ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete
Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
HT 2020
Ensamkommande ungas upplevelser av kommunens
och regionens stödinsatser
En kvalitativ undersökning om integration
Författare:
Hansen, Karin
Ramdo, Rahaf
Handledare:
Moberg Stephenson, Maria
Ensamkommande ungas upplevelser av kommunens och regionens stödinsatser
En kvalitativ undersökning om integration
Karin Hansen
Rahaf Ramdo
Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete
Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng,
HT 2020
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka ensamkommande ungas upplevelser av stödet de fick från kommunen och regionen där de placerades och hur stödet påverkade deras integration. I studien deltog fem unga män som var placerade från 2015 och framåt på samma kommunala HVB-hem. De unga är idag över arton år och har ett självständigt liv. Vetenskapsteoretisk grund som användes i denna studie utgår från hermeneutikens ontologiska antagande. Denna metod valdes för att kunna få en djupare förståelse för de ungas upplevelse av sin integration. Datainsamlingsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer där analysen byggde på tematisk analys. De teman som framkom under intervjuerna var gynnsamma stödinsatser,
mindre gynnsamma stödinsatser, upplevelsen av bemötandet på HVB-hemmet samt känslan av tillhörighet. Dessa teman kan knytas till de ungas upplevelser. Studiens teoretiska
utgångspunkter innefattar makt, roll och tillhörighet. Dessa används som teoretisk ram för att tolka och förstå insamlade data. Studiens resultat visar att bemötandet från de yrkesverksamma som arbetade med de unga varit av stor betydelse för integrationen i samhället. Stödet med att lära sig det svenska språket har ansetts som det viktigaste av de unga. Studiens bidrag till forskningsområdet i socialt arbete är att vi uppmärksammar de ungas upplevelse av bemötandet från yrkesverksamma.
Nyckelord: Ensamkommande unga, HVB-hem, yrkesverksamma, språk, integration,
bemötande och tillhörighet.
Unaccompanied young people`s experiences of municipal`s and the region`s
support measures
A qualitative study on integration
Karin Hansen
Rahaf Ramdo
Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work,
Social Work,
Undergraduate Essay 15 credits,
Autumn 2020
Abstract
The aim of this study was to research the experiences of unaccompanied young people of the support they received from the municipality and the region where they were placed and how the support affected their integration. The study involved five young men who were placed from 2015 and onwards at the same municipal HVB home. The young are now over eighteen years old and have an independent life. The scientific theoretical basis used in this study is based on the ontological assumption of hermeneutics. This method was chosen to gain a deeper understanding of the young people’s experience of their integration. The data collection method used was semi-structured interviews where the analysis was based on thematic analysis. The themes that emerged during the interviews were favorable support measures, less favorable
support measures, the experience of the treatment at the HVB home and the feeling of belonging. These themes can be linked to the experiences of young people. The theoretical
starting points of the study include power, role and belonging. These are used as a theoretical framework for interpreting and understanding the data collected. The results of the study show that the treatment from the professionals that worked with the young people was of great importance for the integration in society. The support of learning the Swedish language has been considered the most important by the young. The study’s contribution to the research area in social work is that we pay attention to the young people’s experience of the treatment from professionals.
Keywords: Unaccompanied young people, HVB homes, professionals, languages, integration,
Förord
Först vill vi delge ett tack till vår handledare, Maria Moberg Stephenson, som med sitt stöd och med sina erfarenheter har stöttat oss och bidragit med vägledning i hela detta skrivande av kandidatuppsatsen.
Vi vill även rikta ett stort tack till de unga männen som har deltagit och berättat om sina upplevelser, känslor och tankar för oss så att denna studie blev möjlig. Utan er medverkan hade denna studie inte varit genomförbar.
Ett stort tack till våra familjer och vänner som stöttat och peppat oss i genomförandet av denna studie.
Vi vill slutligen rikta ett stort tack till oss själva för engagemang och inspiration som vi givit varandra genom arbetetsprocessen.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.2 Syfte och frågeställningar ... 8
2. Relevans för socialt arbete ... 9
3. Bakgrund och lagstiftning ... 10
3.1 Mottagande av ensamkommande unga ... 10
3.2 Kommunala stödinsatser ... 10
4. Tidigare forskning ... 12
4.1 Innebörden av ett hem ... 12
4. 2 Bemötande ... 12
4. 3 Känsla av tillhörighet ... 13
4.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 14
5. Teoretiska utgångspunkter ... 15
5.1 Makt ... 15
5.2 Roll ... 15
5.3 Tillhörighet... 16
5.4 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter... 17
6. Metod ... 18 6.1 Kvalitativ forskningsmetod ... 18 6.2 Vetenskapsteoretisk grund ... 18 6.3 Datainsamlingsmetod ... 18 6.4 Litteraturgenomgång ... 19 6.5 Urval ... 19 6.6 Presentation av respondenterna ... 20 6.7 Tillvägagångssätt ... 20 6.8 Analysmetod... 21
6.9 Tillförlitlighet och generaliserbarhet ... 21
6.10 Metoddiskussion ... 22
7. Etik ... 23
7.1 Forskningsetiska aspekter ... 23
8. Resultat och analys ... 25
8.1 Gynnsamma stödinsatser ... 25
8.2 Mindre gynnsamma stödinsatser ... 28
8.3 Upplevelsen av bemötandet på HVB-hemmet ... 31
8.4 Känsla av tillhörighet ... 33
9.1 Förslag till vidare forskning ... 36
10. Referenser ... 37
7
1. Inledning
Enligt Statistiska Centralbyrån (2016) sökte cirka 70 384 barn under 18 år asyl i Sverige år 2015. Den största gruppen av asylsökande var främst pojkar och av dessa var cirka 35 000 ensamkommande ungdomar och av dessa var det cirka 32 000 som fick uppehållstillstånd i Sverige. Herz och Lalander (2017) skriver att under det senaste decenniet har ensamkommande unga fått en ökad uppmärksamhet i akademisk forskning och även i den offentliga debatten. Det mest centrala kännetecknet för dessa ungdomar är att de har kommit till Sverige utan föräldrar eller vårdnadshavare för att söka asyl. De har lämnat sitt hemland för att söka skydd från exempelvis krig, förföljelse och fattigdom. Studien visar att de ensamkommande unga riskerar att utveckla emotionella besvär som i sin tur kan ge andra negativa konsekvenser exempelvis ensamhetskänsla. Separationen från föräldrar anses vara en orsak till att de unga upplever en känsla av ensamhet i det nya landet. Denna känsla av ensamhet kan leda till identitetsproblem och de unga får svårt med integrationsprocessen. Därmed behövs ytterligare forskning där de ensamkommande unga själva får möjlighet att berätta om sina liv, åsikter, upplevelser och känslor för att kunna förbättra integrationsarbetet (Herz & Lalander, 2017). Vidare visar forskning att situationen som de unga befinner sig i när de har migrerat till Sverige är svårbegriplig för dem. Nya regler och restriktioner är att socialtjänsten ska bestämma var den unga ska placeras och de tillsätter en God man som företräder ungdomen. En placering på ett HVB-hem innebär att boendets personal har bestämmanderätt över den unga med regelbestämda tider exempelvis för måltider, underhållning eller för hemkomst. Detta är oftast något som de unga inte är vana vid och kan ha svårt att acceptera (Börjesson & Söderqvist Forkby, 2020).
Det finns ett behov av ytterligare forskning där ensamkommande unga själva får möjlighet att berätta om sina åsikter, upplevelser och känslor i livet. Wernesjö (2012) menar att fokus i forskningen ska ligga på att inkludera de unga själva för att minska risken med avsaknad av tillhörighet och för att få en bättre inkludering i samhället. Integration enligt Wernesjö (2014) handlar om att känna tillhörighet och kunna inkluderas i olika sammanhang samt att skapa gynnsamma sociala relationer baserat på vad individen tidigare har erfarenhet av. När ensamkommande unga anländer till Sverige placeras de i familjehem eller på HVB-boende. De ungdomar som flyttar från sin boendeplacering efter sin 18-årsdag eller tidigare lider ofta av brist på kontakter och ett socialt nätverk då de flesta aktiviteter skett inom ramen för boendet. Denna isolering, menar Söderqvist (2014), leder till språkproblem då ungdomarna inte har kunnat utveckla sitt språk med hjälp av jämnåriga och de har inte heller någon i sin omgivning att vända sig till för att få hjälp och stöd.
