Information är alltså en hörnsten i arbetet för att få småmålsförfarandet att i praktiken bli en effektiv process. I artikel 24 småmålsförordningen stadgas kravet att medlemsstaterna ska samarbeta för att informera både jurister och allmänhet om småmålsförfarandet. Nedan följer en undersökning av hur pass välkänt småmålsförfarandet är, vad som gjorts för att introducera det, hur ofta förfarandet tillämpats, i vilken mån det verkar fungera i praktiken samt en översikt av EU-medborgarnas kännedom om EU överlag.
På europeisk nivå finns en hel del informationskanaler som presenterar det europeiska småmålsförfarandet.
• Kommissionens webbsida tillhandahåller en civilrättsatlas, där det europeiska småmålsförfarandet är ett av de områden som framställs. På webbsidan finns bland annat kortfattad information om förfarandet och information om vilka domstolar samt myndigheter runt om i Europa som är behöriga att behandla dessa förfaranden. Dessutom finns standardformulären att ladda ner från webbsidan.149 Denna civilrättsatlas kan således betraktas som en slags utgångspunkt för småmålsförfarandet och skulle med fördel kunna utvecklas och tillhandahålla EU-medborgarna med mer vägledning rörande frågor om småmålsförfarandet.
147
COM(2010) 603, s. 12-13.
148 En annan metod som kan komma att bli aktuell i sammanhanget är exempelvis det omdebatterade institutet
Europeisk grupptalan.
149 http://ec.europa.eu/justice_home/judicialatlascivil/html/sc_information_sv.htm?countrySession=12&,
39
• Nätverket ECC tillhandahåller information om det europeiska småmålsförfarandet på nätverkets egen webbsida.150
• Kommissionens generaldirektorat för rättvisa, frihet och säkerhet har lanserat en europeisk e-juridikportal,151 en webbsida till nytta för medborgare, företag, advokater och domare som har rättsliga frågor av gränsöverskridande karaktär. På portalen går det att finna en särskild sida med en överskådlig information om det europeiska småmålsförfarandet.
Till synes tycks EU ha genomfört en del arbete för att informera om småmålsförfarandet. Ett bekymmer med EU är dock att även om de använder webbsidor med mängder av information, är det förhållandevis få som verkligen har goda kunskaper om organisationen. En undersökning från 2006 har visat att nästan 70 procent av EU-medborgarna aldrig ens har hört talas om många av EU:s informationskanaler.152 Vidare visar en undersökning från 2010 att endast 42 procent av Europas medborgare känner till sina rättigheter och att 72 procent vill veta mer.153 Till det här framhåller kommissionen betydelsen av att medborgarna måste ha direkt tillgång till enkel information om EU samt betydelsen av att alla medborgare känner till sina rättigheter och möjligheter inom EU, och de avslutar med:
”Europe must literally be at their fingertips, or just a phone call away”.154
En förutsättning för att information om det europeiska småmålsförfarandet ska nå ut till allmänheten är naturligtvis att EU för det första måste lyckas nå ut till EU-medborgarna i största allmänhet. Med tanke på att det i dagsläget verkar råda en relativt utbredd brist på tillit till EU, kan det vara så att de i det här hänseendet befinner sig i något av en uppförsbacke. Förhoppningsvis kommer kommissionens ovan nämnda ambitioner om att öka medborgarnas kännedom att ge positiva utslag.
På nationell nivå har ansträngningarna för att introducera det europeiska småmålsförfarandet visat sig variera bland medlemsstaterna. I exempelvis Irland har man satsat en hel del på att informera om småmålsförordningen. I samband med att förordningen blev tillämplig gick det ut flera pressmeddelanden som annonserade den nya förordningen och information offentliggjordes även på Internet genom ett flertal webbsidor. Dessutom publicerades broschyrer om småmålsförordningen och nationell media, den akademiska världen och forum på Internet bidrog också till att öka medvetenheten om den nya förordningens existens. I Irland har det även ordnats sammankomster för de irländska representanterna för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område,155 samt för medlemmar ur domstolsväsendet.156 I till exempel Sverige har det däremot varit sparsamt med information 150 http://ec.europa.eu/consumers/redress_cons/individual_redress_en.htm, 2011-03-08. 151 https://e-justice.europa.eu/home.do, 2011-03-08. 152 Flash Eurobarometer 254. 153 Standard Eurobarometer 73. 154 COM(2010) 603, s. 19.
