Den konstaterande och förklarande framställningstyperna ses här också vara i en stor majoritet. Prov på en konstaterande framställning går att finna i meningen: ”Sverige blev invalt i EU 1995, samtidigt som Finland och Öster-rike.”⁹⁶ Meningen redovisar här en tydlig fakta. Även den förklarande framställ-ningstypen återfinns, till exempel i meningen: En konsekvens av eurokrisen inom EU blev den så kallade europakten, som går ut på att kontrollen av EU-ländernas ekonomiska politik ska öka.”⁹⁷ Här framställs alltså en tydlig förklaring på vad europakten innebär och den bakgrund som orsakade att den skapades. Även den analyserande/reflekterande framställningstypen går att finna, exempelvis i me-ningen: ” Europeiska kommissionen, ofta kallad EU-kommissionen eller endast kommissionen, är EU:s motsvarighet till en regering.”⁹⁸ I likhet med den första

94 Göthberg, Hultman, Söderberg, Wollinger & Yngveson, Samhällskunskap 1, s. 55–56.

95 Göthberg, Hultman, Söderberg, Wollinger & Yngveson, Samhällskunskap 1, s. 58–59, s. 60–63.

96 Göthberg, Hultman, Söderberg, Wollinger & Yngveson, Samhällskunskap 1, s. 58.

97 Göthberg, Hultman, Söderberg, Wollinger & Yngveson, Samhällskunskap 1, s. 58.

98 Göthberg, Hultman, Söderberg, Wollinger & Yngveson, Samhällskunskap 1, s. 60.

läroboken som behandlades på denna del, så gör även denna bok en jämförelse för att underlätta förståelsen för läsaren. Läroboken ger alltså läsaren ett parallellt sammanhang att jämföra med. Något som är genomgående för EU-avsnittet i lär-oboken är också att de konstaterande och förklarande framställningstyperna är i stor majoritet. Det framgår även ur analysen att den förklarande framställningsty-pen återfinns i högre grad än den konstaterande.

9. Slutsats och diskussion

Som bekant så har syftet med denna studie varit att undersöka både likheter och skillnader i hur framställningen av EU ser ut i svenska läroböcker riktade till olika gymnasieprogram, yrkesförberedande respektive högskoleförberedande, i ämnet samhällskunskap. Samtidigt kommer resultatet av undersökningen även kunna tyda på hur våra unga blir formade till att bli EU-medborgare beroende på vilken inriktning, yrkesförberedande respektive högskoleförberedande, de väljer.

Det finns flera slutsatser studien kan visa på rörande likheter och skillnader base-rat på de analyser av de individuella läroböckerna som har genomförts. Inled-ningsvis kan vi från ett kvantitativt perspektiv konstatera att en likhet har åskåd-liggjorts då specifikt två framställningstyper har funnits förekomma i en mycket högre utsträckning än de andra två. Nämligen den konstaterande och förklarande framställningstypen. Dessa två framställningstyper har förekommit i en klar majo-ritet genomgående i EU-avsnitten, och dessutom i alla undersökta läroböcker oav-sett vilken programinriktning, yrkesförberedande respektive högskoleförbered-ande, de är ämnade för. Samtidigt kan vi från ett kvalitativt perspektiv också se skillnader i anknytning till de konstaterande och förklarande framställningarna i läroböckerna. Vad undersökningen har synliggjort är flera saker. Dels visar under-sökningen på att i läroböckerna för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen, så har de konstaterande framställningarna funnits vara flera än de förklarande framställningarna. Alltså, i dessa läroböcker omfattas EU-innehållet av främst meningar bestående av enkla konstateranden. Vad undersökningen också har syn-liggjort, är att i läroböckerna för de högskoleförberedande gymnasieprogrammen, så råder istället det motsatta förhållandet. I dessa läroböcker omfattas EU-innehållet av främst förklarande meningar, snarare än enkla konstateranden.

Vidare kan även den analyserande/reflekterande samt normativa framställningsty-pen tas upp. Undersökningen visar att dessa två framställningar är i en klar mino-ritet och förekommer i en mycket mindre grad än både de konstaterande och för-klarande framställningstyperna genomgående i de olika läroböckernas EU-avsnitt.

Detta är en likhet som delas mellan läroböckerna oavsett vilket gymnasieprogram de är riktade till. Samtidigt visar undersökningen också att dessa två framställ-ningstyper förekommer oftare, i läroböcker riktade till de högskoleförberedande gymnasieprogrammen än till de läroböcker med en yrkesförberedande inriktning.

Avslutningsvis framträdde även en annan skillnad mellan de olika läroböckerna när undersökningen genomfördes. Den består av en omständighet som påverkar framställningen av samtliga fyra framställningstyper. Det är den textmängd som de olika EU-avsnitten i läroböckerna består av. Läroböcker till de yrkesförbere-dande gymnasieprogrammen har EU-avsnitt som består av en mindre textmängd.

Jämförelsevis visar läroböckerna till de högskoleförberedande gymnasiepro-grammen prov på en större textmängd. Detta påverkar således även antalet fram-ställningar som kan utläsas i de olika läroböckerna.