Wernesjö (2012) menar att tidigare forskning har varit inriktad på brister i HVB-hemmens boendesituation och att de unga inte själva har haft tillräckligt med kunskaper för att kunna påverka sin situation. De unga är inte delaktiga i beslut som gäller dem själva eller vad gäller val av insatser för individen. Bristen på denna delaktighet och ovissheten på grund av det kan leda till traumatiska upplevelser (Wernesjö 2012). De unga kan uppleva psykisk stress, social isolering, osäkerhet och får svårt att kunna ”känna sig hemma”. De unga som inte är tillräckligt informerade om sin egen situation och har en känsla av att inte bli involverade i beslut, befinner sig enligt Wernersjö (2012) i en riskzon för att aldrig kunna känna tillhörighet och inkludering i samhället.
I en studie av Thommessen, Corcoran och Todd (2015) lyfts det fram att trots att de unga migranterna har egna förmågor och motståndskraft har de ett behov av skydd och vuxenstöd. Dessa unga strävar efter att anpassa sig till det nya samhället och deras mål är att ta till vara på
8
utbildningsmöjligheterna och även möjligheter till arbete. För att kunna etablera sig i samhället behöver migranterna lära sig regler och normer som finns i det svenska samhället. Nyanlända migranter har olika styrkor och svagheter som måste beaktas i deras integration. De olika förmågorna ger de unga möjligheter till att kunna känna gemenskap utifrån sin bakgrund och sina erfarenheter. Av den anledningen har de unga olika behov av hjälp och stöd i sin integration (Thommessen, Corcoran & Todd, 2015). Socialstyrelsen (2020) påpekar att socialarbetare och övriga yrkesverksamma som arbetar med ensamkommande unga behöver ge ungdomarna individuellt stöd för en lyckad integration.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka ensamkommande ungas upplevelser av de stödinsatser de har fått från kommunen och regionen samt hur dessa stödinsatser har påverkat deras
integration i Sverige. För att kunna besvara syftet ska följande frågor besvaras:
1. Hur upplevde de ensamkommande unga stödet de fick från kommunen och regionen?
2. Hur upplevde de ensamkommande unga de yrkesverksammas stöd?
9
2. Relevans för socialt arbete
Det är av stor vikt för integrationsarbetet att låta ensamkommande unga få komma till tals och därmed ta hänsyn till deras åsikter. Forskning som fokuserar på de ensamkommande ungas berättelser kan leda till viktig kunskap i integrationsarbetet i socialt arbete och fastställa hur man bäst stödjer dessa unga i ett tidigt skede. Detta för att förebygga bristande socialt stöd som ger en ökad psykisk ohälsa för de unga. Forskning visar att det finns en egen önskan om vägledning och stöd av vuxna hos de unga. Vidare framkommer det att det finns en längtan efter människor som har en vilja att lyssna på dem och förstå vad de hade gått igenom. När dessa unga har en positiv uppfattning av ett socialt stöd bidrar det till ett välbefinnande, medan bristen på socialt stöd är förknippat med ökade psykiska svårigheter enligt Thommessen, Corcoran och Todd (2015).
De ungas vilja att själva kunna medverka i sin integrationsprocess är av vikt för den egna utvecklingen från att gå från ungdom till vuxen. Enligt Wimelius, Eriksson, Isaksson och Ghazinour (2017) måste det stöd som erbjuds från kommunen utvärderas utifrån de ungas egna erfarenhet av stödet. De beskriver deras studie att upplevelsen av makt och kontroll på HVB-hem kan vara negativ för den ungas utveckling. Upplevelsen av begränsad frihet och vara tvungen att förhålla sig till regler och bestämmelser som den unga inte kan påverka eller förändra kan leda till negativa upplevelser. Detta kan leda till ohälsosam respons som aggression och ilska från den unga. Begränsande sociala relationer kan leda till att den unga inte känner sig hemma eller ha någon känsla av tillhörighet (Wimelius, m.fl. 2017).
Ensamkommande unga möter olika yrkesverksamma som arbetar inom professionen socialt arbete när de är placerade på kommunala HVB-hem. Tillämpning av rätt stödinsatser för den enskilde individen är viktig för en bra integration. Denna studie anammar de unga männens upplevelser för att i framtiden underlätta arbetetför den enskilde socialarbetaren på kommunal nivå. Det vill säga att bättre förstå vilket stöd som är gynnande, samt vilket stöd som är mindre gynnsamt för de unga. Om den här målgruppen inte får rätt stöd och hjälp av samhället kan de unga lätt hamna i utanförskap. Det är därför viktigt att förstå hur de unga själva upplever stödinsatserna.
10
3. Bakgrund och lagstiftning
I detta avsnitt kommer mottagande av ensamkommande unga definieras och förklaras. De kommunala och regionala stödinsatserna som de unga männen i denna studie har fått när de har blivit placerade i det aktuella HVB-hemmet år 2015 kommer följandevis att presenteras. 3.1 Mottagande av ensamkommande unga
När ensamkommande unga anländer till Sverige delas ansvaret upp för mottagandet mellan migrationsverket, kommuner, regioner och flera andra myndigheter. Det övergripande ansvaret för mottagandet av ensamkommande unga ligger hos migrationsverket. Enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (1994:137) [LMA] ansvarar migrationsverket för att utreda och fatta beslut i asylärendet samt anvisa den ensamkommande unga till en kommun som ska ta ansvar för det praktiska mottagandet och omhändertagandet av den unga. Denna kommun kallas för anvisningskommun (Migrationsverket, 2020).
Enligt Socialstyrelsen (2020) ansvarar anvisningskommunen för både asylsökande ensamkommande unga och de unga som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Kommunerna tillhandahåller tre olika alternativa former av boende för ensamkommande unga, vilka är jourhem, familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Socialtjänsten har skyldighet att upprätta en vårdplan och genomförandeplan vid den ungas placering i familjehem, HVB eller stödboende. Placeringen ska även omfatta insatser som andra huvudmän ansvarar för som exempelvis God man, skola och asylhälsan.
Regionen ansvarar för att erbjuda de ensamkommande unga hälsoundersökning och tandvård. Alla asylsökande unga har rätt till hälso- och sjukvård och utbildning på samma villkor som alla andra barn i Sverige (Migrationsverket, 2020). Migrationsverket och socialtjänsten ska ansöka till Överförmyndarnämnden om en God man i den kommun där det ensamkommande unga har placerats i. Den Gode mannens huvudansvar är att sörja för att barnets rättigheter tillgodoses (Socialstyrelsen, 2020).
Enligt Migrationsinfo (2020) i juli år 2016 trädde en tillfällig lag i kraft och som är kopplad till flyktingsituationen år 2015. Den tillfälliga lagen skulle gälla till juli år 2019, men har förlängts och är fortfarande gällande. Denna lag innebär begränsade möjligheter för asylsökande att kunna stanna i Sverige. Då vissa skyddsgrunder togs bort och istället infördes tillfälliga uppehållstillstånd (TUT), med begränsad möjlighet till familjeåterförening och skärpta försörjningskrav vid familjeåterförening.
Den nya gymnasielagen som trädde i kraft den 1 juli år 2018 innebar att de som fått avslag på sin asylansökan fick en ny möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Enligt den nya gymnasielagen kunde cirka 7500 ensamkommande unga som ansökt om uppehållstillstånd få tillfälligt uppehållstånd för studier efter att de hunnit fylla 18 år. De unga som omfattas av lagen var tvungna att uppfylla vissa kriterier för att kunna ansöka om uppehållstillstånd. De unga under 18 år kunde ansöka om uppehållstillstånd från 1 juli år 2018 till och med 30 september år 2018. Därefter stoppades möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd genom denna lag (Migrationsverket, 2020).
