Känsla av tillhörighet

Det vi har kommit fram till tidigare i vårt resultat är att relationen med personalen inte ingav någon känsla av nöjdhet hos de unga männen när de var placerade på HVB-hemmet. Vidare har flera av de unga männen under intervjuerna uppgett att de inte känner någon tillhörighet och gemenskap med personalen på placeringshemmet. De unga männen förklarar att de inte heller känner sig som en del av det svenska samhället. I detta avsnitt kommer vi därför att redovisa de ungas känsla av tillhörighet. De unga männen berättar att de har blandade känslor om sin relation till hemkommunen.

Flera av de unga männen uppger att de inte känner sig hemma, förutom en ung man som beskriver att han känner sig som född här i Sverige. En av de unga männen beskriver att när han åker till en annan stad känner han längtan efter sin hemkommun och uppger detta “Jajaja

ja jag känner mig som född jag är härifrån. Jag tycker om. Jag kan inte åka härifrån jag. Jag vill bara tillbaka till mitt land och min stad. Ja, jag tycke om att vara här.” (Fadi).

Vidare har en annan ung man förklarat att han inte känner sig som en del av samhället idag och tycker att han har mycket kvar att lära sig för att bli svensk. Han uppger att det var utmanande med en annan kultur. Han beskriver att han själv valt att leva och bo tillsammans med en svensk familj. En annan ung man uppger att trots att han har arbetat på ett äldreboende, ändå upplever han ett avstånd mellan honom själv och samhället. Han beskriver sina känslor genom att uppge.

“hemma är där hjärtat bor. Brukar jag säga. Där jag känner mig trygg och säker. Jag menar hemlandet där hjärtat bor. Det är trygghet bra.” (Mehdi).

Ytterligare en ung man talar tydligt om att han inte upplever sig själv som en del av samhället men tycker att staden han bor i är bra. Han uppger följande. “Nej, jag känner mig inte hemma

i Sverige.” (Ephraim). En till ung man beskriver känslan av att han inte känner tillhörighet till

samhället när han var placerad på HVB-hemmet. Han förklarar att när han befann sig i skolan så upplevde han att lärarna och de andra eleverna tittade på honom på ett konstigt sätt.

Vi kom från andra länder, så har det varit missförstånd mellan lärare och vi invandrare, så vi kände oss,

skolan eller samhället ser på oss, som en annorlunda syn dom har. De hade en helt annorlunda syn på oss.

Vi kände oss lite lägre på grund av vi hade dåliga kläder, vi gick ut med annorlunda kläder. Inga märkeskläder, vi gick ut med helt annorlunda kläder än vad dom hade. Alla ville inte prata med oss typ elever vi var liksom, vi fick liksom skaffa oss en egen grupp att umgås med. Som också ledde till stora konsekvenser. (Said)

Två av de unga männen beskriver Sverige som ett bra land men att de upplever att de flesta ungdomarna i Sverige använder droger vilket ger dem en känsla av obehag då de inte vill vara delaktig i kriminalitet eller med droger.

Grejen är att alla som är här typ alla ta droger alla säljer de becknar. Svårt för mig att umgås med någon efter någon vecka har tog det där och han har gjort det där. Jag är en kille som hatar droger. Jag ska polis. Nä, inte mitt grej. (Fadi)

De unga männen uppger en önskan att snabbt få tillträde till det svenska samhället men att det är många hinder på vägen. Droger och närheten till kriminalitet uppger några av de unga männen vara svårt att hålla sig ifrån. Viljan att interagera och att få en tillhörighetskänsla gör att de unga männen kämpar med att lära sig det svenska språket snabbt på flera olika sätt som exempelvis att titta på svenska filmer på Youtube och lyssna på svensk radio. Men samtliga uppger att de önskar ytterligare stöd från yrkesverksamma för att kunna lära sig prata bättre. Ephraim beskriver att hans högsta önskan är ta körkort. Han berättar att ”Olika orden, jag

förstår inte, jag kan inte, jag behöver hjälp med någon hjälp som är duktigare på körkort.”

(Ephraim). En annan ung man anser att han inte kan prata svenska, han kan inte orden och han känner att han skulle behöva mer stöd för att klara sig i samhället.

34

Analys

Sammanfattningsvis hade de unga männen i vår studie liknande blandade känslor om att de inte riktigt tillhör samhället och att det berodde på andras syn på dem som invandrare. Respondenterna berättade om mindre bra bemötande från personal och om olika situationer som uppstått på placeringshemmet. Flera uppgav att de bestämt tar avstånd från kriminalitet och droger. De flesta av respondenterna menade att interaktionen med andra hade en stor betydelse för dem. Forskning visar att om individen inte får inkluderas i samhället resulterar det i ett utanförskap med sämre förmåga till att skapa nya sociala relationer (Dahlstedt, 2018). Begreppet tillhörighet kan relateras till de unga männens upplevelser av känslan av tillhörighet till det nya landet och samhället. Yuval-Davis (2011) menar att genom att känna tillhörighet får individen en känsla av att inkluderas i samhället och känna sig hemma. Vidare betonar Yuval- Davis (2011) att ett socialt nätverk är gynnande för individen och spelar en stor roll för att skapa tillhörighetskänsla. Detta kan ses i relation till Wernesjö (2014) som belyser att känslan med att få stämpel som flykting av andra personer i sin omgivning kan leda till svårigheter med att få en känsla av tillhörighet i det nya landet. Vidare menar Moberg Stephenson och Källström (2020) att det är viktigt för de ensamkommande unga att få kunskap om samhället och de påpekar också vikten av tillhörighet framför allt med jämnåriga svenska ungdomar. De unga männen i vår studie har en vilja att bli som alla andra och inte känna sig annorlunda eller bli utsatta för rasistiska kommentarer eller rasistiskt bemötande av andra i samhället. Vi kan tolka att om ensamkommande unga skulle få möjlighet att bilda gynnsamma relationer med andra i sin omgivning skulle det hjälpa dem att etablera sig i samhället och skapa en tillhörighetskänsla till det nya landet. Etablering av goda relationer där de unga får utveckla sitt språk ger dem en känsla av att de är en del av Sverige och underlättar därmed deras integration.

35