Vad är då innebörden i de slutsatser som har kunnat påvisats? För att svara på detta måste vi åter blicka tillbaka på vad Ammert menar att de olika framställ-ningstyperna kan synliggöra. Ammert menar att dessa framställningstyper är just ett tillvägagångssätt med vilket man kan studera dels hur, men också med vilket förklaringsdjup som läroböcker framställer innehållet. Ammert menar att vi på detta sätt kan identifiera och tyda hur pass pedagogiska och förmedlande fram-ställningarna i läroböckerna faktiskt är.⁹⁹

Med detta som utgångspunkt kan vi se att de likheter och skillnader som framträ-der mellan dessa två kategorier av läroböcker får en klar pedagogisk betydelse.

Sammanfattningsvis visar läroböckerna för de yrkesförberedande gymnasiepro-grammen EU-innehåll av mest konstaterande framställningar, men samtidigt färre förklarande, analyserande/reflekterande och normativa framställningar vilket kan ses i ett negativt ljus. Även en mindre textmängd, och således färre

framställning-99 Ammert, Att spegla världen, s. 272.

ar totalt sett, i jämförelse med läroböckerna för de högskoleförberedande gymna-sieprogrammen. Läroböckerna för de högskoleförberedande gymnasieprogram-men har istället sammanfattningsvis färre konstaterande framställningar, gymnasieprogram-men samtidigt fler förklarande, analyserande/reflekterande och normativa framställ-ningar vilket kan ses i ett positivt ljus. Även en större mängd text, och således fler framställningar totalt sett, i jämförelse med läroböckerna ämnade för de yrkesför-beredande gymnasieprogrammen.

Då studien tidigare har påvisat att läroplanen för gymnasiet inte särskiljer gällande vad det innebär att fostras till att bli demokratisk medborgare mellan perspektiven EU-medborgare och svensk medborgare så måste därför detta avspeglas i läro-böckerna. Då denna studie berör just EU, hur eleverna fostras till att bli EU-medborgare via läroböckernas EU-avsnitt.

Vad de olika framställningstyperna totalt sett belyser ur ett pedagogiskt- och för-medlande perspektiv är att läroböckerna till de yrkesförberedande gymnasiepro-grammen är mindre undervisningsvänliga, sämre på att förmedla kunskap samt i högre grad är opedagogiska i sin framställning av EU och således också den kun-skap elever på yrkesprogram får som framtida EU-medborgare. Detta då läro-böckerna i högre grad endast förmedlar kunskap genom enkla konstateranden än genom förklarande framställningar samt också i mindre mängd. I de läroböcker som är till de högskoleförberedande gymnasieprogrammen så visar de prov på att vara mer undervisningsvänliga, bättre på att förmedla kunskap samt i högre grad är pedagogiska i sin framställning av EU och således också den kunskap elever på högskoleförberedande program får som framtida EU-medborgare. Även ett bättre förklaringsdjup då de har en högre grad av förklarande framställningar än av enkla konstateranden. Dessa läroböcker ger alltså kunskap på en djupare nivå och dessu-tom i en större mängd.

Ett liknande resultat går samtidigt att skåda i den tidigare forskning som Agneta Bronäs kommer fram till. Hennes avhandling visade på att läroböcker som var riktade mot gymnasiet hade konstruerats annorlunda beroende på programinrikt-ningen de var riktade till. Läroböcker till de yrkesförberedande gymnasiepro-grammen framställde enligt henne ett enklare språk, lättsamt tecknade bilder men innehöll också demokratisituationer som var lättrelaterade för yrkeseleverna. I

kontrast så använde läroböcker riktade till program som motsvarar högskoleförbe-redande gymnasieprogram prov på ett komplext textinnehåll, fler teoretiska reso-nemang och kunskaper som kan vara användbara på en högre samhällsnivå menar hon.¹⁰⁰

Åter till denna studie. Då elever fostras till att bli specifikt EU-medborgare genom innehållet i EU-avsnitten av läroböckerna, så innebär just de skillnader som syn-liggjorts i framställningen av EU mellan läroböckerna för de olika gymnasiepro-grammen att en oro faktiskt har anledning att finnas. Som nämnts i anslutning till syftet i början av denna studie så är det i min mening inte ett orimligt antagande att olika förklaringsdjup, som nu har påvisats, kan ha en effekt på delaktigheten i demokratin, mer specifikt, delaktigheten i demokratin som EU-medborgare. Li-kaså kan också tecknen som tyder på en bristande på likvärdighet mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen beröras som kan tydas och som nämndes tidi-gare i studien. En konsekvens som riskerar att bli verklighet under de rådande omständigheter som studiens undersökning implicerar gällande läroböckerna är att elever vars kunskap om EU och demokrati brister i jämförelse med andra elevers, kommer få det svårare att delta i demokratin som EU-medborgare. Detta innebär samtidigt att de elever vars kunskaper är bättre, kan komma att i framtiden få ett maktövertag över de mindre kunniga, och i längden få sina intressen överrepre-senterade i samhället.