3.2 Kommunala stödinsatser
Utifrån ett samtal med dåvarande verksamhetsledare för det aktuella HVB-hemmet framkommer det att de stödinsatserna som de unga männen har fått från kommunen och regionen är följande: God man, kontaktperson på HVB-hemmet, skolgång och asylhälsan. De ensamkommande unga som blivit placerade i kommunens HVB-hem ska ha en God man som ser till den ungas ekonomi. God man har till uppgift att sörja för att ensamkommande ungas
11
rättigheter och behov tillgodoses. God man har förhandlingsrätt för barnet och hjälper den unga att ta sig till migrationsverket och har tillsammans med den unga, kontakt med socialtjänsten gällande möten och är delaktig i socialtjänstens beslut gällande den unga. God man har även som uppgift att ha kontakt med skola och kontaktpersonen på HVB-hemmet. Det ingår inte i God mans uppgift att fysiskt sörja för den dagliga omvårdnaden, vilket gör de yrkesverksamma på HVB-hemmet. De ensamkommande unga tilldelas en kontaktperson på HVB-hemmet som handhar kontakt med övriga yrkesverksamma kring barnet som exempelvis God man. Kontaktpersonen stödjer den unga med samtal och rådgivning och är den person som den unga ska vända sig till i första hand. Kontaktpersonen har huvudansvaret för den ungas situation på boendet. Kontaktperson ska hjälpa de unga att forma ett socialt nätverk utanför boendet genom exempelvis kontakt med förenings- och kulturliv i närområdet. De ensamkommande unga ska erbjudas skolgång inom två veckor från det att de har lämnat in sin asylansökan och blivit placerade på HVB-hemmet. Skolan ska kartlägga den ungas kunskaper och har en skyldighet att rapportera till God man om den unge inte klarar målen i skolan och isåfall ska ett åtgärdsprogram upprättas. De ensamkommande unga ska även erbjudas sjukvård på asylhälsan från regionen där HVB-hemmets personal ska bistå med assistans att exempelvis boka tid.
12
4. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer vi att presentera vetenskapliga artiklar som anses vara av relevans för denna studie med följande rubriker innebörden av ett hem, bemötande och känsla av
tillhörighet.
4.1 Innebörden av ett hem
Tidigare forskning om ensamkommande unga fokuserar på deras boende i det nya landet och i Sverige har flera forskare studerat de ungas situation på HVB-hem. En av dessa studier har utförts av Söderqvist, Sjöblom och Bülow (2016) och de beskriver att HVB-hem är ett boende för ensamkommande barn och unga som är en placering från socialtjänsten. Enligt författarna innebär ett hem för ensamkommande barn att det inte finns regler som hindrar dem från “ett vanligt liv”. Det vill säga att de ensamkommande unga ska kunna vara den egna personen i placeringshemmet och att de ska kunna utvecklas i sin egen takt och efter sina egna behov. Söderqvist m.fl. (2016) skriver i sin studie att personalen har en annorlunda syn på HVB-hemmet på grund av att det är deras arbetsmiljö och inte deras hem. Studien resultat visar att de ensamkommande unga inte är nöjda att vara eller känna sig övervakade hela tiden av personalen i hemmet. Författarna beskriver att personalens ambitioner och goda avsikter kan komma i konflikt med strukturella och organisatoriska förhållande, där personalens vilja är att skapa en bra situation och boende för de ensamkommande unga. Det vill säga en miljö där det är möjligt att överväga individens specifika behov och erbjuda stöd. Studien påvisar vikten att ett placeringshem ska kunna skapa möjlighet till en familjekänsla hos denna grupp. Författarna belyser att regler och ständig övervakning ger intryck av fängelsevård och inte för ungdomar som är i behov av stöd i förälders ställe. Fokus menar Söderqvist m.fl. (2016) ska vara den ungas behov av stöd och inte på regler och riktlinjer för av vad som får göras och inte får göras på HVB-hemmet.
En annan studie av Lalander och Raoof (2016) lyfter fram att HVB-hemmets regler är anpassade efter att passa alla HVB-hem och inte efter individuella behov av stöd för de ensamkommande unga. Detta gör att de reglerna som finns begränsar de ungas handlingsutrymme och skapar gränser. Studien visar att personal använder regelsystemet på HVB-hemmet för egen del och därmed får personalen en bestämmanderätt över ungdomarna. Det vill säga att genom att använda regler fås den unga att göra saker som denne inte vill. Regler och riktlinjer används av personal för att lära de unga hur de ska vara mer svenska, mer ansvarstagande och mera mogna i sitt beteende. Lalander och Raoof (2016) menar att detta ger de unga en upplevelse av frustration och en förnekelse av personalens ledarskap. Maktutövandet från personalen leder till att de unga får skuldkänslor som exempelvis att de är avvikande i sitt beteende.
4. 2 Bemötande
Studier som har undersökt de ungas upplevelser av yrkesverksammas bemötande när de anlände till Sverige var inte så många i tidigare forskning. En av några studier har utförts av Herz och Lalander (2019) och de lyfter fram att socialsekreteraren inte har någon speciell engagerad roll till de ensamkommande ungas liv vid placeringen i ett boende. Socialsekreteraren fattar beslut om de ungas liv utan att låta de unga vara delaktiga i beslutet rörande dem själva. Relationen mellan socialsekreteraren och den unga innebär en ojämn maktrelation där socialsekreteraren har makt genom att denne företräder en myndighet. Socialsekreterare som intervjuats i forskningen menar att de ensamkommande unga är besvärliga i den meningen att de ber om saker, som socialsekreteraren oftast inte kan vara behjälplig med. Socialsekreterarna uppger att de unga behöver acceptera sin situation och vara mindre avvikande (Herz & Lalander, 2019). Därmed försöker socialsekreterarna informera den unga med vad som är lämpligt beteende i det nya samhället. De unga som Herz och Lalander (2019) intervjuat önskar i sin tur en bättre
13
relation med sin socialsekreterare. Vidare beskriver författarna att de unga upplever att de saknar makt över sin situation och sitt eget liv. Studiens resultat visar att socialsekreterare inte har tid att etablera en relation med de unga eftersom de har mycket dokumentationsarbete. En annan studie som fokuserat på bemötande har utförts av Thommessen, Corcoran och Todd (2015) som belyser i sin tur vikten av vuxenstöd, råd och uppmuntran för att underlätta introduktionen för dessa unga i det nya samhället. Där vuxnas engagemang i meningsfulla aktiviteter är betydelsefullt för målgruppens utveckling och integration. Studien lyfter fram att en av de viktigaste bidragande faktorerna för att underlätta anpassning i det nya landet är att ha meningsfulla sociala relationer. Lalander och Raoof (2016) beskriver i sin tur att de ensamkommande unga som är placerade på HVB-hem blir behandlade av personalen som icke skötsamma barn. Studien visar att bemötande från personal sker utifrån den juridiska åldern och utifrån svensk kultur. Personal visar genom sitt bemötande att ungdomen är omyndig och därmed ska behandlas som ett barn. När ungdomen säger ifrån eller ifrågasätter personalen så beskrivs de som bråkiga. Lalander och Raoof (2016) belyser att de ensamkommande unga oftast känner sig inte som barn och har ofta levt som en vuxen sedan något år tillbaka, då de blir myndiga vid könsmognad i sitt hemland och inte vid åldersstrecket 18 år som i Sverige. 4. 3 Känsla av tillhörighet
Några studier tar upp de ungas egna upplevelser av tillhörighetskänsla. En av dessa studier utförd av Wernesjö (2014) som tar upp i sin avhandling att ensamkommande unga ofta får en “flykting-stämpel” i Sverige. Detta resulterar i svårigheter med att känna tillhörighet och bli accepterade i det svenska samhället. Forskaren påpekar att de ensamkommande unga upplever
att “svenska” barn är rädda för “invandrarbarn” och “flyktingbarn", vilket försvårar deras möjlighet till att lära känna jämnåriga utanför HVB-hemmet och i skolan. De ungas känsla av tillhörighet sker med villkor av den egna handlingen eller av de andra ensamkommande ungas handlingar (Wernesjö, 2014). Kaukko och Wernesjö (2016) skriver i sin tur att när den unga anländer till Sverige finns det risk för att den ensamkommande får en lojalitetskonflikt mellan sitt hemland och det nya landet. Betydelsen av att få deltaga och känna en tillhörighet är väldigt stor och den unga har ett behov av att inkluderas i sin nya tillvaro. Detta innebär att den unga måste få tillgång till och kunna känna en social samhörighet för att kunna agera och inkluderas i ett sammanhang. Om den unga nekas inträde eller tillträde till sociala sammanhang kan denne inte känna tillhörighet med sin omgivning.
