För en del av av eleverna upplevdes alltså själva valprocessen som ganska svår. De uttrycker att det fanns mycket att välja på och informationen upplevdes av vissa som bristfällig eller otillräcklig. Av de intervjuade eleverna beskriver hälften av dem att de tyckte att den information de fick från skolan inte gav dem tillräckligt med beslutsunderlag inför gymnasievalet. Flera beskriver valprocessen som något man stod ensam om i skolan, att man var utlämnad åt sig själv att finna relevant information. En av tjejerna beskriver det så här: ”Syon på vår skola var inte så duktig på att lämna information eller så. Så jag fick söka rätt mycket själv.” En annan tjej menar också att hon fått otillräckligt med hjälp. ” Men det kändes liksom som om man behövde planera inför det [gymnasievalet] tidigare, så att man får den hjälp man behöver för att komma in på det program man vill.” Några av eleverna var missnöjda med sin Syo-konsulent, som de menade inte riktigt lyssnade på deras önskemål utan vinklade informationen och propagerade för vissa utvalda program eller skolor. Flera
uttrycker detta missnöje. ” Det var inte alls bra info. Det var kanske för att vår syo var helt ny och inte alls hade tid med oss. Jag kommer ihåg att jag var frustrerad, för det kändes verkligen som att ingen lyssnade på mig.” Så här kände en annan elev: ”På sätt och vis tycker jag inte att vi fick tillräckligt med information, för det finns så mycket man kan välja på. Och jag tycker att den mesta informationen var om just [den skola hon går på], om deras program, och jag tycker att man kunde ha breddat det lite.” Ungefär hälften av eleverna upplevde dock att den information de fått från skolans sida varit bra och att den varit tillräcklig för dem att grunda sitt beslut på. Så här uttrycker sig en av eleverna. ” Jag var här på informationsträff och öppet hus. Jag fick infoblad och så, så jag visste vad jag ville.” En annan elev upplevde det på liknande sätt och säger så här: ”Jag minns det inte som att det på något sätt var krångligt eller svårt att veta vad man gick inför. Det var ingen brist på det viset.”
4.2.2.5 En överblick
Även om min undersökning är av ringa omfattning så tycker jag likväl att det kan vara intressant att belysa resultatet i siffror. Med följande tabell vill jag i mycket grova drag ge en överblick över de faktorer som utkristalliserat sig genom de samtal jag fört med eleverna. Det är alltså ingen av eleverna som anger enbart ett skäl till varför de valde det estetiska programmet. Enligt samtliga elever har flera faktorer haft betydelse, och alla nämner mellan 3 till 6 faktorer. Nämnas bör att den översta kategorin innefattar både de elever som beskriver att det funnits ett allmänt stöd inom familjen i samband med gymnasievalet och de elever som upplevt en specifik uppmuntran att gå ES. Den nedersta kategorin, som jag återkommer till i detalj längre fram, berör både de elever som känner sig relativt förvissade om att de vill arbeta med någonting inom det estetiska området och de som eventuellt kan tänka sig att göra det.
’
Tabell 1. Faktorer som enligt eleverna haft betydelse i samband med deras gymnasieval
Upplever att det fanns påverkan/uppmuntran/stöd inom familjen x x x x x X Upplever att det fanns påverkan/uppmuntran/stöd från någon utomstående x x x x x Upplever att det hade betydelse vad andra tycker x x x x X Upplever att det hade betydelse att kompisar skulle gå ES x x Upplever att geografiska faktorer hade betydelse x x x x x Valde ES av intresseskäl/lust/glädje x x x x x x x x X Valde ES för att det förknippas med kreativitet och något praktiskt x x x x Såg ES som ett slappt alternativ x x Kan tänka sig en framtid inom ett estetiskt yrke x x x x x x X
4.2.3 Negativa påverkansfaktorer
Med negativa påverkansfaktorer vill jag peka på faktorer som framställer det estetiska programmet i dålig dager och som i någon mån kan ha påverkat eleven i en riktning som pekat bort från att välja det estetiska programmet.
4.2.3.1 ”Jamen du som har så bra betyg, du kan ju bli precis vad som helst.”
Nästan alla eleverna berättar att de upplever att det finns, vad de anser vara, många fördomar och stor okunskap om ES. Flera av eleverna menar att ES uppfattas som en ”flumlinje” som inte leder någon vart. Till exempel berättar flera av eleverna om att de själva eller deras föräldrar saknade kunskap om att ES är ett studieförberedande program och att det ger behörighet att söka vidare på många högskoleutbildningar. En av eleverna berättar till exempel att hennes mamma först varit mycket tveksam till hennes val av program. ” Ja, mamma var väl lite skeptisk först, för hon trodde väl inte att det var så teoretiskt, att det mest bara var bild. Att jag inte skulle kunna läsa vidare sen om jag skulle ångra mig. Men det är ju mycket bredare än så.” Denna bild ges även av en annan elev. ”Alltså jag tror att om man ser på vissa föräldrar så tycker de att det är bättre om man går det samhällsvetenskapliga programmet med inriktning på till exempel musik istället för att gå estetisk musik” Och när jag undrar vad hon tror att det beror på så svarar hon: ”Fördomar.” Hon berättar också att hennes pappa först varit tveksam till hennes val. ”Jamen du som har så bra betyg, du kan ju
bli precis vad som helst.” Dessutom tilläger hon: ”Jag kan tänka mig att om man går bakåt i tiden, så hade konstnärssällskap och så rykte om sig att vara lite flummigt eller vad man ska säga.” Flera elever beskriver bilden av ”den typiska konstnären” som flummig och socialt avvikande och att de som går programmet, så kallade ”Estetare”, också ofta beskrivs som konstiga eller udda. Så här beskriver en av eleverna det: ”Det är ju så att vissa vet ju inte ens att bild och formprogrammet finns. Och vissa tycker att vi som går här är lite konstiga.” En annan av eleverna skildrar bilden av de som går på ES som någon som: ”bara trallar runt och målar.” En av eleverna berättar att hon själv hade mycket fördomar om ES innan hon började där. Hon menar att ES förmodligen är ett mindre populärt program, och att antalet sökande har minskat, just för att det finns så många fördomar och så mycket okunskap.