Ovan framförs slutsatser som i min mening är viktiga att följa upp och dessutom vidare underbygga förbi storleken av en sådan här studie. Det är min åsikt att det finns ett större samhällsintresse i detta. Ämnet som studien har behandlat kan med fördel breddas genom att till exempel granska ett större och mer omfattande material än vad denna studie har haft möjlighet att göra. Flera möjligheter till stu-diens upplägg betänktes i början, och dessa är möjligheter på upplägg jag tror framtida forskning på området skulle kunna gagnas av att fullfölja. Förutom att bredda materialet som nämnts ovan, så tror jag att även granska läroböcker före och efter gymnasiereformen/läromedelsgranskningen skulle vara intressant. För att till exempel kunna se om framställningen i läroböckerna har ändrats över tid.

100 Bronäs, Demokratins ansikte, s. 195.

10. Litteratur- och källförteckning

10.1 Litteraturförteckning

Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011

Almgren, Ellen, Att fostra demokrater: om skolan i demokratin och demokratin i skolan, Acta Universitatis Upsaliensis (AUU, Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006, Uppsala, 2006

Bronäs, Agneta, Demokratins ansikte [Elektronisk resurs] en jämförande studie av demokratibilder i tyska och svenska samhällskunskapsböcker för gymnasiet, HLS Förlag, Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2000, Stockholm, 2000

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-33184

Ekendahl, Ingegerd, Nohagen, Lars & Sandahl, Johan, Undervisa i samhällskun-skap: en ämnesdidaktisk introduktion, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2015

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4., [rev.]

uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2012

Folkhälsomyndigheten, Information till förskola, grundskola och gymnasier om covid-19, 2020,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/verksamheter/information-till-skola-och-forskola-om-den-nya-sjukdomen-covid-19/, hämtad 26 november 2020

Hylén, Jan, ”Mer undervisning om EU i gymnasiet”, Jan Hylén – Min blogg, [blogg], 5 december 2011, http://www.janhylen.se/2011/mer-undervisning-om-eu-i-gymnasiet/, hämtad 29 november 2020

Johnsson Harrie, Anna, Staten och läromedlen [Elektronisk resurs] En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938–1991, Linköping University Electronic Press, Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2009, Lin-köping, 2009

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-18312

Nationalencyklopedin, semiotik,

https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/semiotik, hämtad 26 november 2020

Nationalencyklopedin, didaktik,

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/didaktik, häm-tad 26 november 2020

Statistiska centralbyrån, Fortsatt brist på lärare, 2019, https://www.scb.se/hitta- statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/analyser-och-prognoser-

om-utbildning-och-arbetsmarknad/analyser-om-utbildning-och-arbetsmarknad/produktrelaterat/narliggande-information/fortsatt-brist-pa-larare/, hämtad 28 november 2020

SFS: 2010:800, Skollag, Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket, EU-undervisningen i gymnasieskolan, 2007,

https://www.skolverket.se/publikationer?id=1750, hämtad 29 november

Skolverket, Gymnasieskola 2011, 2011a,

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2011/gymnasieskola-2011, hämtad 24 november 2020

Skolverket, Läroplan för gymnasieskolan, 2011b,

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan, hämtad 25 novem-ber 2020

Skolverket, Ämne – Samhällskunskap, 2011c,

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-

amnen-i-

gymnasiesko-lan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubj ect.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26lang%3D%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee 44715d35a5cdfa92a3, hämtad 26 november 2020

SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling, Stockholm: Ecklesiastikdepartementet.

SOU 2012:1, Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet, Stock-holm: Fritzes.

SOU 2016:10, EU på hemmaplan, Stockholm: Fritzes.

Utbildningsdepartementet, Ny utredning om statens roll när det gäller läromedel i svensk skola, 2019, https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/11/ny-utredning-om-statens-roll-nar-det-galler-laromedel-i-svensk-skola/, hämtad 27 november 2020

Wall, Peter, EU-undervisning [Elektronisk resurs] en jämförelse av undervisning om politik på nationell och europeisk nivå, Fakulteten för samhälls- och

livsveten-skaper, Statsvetenskap, Karlstads universitet, Licentiatavhandling (sammanfatt-ning) Karlstad : Karlstads universitet, 2011,Karlstad, 2011

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7089

10.2 Källmaterial:

Bengtsson, Bengt-Arne, Z-konkret: samhällskunskap. Kurs 1b i GY 2011, 3. uppl., Liber, Stockholm, 2011

Göthberg, Pauline, Hultman, Gunnar, Söderberg, Inga-Lill, Wollinger, Jens &

Yngveson, Ylva, Samhällskunskap 1, 100 p: ett hållbart samhälle, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2016

Harstad, Fredrik, Heaver, Sandra & Öberg, Jens, Spela roll: samhällskunskap 50 p, 3. uppl., Gleerups, Malmö, 2011

Karlsson, Lars-Olof, Arena 50p Samhällskunskap för gymnasiet, Andra upplagan, Gleerups, Malmö, 2018

Rundblom, Gunilla & Berg, Leif, Vårt samhälle: samhällskunskap. 1b, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2013

West, Daniel, Libers samhällskunskap 1A1, Första upplagan, Liber, Stockholm, 2018