En annan studie av Wernesjö (2015) belyser de ensamkommande unga som en grupp som har behov av att förstå och känna till vad som ingår i att bli inkluderad i det nya samhället och vilka krav och regler som finns för att få en känsla av tillhörighet. Studien beskriver att den unga identifierar sig själv genom hur denne blir bemött av andra utifrån etnicitet, rasistiska föreställningar och genom känslan av att känna sig hemma. Att få tillhöra och inkluderas är en pågående process som testas, förhandlas och bekräftas hela tiden av den unge och av dennes bemötande från andra. Alla människor har en tillhörighet och inkluderas i sociala sammanhang och individen kan själv välja om denne vill ingå eller inte i dessa sammanhang menar Wernesjö (2015). Interaktion med nya personer utanför sin omgivning ger den unge nya kunskaper i språk och hur man beter sig i olika sociala miljöer. De olika kulturer som interagerar med varandra ger en tillhörighet som är komplex och kan vara svår att ha en förståelse för på grund av olika bakgrunder och ideologier enligt Wernesjö (2015). Att inkluderas innebär att den unga får känna sig trygg, ha ett hemtrevligt utrymme där de unga träffas och upplever tillhörighet via gemensamma aktiviteter med andra svenskar. De unga upplever att det kan finnas en viss ovilja från svenskfödda att interagera med utlandsfödda främst på grund av språksvårigheter (Wernesjö, 2015).
14
Lundberg och Dahlquist (2012) lyfter i sin tur fram att ensamkommande unga får en känsla av tillhörighet när de får vara delaktiga i beslut rörande dem själva, till exempel att få delta i matlagningen på HVB-hemmet. När de unga får delta i skolan tillsammans med andra svenska elever ger det en ytterligare ökad känsla av tillhörighet. Skolan ger de ensamkommande unga bra förutsättningar till att skapa goda sociala relationer och öka sina kunskaper i det svenska språket. Studien visar att språket stärker känslan av tillhörighet hos denna grupp (Lundberg & Dahlquist, 2012). En viktig aspekt som belyses av Söderqvist (2014) är upplevelserna av ensamhet och isolering som var relaterade till bristen på sociala nätverk och brister i språkkunskaper. Denna isolering kan leda till språkproblem då ungdomarna inte har kunnat utveckla sitt språk med jämnåriga. Problemet är att nästan samtliga sysselsättningarna på HVB-hemmen är till för att integrera de unga i samhället men sysselsättningar involverade inte svenskar och när ungdomarna flyttade från HVB-hemmet blev de isolerade och hade inte någon att vända sig till. När dessa unga inte får delta i meningsfulla sociala aktiviteter med andra svenska ungdomar kan det leda till brister i den språkliga kommunikationen och minskad möjlighet till att skapa nya sociala relationer (Söderqvist, 2014).
4.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de valda vetenskapliga artiklarna som har presenterats ovan, anses vara relevanta för vår studie. Ovanstående artiklar har studerat skillnader mellan ensamkommande ungas syn och yrkesverksammas syn på HVB-hem. Andra artiklar har studerat vad ensamkommande unga får för stödinsatser när de anländer till Sverige och blir placerade på HVB-hem. Flera artiklar har även lyft fram de ungas behov av stöd från vuxna och yrkesverksamma från olika håll i samhället. Tidigare forskning visar att det finns brister i integrationsarbetet när det gäller stöd som inte är individuellt anpassat för de ensamkommande unga. Det som framhävs är att de unga har egna livserfarenheter som är behjälpliga för deras integration. Det framgår även att de regler som finns för placeringshem inte är anpassade till stöd för ensamkommande unga utan mer till barn under 18 år som är i behov av vårdinsatser.
Flera artiklar belyser att skolan, språket och sociala aktiviteter är avgörande faktorer för ensamkommande ungas inkludering i det nya samhället. Tidigare forskningen är av relevans för vår studie då dessa vetenskapliga artiklar har gett oss en ökad förståelse om vår målgrupp. Vi har upptäckt brister i tidigare forskning där det inte har undersökts hur ensamkommande ungas upplevelser av stödinsatserna de fått har påverkat deras integration i Sverige. En annan brist som vi har upptäckt är avsaknaden av studier där det har undersökts vad dessa unga önskar för förbättringar för en bra integration. Ytterligare brist var att forskning inte har studerat vilka förbättringar som behövs i de yrkesverksammas arbete och vilka individuella stödinsatser som behövs för ensamkommande unga. Därför anser vi att vår studie är ett relevant tillägg för fortsatta studier angående de ensamkommande ungas upplevelser av stödinsatser och hur dessa påverkar de ungas integration i Sverige.
15
5. Teoretiska utgångspunkter
I kommande avsnitt presenteras studiens teoretiska utgångspunkter. Den teoretiska begreppen syftar till att få en förståelse för den unga och begripliggöra dennes situation. Begreppen som används i denna studie är följande makt, roll och tillhörighet. Dessa används som en tolkningsram för att kunna tolka och analysera empirin. Dessa begrepp är av hög relevans för studien som syftar till att undersöka de unga männens integration i samhället.
5.1 Makt
Vi har valt utgå från Heikkinen (2014) beskrivning av Foucaults definition av makt, vilket innebär att makt alltid finns i relationen mellan olika individer och att makt har flera olika syften beroende på vem som har makten och var makten befinner sig hos en individ, verksamhet eller på en institution. De som innehar makt bibehåller den genom att ha kontroll över andra individer. Makt finns i alla sociala relationer och den är föränderlig. Makt finns inte hos någon enskild person och ägs inte av någon utan alla individer innehar en sorts makt (Heikkinen, 2014). Den makt som utövas av myndighetspersoner är av disciplinär art och används för att skilja individer åt både rumsmässigt och tidsmässigt exempelvis att individen isoleras separat eller att individen inte får träffa andra. För att kontrollera individen används bland annat tidsschema och planering av aktivitet, detta görs även för att kunna effektivisera verksamheten. Foucault menar att makt alltid finns i relationen mellan olika individer och blir först synlig när den ena parten säger ifrån (Heikkinen, 2014). Den pastorala makten används enligt Foucault av den yrkeskunniga för att reglera individen till att göra det som anses vara rätt. Det vill säga att genom att den yrkeskunniga använder sig av den pastorala makten för att kontrollera och genom omsorg vägleda individen till att göra rätt (Heikkinen, 2014).
Vidare hänvisar Lögdlund och Bergkvist (2014) till Goffman som menar att den kultur som finns på institutionsvård eller alternativt placeringshem skiljer sig från ett så kallat riktigt hem. Den yrkeskunniga anses vara överlägsen med innehav av makt och den intagne ses som opålitlig och denne ska lära sig bete sig korrekt. Detta leder till en distans mellan den yrkeskunniga och den intagna som visar sig exempelvis med att den yrkeskunniga arbetar efter schema och kan lämna arbetet efter sin arbetsdag. Den yrkeskunniga har en egen fritid där denne kan göra vad den själv vill vilket kan skiljas från intagne. Den intagne har oftast ett inrutat schema och få möjligheter till egna val av aktiviteter. Den yrkeskunniga befinner sig inte på arbetsplatsen för att socialisera sig med individen utan är där för att arbeta och få betalt enligt Lögdlund och Bergkvist (2014).