155 The European Judicial Network (EJN) in civil and commercial matters by virtue of Council Decision
2001/470/EC.
156
40
om småmålsförfarandet, trots Domstolsverkets remissyttrande om att en informationsinsats borde ha genomförts i samband med förordningens ikraftträdande.157 Enligt Konsument Europa har, såvitt de vet, förutom den information som de har publicerat inte några ytterligare informationssatsningar gjorts i Sverige.158
Undersökningen bland Europas ECC-kontor gav en del intressanta resultat i den här kontexten. Som tidigare nämnts var det alltså drygt hälften av alla kontor som svarade på informationsförfrågningen om det europeiska småmålsförfarandet.159 Av svaren framgick att småmålsförfarandet vid den tidpunkten tillämpats i följande medlemsstater.
− Irland − Belgien − Malta − Estland − Nederländerna − Finland − Österrike − Tyskland
Därtill framgick att förfarandet inte hade tillämpats i Bulgarien och Lettland eller på Cypern. ECC Finland meddelade att ungefär 15 fall avgjorts i det europeiska småmålsförfarandet i de finländska domstolarna, vilket de anser är mycket lågt. ECC Österrike rapporterade att förfarandet i början var tämligen okänt hos både konsumenter och domare i landet, men att det på senare tid blivit både mer välkänt och använt. Det verkar ändå som att det europeiska småmålsförfarandet någon gång har tillämpats i de flesta medlemsstaterna, men det är givetvis ingen slutsats som säkert kan dras. Emellertid kvarstår frågan i vilken omfattning småmålsförfarandet har utnyttjats. Som framgår av det följande verkar det dock hittills inte ha tillämpats så ofta som önskat.
ECC Finland kunde meddela att vissa svårigheter med småmålsförfarandet har upptäckts. Bland annat handlar svårigheterna om språkproblem samt medlemsstaternas skillnader mellan verkställighetsförfarandena. ECC Finland har gjort uppföljningar i vissa av deras ärenden som senare blivit mål i småmålsförfarandet och deras bedömning är att resultaten inte ser lovande ut. De konstaterade att mycket behöver göras om det europeiska småmålsförfarandet ska bli ett effektivt instrument. Det är intressant att några av de tidigare befarade problemen med småmålsförordningen nu har bekräftats av erfarenheterna från Finland. Problem relaterade till språk och verkställighet tycks utgöra centrala hinder för ett effektivt förfarande och som ECC Finland indikerar krävs förmodligen en viss utveckling och förbättring av småmålsförfarandet om det ska bli riktigt effektivt i praktiken.
157 Domstolsverkets remissyttrande. 158 Questionnaire by ECC Sweden. 159
41
ECC Polen kunde meddela att de flesta av de anställda vid de polska domstolarna aldrig hade hört talas om det europeiska småmålsförfarandet. En av de tillfrågade meddelade att han visserligen kände till det europeiska småmålsförfarandet, men att han inte ville svara på några frågor om det, för att undvika att göra vilseledande uttalanden. Därtill var det nästan ingen som kände till de standardiserade blanketterna. Inte heller var regeln om service tillräckligt implementerad i Polen. Det finns nämligen inget som reglerar vilken enhet som ska garantera den här servicen. Inte heller finns det något som meddelar exakt vad servicen ska inkludera.160 Det är en aning skrämmande att personal vid behöriga domstolar inte ens hört talas om småmålsförfarandet, men också att somliga har bristande kunskaper om det.
Även i Belgien har en undersökning från 2010 visat att småmålsförfarandet fortfarande är relativt okänt både bland allmänheten och vissa domstolar.161 I Cypern däremot är både domstolarna och domarna medvetna om förfarandet.162 I Nederländerna är domarna oftast välinformerade. Hittills har endast sex nederländska fall i småmålsförfarandet rapporterats, men det är osäkert om det är de enda fallen som avgjorts i förfarandet. Det är nämligen enbart en liten del av alla avgöranden som publiceras.163
Irland rapporterar att de hade 60 inlämnade ansökningar i småmålsförfarandet under 2009, det första året förordningen varit i kraft. Det kan jämföras med antalet ansökningar genom Irlands nationella småmålsprocess under samma år som uppgick till 3 633 ansökningar. Utgångarna i målen varierade.