5.2 Roll
Lögdlund och Bergkvist (2014) beskriver Goffmans teori om roll och anpassning till situation. För att kunna förstå vad som förväntas av en själv i olika situationer behöver man kunna förstå vad som förväntas av en som person. En förståelse av situationen behövs för att kunna reagera och agera på ett korrekt sätt för att kunna bli accepterad av andra. Förståelsen behövs även för att kunna definiera sin omgivning på ett korrekt sätt och inte med misstänksamhet och rädsla (Lögdlund & Bergkvist, 2014). Interaktion med andra sker på olika platser både i offentliga platser och privata omgivningar. När individen interagerar med andra i den sociala atmosfären bildas en stereotyp person i en roll som ger en förståelse om hur individen beter sig i just denna omgivning. Alla möten som individen har är knutna till olika roller beroende på situationen, exempelvis personal har en arbetsroll. Genom att mötas och interagera med varandra lär sig individen att uppträda korrekt i just denna situation (Lögdlund & Bergkvist, 2014). Ett samspel mellan olika roller och jaget sker hela tiden i interaktion med andra på institutioner och andra verksamheter där den sociala interaktionen med andra begränsas. Vid begränsad interaktion med andra som inte är självvalda, sker en rollförlust för individen. När individen möter den andra återspeglar den andras känslor och uttryck för att kunna definiera situationen menar
16
Goffman. Där en stabil bild av den andra ger en trygghet och känsla av gemenskap som definierar situationen på samma sätt. På så sätt kan individen förstå vad som förväntas av denne i en specifik situation (Lögdlund & Bergkvist, 2014).
På samma vis påvisar Goffman (2004) att individens skapande av en roll byggs detta på interaktion med andra och därmed få en bekräftelse på den egen personen. Den person som möter den andra individen återspeglar den andras känslor och uttryck för att kunna definiera situationen. Där en stabil bild av den andra ger en trygghet och känsla av gemenskap som definierar situationen. På så sätt kan individen förstå vad som förväntas av denne i en specifik situation. Begreppet roll finns det ingen tydlig definition på, utan det kan tyda mer i interaktion i ansikte mot ansikte med den andre. Goffman (2004) menar att syftet för interaktion inte är relevant utan att intrycket som omgivningen får av denne är det som är av vikt. När en individ med en viss uppsättning med egenskaper bemöter andra i sin omgivning sker i bemötandet en förväntning av ett specifikt uppträdande eller beteende. När individerna är i interaktion med varandra fås sociala normer som är en vägledning till hur individerna ska umgås och bete sig i den situationen. De krav som finns i en interaktion reglerar när individen ska tala och när den individen ska lyssna. Detta ger individen en uppfattning i sin egen roll om när den ska ge ett svar och hur denne ska reagera eller bete sig i interaktionen med den andre (Goffman, 2004). 5.3 Tillhörighet
Tillhörighet enligt Yuval-Davis (2011) innebär det att känna sig hemma och att få inkluderas med andra. Tillhörighet är ofta varierande från person till person och kopplar ihop detta med att få hälsa av gemenskap. Det sociala samspelet bedöms av den andra individen utifrån värdesystem som etiska förutsättningar men även av politiska åsikter. Tillhörighet fås även utifrån andra sociala platser och ideologier. Därmed kan individen inkluderas och känna en tillhörighet som är av vikt för att kunna identifiera sig i sammanhanget och känna sig hemma. För att känna sig inkluderad och ha en tillhörighet till samhället menar Yuval-Davis (2011) att individen måste ha de rättigheter som ingår i ett medborgarskap som exempelvis rösträtt. Att inte få tillhöra eller känna sig inkluderad i sin levnadssituation, sitt hem eller i samhället kan ge individen känna en känsla av bitterhet, argsinthet, skamsenhet och en upprördhet. Att ingå i ett socialt nätverk är en känsla av trygghet som ger en tillhörighet med andra. För att kunna känna en tillhörighet behöver individen utbildning och språkliga kunskaper för att kunna inkluderas och få tillträde till arbetsmarknaden och egen försörjning. Det sociala nätverket har en stor betydelse för att kunna skapa möjligheter och kunna bli delaktig i samhället och på så sätt inkluderas. De individer som själva inte klarar av att inkluderas i samhället får en känsla av exkludering i form av förlust av mening och en känsla av att inte ha en tillhörighet (Yuval-Davis, 2011).
Vidare visar Dahlstedt (2018) att individen måste befinna sig i en social relation eller plats där denne kan identifiera sig med de andra i det sociala sammanhanget för att kunna känna en tillhörighet och inkludering. Att inte få inkluderas i samhället leder till utanförskap där individens möjligheter minskas med att skapa nya sociala relationer som är gynnande. Enligt Moberg Stephenson och Källström (2020) är tryggheten i det område som de bor i och sociala kontakter med andra människor som befinner sig i området bidragande faktorer för ensamkommande ungas tillhörighet. Dessutom är det för ungdomarna själva viktigt att få mer kunskap om landet de bor i och att få umgås med fler svenskfödda ungdomar. Därmed finns ett behov av fler sociala platser där ungdomar kan få träffas och utföra aktiviteter tillsammans med andra i samma stad. De unga behöver alltså känna en känsla av trygghet, framgång och tillhörighet för ett stabilt fortsatt liv i Sverige (Moberg Stephenson & Källström, 2020).
17
5.4 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter
I denna studie har begreppen makt, roll och tillhörighet valts ut för att analysera resultatet i denna studie. Dessa begrepp gör det möjligt att fånga de unga männens egna upplevelser och erfarenheter kring de stödinsatser de har fått. Vidare kan dessa begrepp belysa hur socialarbetare och andra yrkesverksammas bemötande har varit mot de ensamkommande unga. Begreppet makt kommer användas för att förtydliga hur makt används i relationer mellan personal på HVB-hemmet och den unga samt i relationen mellan socialsekreterare och de unga männen. Begreppet roll används för att synliggöra hur socialarbetare och andra yrkesverksamma som arbetar med ensamkommande unga är kopplat till förväntningar om hur personen ska bete sig i sin roll. Begreppet tillhörighet används som ett verktyg för att analysera de unga männens upplevelse av yrkesverksammas bemötande. Även begreppet tillhörighet används för att kunna beskriva unga männens känsla av tillhörighet till det nya landet och samhället.
18
6. Metod
I detta avsnitt presenteras de val som vi har gjort angående studiens kvalitativa forskningsmetod och vetenskapsteoretiska grund. Vi väljer även att ta upp datainsamlingsmetoden, urval och presentation av respondenterna för denna studie. Även tillvägagångssätt, analysmetod, studiens trovärdighet och sammanfattning av metod presenteras.
6.1 Kvalitativ forskningsmetod
Föreliggande studie är en kvalitativ fördjupningsstudie, med avseende att undersöka och få en djupare förståelse för den enskilda ensamkommande ungas upplevelser av det stöd de fick från kommunen och regionen. En kvalitativ fördjupningsstudie innebär att få en djupare förståelse kring den kontext som individen som undersökts befinner sig i (Bryman, 2018). Den kvalitativa metoden är den mest användbara när forskaren vill ta reda på individers upplevelser av ett fenomen och lägger tonvikt på förståelse av hur människor tolkar och uppfattar den sociala verkligheten (jmf. Danermark, Ekström, Jakobsen & Karlsson, 2003). I denna studie undersöks hur de unga upplevt de stödinsatser som kommunen och regionen gett under deras vistelse på HVB-hemmet samt upplevelsen av sin integration i Sverige, därför har vi valt den kvalitativa forskningsmetoden för att den är mest lämplig för att studera det vi avser att undersöka. Anledning till att vi använder en kvalitativ metod i vår studie istället för en kvantitativ metod är beroende på att vår studies frågeställningar handlar om att få allomfattande inblick i ensamkommande ungas upplevelser. Enligt Bryman (2018) studeras med kvantitativ metod, frågor som kan ge mätbara resultat. I denna studie om ensamkommande ungas upplevelser är vi inte ute efter att förklara mätbara resultat utan att förstå gruppens upplevelser.
6.2 Vetenskapsteoretisk grund
Denna studie vilar på hermeneutisk vetenskapsteoretisk grund som innebär att tolka, förstå och förmedla upplevelserna av det undersökta fenomenet och inte söka efter en absolut sanning. De olika delarna som ingår i forskningen utgör en del av helheten och varje intervju som vi utfört bidrar till en helhetsförståelse (jmf. Andersson, 2014). Processen med att samla in data ger ytterligare information och en ny tolkning sker av det fenomenet som undersöks (Andersson 2014). Danermark m.fl. (2003) förklarar att den faktiska verkligheten är komplex och den förändras hela tiden. Vår studie utgår ifrån en förståelse om att den sociala verkligheten är föränderlig och beroende av olika omständigheter och den mänskliga faktorn. Syftet med vår studie är att kartlägga de unga männens upplevelser och då är hermeneutiken lämplig som vetenskapsteoretisk ansats. Detta ger oss möjlighet att tolka den information vi fått av respondenterna. Andersson (2014) skriver att den grundläggande regeln i hermeneutiken är att människan möter sin omvärld med förförståelse och erfarenheter om liknande händelser. Det är i själva verket delar av en händelse eller ett fenomen som ger en helhet för individen, därför är det hermeneutiska tänkandet viktigt i mötet med respondenten för att ge förståelse för dennes uppfattning. Respondenternas beskrivningar tolkas med den övriga empirin samt med den tidigare kunskap som forskaren har. Vi har tolkat de ensamkommande ungas upplevelser med hjälp av tidigare forskning, de valda teoretiska utgångspunkterna och vår förförståelse, vilket gav oss en inlevelse i respondenternas upplevelser.
6.3 Datainsamlingsmetod
Denna studie har gjorts med individuella semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide med förutbestämda frågor och följdfrågor för att kunna få en förståelse för respondentens upplevelser (se bilaga 1). Med semistrukturerade intervjuer skapas möjligheter för respondenten att ge detaljerade beskrivningar av sina upplevelser (jmf. Bryman, 2018). Vårt syfte med att använda denna typ av intervju var att fånga in individens egen berättelse om sin upplevelse av integrationen. Teman i intervjun var upplevelse av stöd, integrationsprocess samt
19
vår studie. Följdfrågor kunde ställas till respondenten för att klargöra något specifikt eller för att fördjupa sig i något intressant, men även för att ge respondenterna möjlighet att forma sina svar (jmf. Bryman, 2018). Vi var väl medvetna om att i denna kvalitativa form av semistrukturerade intervjuer kan det vara svårt att hålla sig helt objektiv till det insamlade materialet. Därför jämfördes materialet med tidigare forskning för att jämföra data och för att analysen inte skulle innehålla förutfattad förförståelse som skulle kunna påverka resultatet (jmf. Lögdlund & Gottzén, 2015).
6.4 Litteraturgenomgång
Den första litteratursökningen gjordes av oss mellan 2020-09-03 och 2020-09-12 för att först hitta aktuell information inom området. Den andra litteratursökningen gjordes mellan 2020-11-17 och 2020-12-2020-11-17 för att hitta ytterligare relevant forskning om ensamkommande unga. Primo i Örebro universitetsbiblioteket har använts som sökmotor för att hitta vetenskapliga artiklar. De flesta aktuella forskningsartiklarna hittades på Social Service Abstract med avancerat sök som alternativ. Andra databaser som använts är följande Applied Social Sciences Index & Abstracts (ASSIA), Sociological Abstracts och PsycINFO. Många av dessa sökresultat var inte relevanta utifrån vårt studies syfte och frågeställningar, vilket gjorde att de senare exkluderades. Vi har dessutom valt bort artiklar gällande forskning utanför Europa.
Vår inklusionskriterier var:
1. Artiklarna skulle inkludera målgruppen ensamkommande barn och ungdomar mellan 18 och 25 år
2. Endast artiklar från 2005 eller senare
3. Artiklarna skulle vara peer reviewed för att få fram vetenskapliga artiklar 4. Artiklarna skulle vara på engelska eller svenska
5. Artiklarna skulle vara från Sverige eller Europa
De artiklar som ansågs vara relevanta för studien sparades och lästes ordentligt. De sökord som har använts har formulerats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Aktuellt sökord var unaccompanied minors, som översätts till svenska, ensamkommande barn och unga. Detta är ett ord som är återkommande i denna studie och återkommande i flertalet av våra forskningsartiklar som använts. Ytterligare aktuella sökord som användes vid litteratursökningen var främst School OR language, Social Support, Social AND Integration,
Refugees OR Newly Arrived Immigrants, Social and Integration, Unaccompanied Minors, Newly Arrived samt Unaccompanied Young Adult Refugees.
Mellan 2020-11-17 och 2020-12-17 gjordes ytterligare en litteratursökning mellan där Primos sökmotor på Örebro universitet användes främst. Detta skedde utifrån att vi hade fått förslag av vår handledare på vissa artiklar samt på vissa aktuella forskare inom området. Sökningar gjordes även på olika artiklar som hittats i andra aktuella studier.
6.5 Urval
Vår studies urval bestod av ett redan förutbestämt urval från kommunen. Förutbestämt urval är enligt Bryman (2018) den population som undersöks som redan ingår i en grupp och är utvald till att studeras. Urvalet i vår studie bestod till att börja med av 95 unga män som hade anlänt till kommunen som ensamkommande unga för att söka asyl år 2015. En första avgränsning gjordes genom att de unga männen som skulle delta i vår undersökning skulle vara kvarboende i kommunen när studien utfördes samt att deras ålder var över 18 år vid intervjutillfället. Av de kvarstående 30–40 unga männen skedde ytterligare en avgränsning genom att välja ut dem som hade varit boende på det aktuella HVB-hemmet när de placerades i den aktuella kommunen,
20
vilket resulterade i att 28 personer var relevanta för vår studie. Därefter exkluderade vi dem som inte var tillgängliga via mobiltelefon. På det viset blev sex unga män utvalda till att delta i vår studie. Dessa var de första sex som hade svarat i telefonen när vi ringde upp de registrerade mobiltelefonnumren som fanns tillgängliga i socialtjänstens sökningsbas. Av dessa var endast fem relevanta till studien eftersom det framkom senare under intervjuerna att en av dem inte var placerad på det aktuella HVB-hemmet utan i ett familjehem. Antalet respondenter vi valde ut till vår studie ansåg vi var tillräckligt för att få fram den mängd av relevant information vi behövde.
6.6 Presentation av respondenterna
Respondenterna består av fem unga män i åldrarna 19–22 år och som anlände vid 15–17-års ålder till Sverige. Samtliga unga män var boende på samma HVB-hem under samma tidsperiod från år 2015 tills de blev myndiga vid 18-års ålder. Därefter har de unga männen fått eget boende eller vid tidigare ålder fått flytta till ett utslussningsboende där stöd från personal fortfarande fanns att tillgå. Detta skede efter de unga männens behov av stöd. De unga männen som deltagit i vår studie kommer från olika delar av världen. En ung man som deltog i vår studie kom från Eritrea, två unga män kommer från Afghanistan och två kom från Syrien. Samtliga respondenternas namn är fiktiva namn i vår studie. En av de unga männen uppger att han har fått svenskt medborgarskap. En annan ung man uppger att han har fått tillfälligt uppehållstånd utifrån den nya gymnasielagen och tre av de unga männen uppger att de har permanent uppehållstillstånd. Av dessa unga män uppger tre att de har eget boende, medan en av männen delar boende med sin bror och en annan ung man uppger att han bor tillsammans med sina föräldrar som nyligen anlänt till Sverige.