− 15 % av tvisterna kunde lösas av en registrator.
− 15 % avgjordes genom domstolsbeslut på grund av brist på svar från den svarande parten.
− 10 % av ansökningarna fastställdes av domstolen.
− 25 % fastställdes inte av domstolen.
− 20 % av ansökningarna blev avvisade eller tillbakadragna.
− 15 % var fall som domstolen inte var behörig att behandla.
I Irland har man kunnat konstatera att, trots omfattande informationskampanjer, nyttjandet av förfarandet har varit begränsat liksom kännedomen om förordningen fortsätter att vara begränsad. ECC Irland har meddelat en viss oro kring den faktiska tillgängligheten av förfarandet över Europa. De påpekar att de problem som kan sätta en kärande i en osäker och eventuell kostsam situation endast är mindre väsentliga i jämfört med svårigheterna att starta en process, om vare sig konsumenterna eller domstolarna överhuvudtaget har en kännedom om förfarandets existens.164 Samtidigt meddelar de att är de nöjda med implementeringen av det europeiska småmålsförfarandet i Irland och förmodar att det beror på förfarandets likheter med den nationella småmålsprocessen.165
160 Questionnaire by ECC Poland. 161
Informationen har hämtats från Kramer (2011), s. 128.
162 Questionnaire by ECC Cyprus.
163 Informationen har hämtats från Kramer (2011), s. 130-131. 164 Rapport av ECC Irland 2010, s. 15-16.
165
42
Med tanke på att det europeiska småmålsförfarandet ska utgöra ett alternativ till de nationella småmålsprocesserna är andelen europeiska småmålsförfaranden av Irlands samtliga småmål mycket liten i förhållande till den nationella processen, inte ens två procent. Detta trots omfattande informationskampanjer. Intressant är också att endast en mindre andel av samtliga fall avgjordes av domstol. Det var fler som av olika skäl avvisades eller som avgjordes för att den svarande parten inte hörde av sig. Om det är ett resultat av alltför begränsade kunskaper om förfarandet, svårigheter med att fylla i standardformulären, brister i domstolarnas skyldighet att erbjuda hjälp eller något annat är svårt att säga, och som istället tiden får utvisa. Om ett specifikt problem kan identifieras ligga till grund för den begränsade användningen, torde det vara lämpligt att göra vissa ändringar för att förbättra förfarandet.
På Malta har tre domar avgjorts i det europeiska småmålsförfarandet i den behöriga domstolen Small Claims Tribunal.166 Utifrån ett granskande av målen från Malta verkar domarna i ett europeiskt småmålsförfarande vara mycket enkla, vilket är i linje med förordningens syfte. Alla tre domarna hade olika utgång. I det första var ansökan i domstolens mening inte tillräcklig och därför avvisades målet av domstolen.167 I det andra målet godtog den svarande parten fordran och dömdes därmed att betala den yrkade summan.168 I det tredje målet bedömde domstolen sig inte behörig att avgöra i målet och avhöll sig således från att gå vidare med fallet.169 Trots att det inte är möjligt att dra några slutsatser utifrån tre fall är det i sammanhanget intressant att påpeka ett liknande mönster mellan domarna från Malta och Irland, nämligen att majoriteten inte kunde avgöras av domstol. Ifall det är en omständighet som hindrar förfarandet från att vara effektivt och innebär att det i det här hänseendet bör förändras är dock än så länge oklart.
Överlag ter det sig som att det hittills avgjorts relativt få domar i småmålsförfarandet och intressant är att flera av medlemsstaterna själva tycks anse att statistiken är låg. Med tanke på Österrikes rapport om att förfarandet blir alltmer känt och används allt oftare finns det emellertid hopp om att det kan ske en liknande utveckling även i de andra medlemsstaterna.