6.7 Tillvägagångssätt
Intresset för vår studie började med att en av uppsatsförfattarna hade sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i en mindre kommun där de hade ett PutC-avtal med Örebro Universitet och skulle därmed skriva sin kandidatuppsats utifrån kommunens önskemål. Genom samtalen med socialsekreterare på socialtjänsten i den aktuella kommunen framkom det att ungdomar som kom till Sverige som ensamkommande unga hade svårigheter med att integrera sig i kommunen och att klara sina gymnasiestudier. Kommunen var intresserad av att ta del av hur livet såg ut idag för de unga männen som anlände som ensamkommande unga år 2015 och placerades då på kommunens HVB-hem samt vad de ansåg om de stödinsatser som de fick av kommunen och regionen. Efter förvaltningschefens godkännande bidrog kommunen med information och vissa kontaktuppgifter till de blivande respondenterna (bilaga 4). Vi fick även tillåtelse att söka upp deras mobiltelefonnummer via socialtjänstens register på KIR. De unga männen kontaktades i ett första skede per telefon för att frågas om de var intresserade av att delta i studien och medverka i en intervju under påföljande dag.
Den första intervjun bokades in redan på kvällen och ytterligare fyra intervjuer gjordes dagen efter. Information om studien skickades omgående antingen via mejl eller via sms till respondenterna beroende på vilken kontaktinformation de gett oss. Först skickades en text med information om den bokade tiden för intervjun, sedan skickades ett informationsbrev om studien (bilaga 2) samt ett skriftligt samtycke (bilaga 3). Samtycke gavs muntligt i början av varje intervju efter att en av oss läst samtyckesbrevet för samtliga respondenter. Därmed fick de unga männen välja att delta i studien. Fyra av intervjuerna skedde online via ZOOM och en intervju skedde via telefon. Vi bestämde i förväg hur intervjun skulle gå till. En av oss skulle hålla i själva intervjun utifrån intervjuguiden, medan den andre skulle medverka interaktivt med bild på ZOOM för att skriva anteckningar utan att störa intervjun. Dessa intervjuer spelades in med hjälp av en mp3 spelare som tillhandahållits av Örebro universitet. Att intervjuerna skulle spelas in klargjordes tydligt för respondenten innan intervjun hade börjat. I ljudupptagningen
21
uppgavs inga namn, därmed var samtliga respondenter avidentifierade i ljudfilen. Dessa ljudfiler döptes till intervjuperson 1, 2 osv. Varje intervju tog cirka en timme. Under samtalet med respondenterna framkom tydligt att de verkligen ville delge sin historia och berätta om sina upplevelser. Samtliga respondenter tackade för att de fått delta i studien och hoppades att deras medverkan skulle göra skillnad för andra nyanlända under 18 år.
6.8 Analysmetod
Samtliga intervjuer har transkriberats i sin helhet dock inte ordagrant då många så kallade tankeuttryck som aaaa, deee, å så, da, däää osv. inte hade någon betydelse för respondentens uttalade mening och därmed inte heller för analysen. Transkribering skedde avidentifierat från namn och endast små justeringar av ord som inte uttalats korrekt har gjorts för att underlätta läsning och förståelse av texten till analys (jmf. Bryman, 2018). Vid början av analysen läste vi texten upprepade gånger med syfte att hitta röda trådar som binder samman intervjuerna och som kunde hjälpa oss att dela in dem i olika teman. Målet med att gå igenom texten är att nå teoretisk mättnad som innebär att det inte finns någon mer information att få ut ur texten som kan kopplas till studiens syfte (jmf. Bryman, 2018). Texten från intervjuerna delades till slut in i fyra olika huvudteman: gynnsamma stödinsatser, mindre gynnsamma stödinsatser,
upplevelsen av bemötandet på HVB-hemmet samt känslan av tillhörighet. Dessa teman
användes för att underlätta analysen av texten. De textstyckena som var relevanta för studien lades ihop för att få fram en helhet i analysen och några rader valdes ut som citat dels för att göra respondenternas berättelser mer verklighetstrogna och dels för att framhäva viktiga detaljer som är av stor vikt. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) behövs huvudteman för att få fram mönster och ge berättelsen en förståelse för helheten, medan den tematiska analysen behövs för att få en helhetsförståelse av det insamlade materialet.
6.9 Tillförlitlighet och generaliserbarhet
Enligt Bryman (2018) ska studien ses tillförlitlig genom att uppfylla fyra delkriterier, vilka är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjligheten att bekräfta och styrka. I kvalitativ forskning finns olika beskrivningar av sociala verkligheten. Detta innebär att kvalitativa studier syftar till att studera ett socialt fenomen under en begränsad tid som resulterar i att studien inte är överförbar till andra kontexter än den som har undersökts. Bryman (2018) beskriver att trovärdighet innebär att forskaren ska säkerställa att studien har utförts efter kriterierna och regler som ska följas för kvalitativa studier. Vidare uppger Bryman (2018) att inom kvalitativ forskning handlar överförbarhet om i vilken mån som resultaten i studien kan överföras till andra populationer och kontexter utöver den kontexten och populationen som studerats. Med pålitlighet menas enligt Bryman (2018) att alla delar i studien ska redovisas korrekt och vara tillgänglig. Dessutom ska arbetsprocessens gång beskrivas på ett tydligt och begripligt sätt. Detta sker för att andra forskare ska ha en möjlighet till att granska de metoder som har använts i studien och göra en bedömning om studiens resultat är korrekt. Vidare beskriver Bryman (2018) att för att kunna uppnå möjligheten att bekräfta och styrka studien behöver forskaren vara medveten om att det inte är möjligt att vara helt objektiv i forskning som rör den sociala verkligheten.
Gällande vår studie är vi medvetna om att vi inte helt kan vara objektiva i våra värderingar, men vi har strävat efter det. Vi har exempelvis valt att presentera samtliga delar av vår studie på ett objektivt och transparent sätt genom att beskriva samtliga delar med motiveringar, vilket enligt vår uppfattning gör vår studie trovärdig. Samtidigt är vi medvetna om att våra respondenters åsikter samt våra slutsatser som gjordes utifrån endast fem intervjuer inte kan gälla eller generalisera för hela gruppen ensamkommande unga. Genom att vi detaljerat beskrivit vår arbetsprocess stärker vi studiens pålitlighet. För att säkerställa att vår studie ska betraktas som tillförlitlig har vi informerat våra respondenter om att de kan begära ut det
22
insamlade material gällande dem själva och att de kommer att kunna få tillgång till vår studie när den är slutförd.
6.10 Metoddiskussion
Vi anser att valet av den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer var ett bra val i vår undersökning för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Metoden har lett till att vi har lyckats inhämta de unga männens upplevelser av deras integration i samhället och även deras synpunkter gällande bemötande av yrkesverksamma. Genomförandet av de semistrukturerade intervjuerna skedde via Zoom och via telefon som upplevdes positivt och tryggt av både oss och respondenterna med tanke på den rådande situationen på grund av pandemin orsakad av COVID-19. Genom denna intervjumetod upplevde vi att vi fick respondenternas förtroende. En svaghet med vår metod är att studien är av en mindre art med få respondenter och därmed inte representativ för en större grupp (jmf. Danermark m.fl. 2003). Som tidigare sagt är vi medvetna om detta, men vi ser den mindre omfattningen som något positivt. Vårt syfte var att få ta del av respondenternas upplevelser och eftersom vi bara genomförde fem intervjuer kunde vi göra dem väldigt utförligt. Samtidigt hade det varit positivt om det gick att dra generella slutsatser för att kunna använda dem som underlag för framtida justeringar inom kommunens verksamhet, men på grund av tidsbrist kunde inte denna studie utvecklas mer. Ytterligare en svaghet med vår metod är att urvalet redan var förvalt av kommunen, men det gav även en styrka för vi behövde inte söka efter respondenter (jmf. Kvale & Brinkmann, 2014). En annan styrka i denna studie är att respondenterna har egen erfarenhet inom det område som studerats av oss och detta ger oss djupgående information. Ytterligare en styrka i studien är att vi genererat ny information som var viktig för respondenterna och som vi själva inte tänkt på innan intervjun. Ett exempel på detta är när de unga tar upp vikten av yrkesverksammas bemötande gentemot dem.
23
7. Etik
Detta avsnitt kommer vi att beskriva hur olika etiska dilemman har hanterats i vår studie. I de
forskningsetiska aspekterna inbegrips hur vi har beaktat de olika etiska aspekterna i vår studie.
Vidare har vi tagit upp fördelar och nackdelar i denna studie. 7.1 Forskningsetiska aspekter
För att följa rekommendationer om en god forskningsetik har vi kontinuerligt samtalat med varandra om samtlig insamlade data. Vi har även rådfrågat varandra om hur vissa känsliga begrepp ska tas upp som har framkommit som starka uttryck i text exempelvis en respondent anser att “boendet var ett fängelse”. Detta är ett starkt uttryck så vi har diskuterat hur vi ska framlägga respondentens ord i texten för att inte någon missuppfattning ska föreligga hos läsaren. De unga männen förklarar att de yrkesverksamma inte menar att boendet ska vara ett fängelse utan att det är deras upplevelse av reglerna som finns på HVB-hemmet som gör att de uppfattar boendet som ett fängelse. Det forskningsetiska problemet med detta är att när de yrkesverksamma läser denna studie kan de misstolka de unga männens uttalande till att det handlar om dem själva och inte om boendets regler.
För att skydda respondenternas identitet har all data avkodats både i text och i det inspelade materialet. Detta har gjorts i och med att allt textmaterial har avidentifierats avseende namn och personuppgifter. Allt textmaterial har sparats separat från övrigt textmaterial i studien och separat från det inspelade materialet. Vidare har all information om namn och personuppgifter svartmarkerats i presentation i denna studie. Ljudupptagningen på intervjuerna har inte påbörjats förrän respondenterna sagt sitt namn. Därutöver har vi i studien använt oss av fiktiva namn i både resultat och analys. Även det aktuella HVB-hemmets och kommunens namn har avkodats. Förvaltningschefens namn uppges inte heller i studien.
Allt material har hanterats med varsamhet och vi har tänkt igenom hur materialet ska hanteras enligt Vetenskapsrådet (2017). Uppsatsen kommer att publiceras i Diva där publicering av samtliga kandidatuppsatser sker enligt Vetenskapsrådets regler (2017). I samband med publicering kommer samtliga respondenter att få ett sms, med information om hur de kan hitta kandidatuppsatsen, detta efter önskemål från respondenterna. För att säkerställa att respondenterna inte känner sig kränkta eller utsätts för risker eller fara har tillämpats etiska riktlinjer gällande behandling av personuppgifter, information, samtycke och återtagande av samtycke (Vetenskapsrådet, 2017).
Utifrån en etisk aspekt har vi valt att intervjua respondenterna om deras tid på HVB-hemmet efter att de fyllt 18 år och därmed har vi etiskt diskuterat hur vi ska hantera detta (jmf. Källström & Andersson, Bruck, 2017). Vi kom fram till att vi måste ha i beaktande att vissa frågor kan vara etiskt svåra att hantera då det kan innebära att de unga männen kan få obehagliga tankar om sin vistelsetid på HVB-hemmet. Detta hade vi i åtanke och därmed ställdes inga personliga frågor om känslor eller om privata saker. Fokus för vår studie var hur de unga männen upplevde de stödinsatser de fick och inte om deras privatliv.
Intervjuerna skedde via ZOOM och spelades in på mp3 spelare som tillhandahållits av Örebro universitet. Materialet hanterades med varsamhet och delades inte över internet. Inspelade data sparades separat på USB-minne och separerat från övrigt material som används i denna studie. GDPR dataskyddslagen har följts enligt riktlinjer från Örebro universitet genom att registrera formuläret GDR-Student. Där har vi fyllt i de uppgifter som gäller vår studie. Dessa uppgifter är: ändamålet med behandlingen, kontaktperson för behandlingen, en beskrivning av vilka typer
av uppgifter som samlas in, hur länge uppgifterna ska behandlas samt en beskrivning av de tekniska och organisatoriska skyddsåtgärderna. Samtycke gavs från samtliga respondenter
24
muntligt och information gavs angående återtagande av samtycke fram till godkännandet av kandidatuppsatsen (se bilaga 3) enligt Vetenskapsrådet (2017).
För att minimera eventuella negativa konsekvenser för respondenterna blev de informerade om att de har rätt till att inte svara på frågorna om det känns jobbigt eller påfrestande för dem. Vi var försiktiga med att inte gå alltför långt ifrån intervjuguiden. Det finns alltid risker med intervjuer som tar upp tidigare upplevelser och den etiska koden för socialarbetare menar att dessa risker kan vara depression, en ogynnsam återblick i det förflutna, återupplevelser av traumatiska minnen eller annat som känns upprörande för respondenten (Akademikerförbundet, 2017). Vi var medvetna om att det fanns områden som kunde vara känsliga att tala om exempelvis tiden före migrationen, frågor om familj eller anhöriga samt personliga frågor eller om det psykiska måendet.
Respondenterna benämns som unga män i resultat och analys för att de är över 18 år. Dock används begreppet ensamkommande unga för att beskriva den situation de befann sig i då de var placerade på HVB-hemmet. Detta för att konsekvent få samma benämningar genomgående genom texten för att undvika missförstånd.
Ett dilemma som framkom i denna studie är att vi även hade haft samtal med dåvarande verksamhetsledaren för det aktuella HVB-hemmet för att ta reda på vilket stöd som verkligen erbjudits de ensamkommande unga som var placerade där från år 2015. Det intressanta var att den tidigare chefen för HVB-hemmet upplevde att de unga fick allt de velat ha och att inget fattades. Enligt denne försågs även boendet med flertal olika aktiviteter och socialiseringsmöjligheter för ungdomarna. Det vi har kommit fram till i resultatet och analysen utifrån intervjuerna med några av dessa unga män är dessvärre helt emot vad verksamhetsledaren uppgav. Dilemmat är att den dåvarande verksamhetsledaren kan uppfatta vår studie som vilseledande information över de rådande omständigheterna på boendet då de unga männen var placerade där, då upplevelserna av verksamhetsledaren och de unga männen inte stämmer överens med varandra.
Det som vi också upptäckt i samband med vår studie är att de unga männen inte alls haft några problem med att delta utan snarare med entusiasm medverkat på intervjun. De har gärna berättat om sina upplevelser av det kommunala och regionala stödet och bemötandet av yrkesverksamma som de har mött under sin placeringstid på HVB-hemmet. De unga männen har berättat om hur deras liv ser ut idag och vad de önskar sig i framtiden. Det har inte skapat någon oro eller stress hos de unga männen att delta i vår studie utan de tyckte att det var bra att få berätta om sina upplevelser och att någon var intresserad av att lyssna på dem.
25
8. Resultat och analys
I följande avsnitt kommer resultaten från den insamlade empirin att redovisas och presenteras i fyra olika teman, gynnsamma stödinsatser, mindre gynnsamma stödinsatser, upplevelsen av
bemötandet på HVB-hemmet samt känslan av tillhörighet. Dessa teman är av relevans utifrån
frågeställning och efter analys av intervjumaterialet. 8.1 Gynnsamma stödinsatser
De unga männen vi intervjuat uppger att de hade fått ett antal stödinsatser från olika håll i kommunen och regionen som sjukvård, God man, skola, socialtjänsten och kontaktperson på HVB-hemmet. I det här avsnittet kommer vi att presentera vilka av dessa insatser som de unga männen upplevde som positiva. De unga männen berättade även hur det positiva stödet de fick har inspirerat dem till att ta egna initiativ till att skapa sig en bra framtid i Sverige, vilket ansågs som en viktig faktor till en god integration i det nya landet.
Upplevelsen av ett bra stöd kom främst från det stöd de unga männen fick från sina Gode män fram till deras 18-årsdag. Fyra av fem unga män berättar att de fick en God man som var ett bra stöd för dem. Deras Gode man hjälpte dem med myndighetskontakter som exempelvis migrationsverket och även att kontakta en jurist vid asylansökan. De unga männen beskriver att deras Gode män var bra och hjälpsamma. Upplevelsen av God man är att denne har försökt uppmuntra samtliga unga män till att börja prata svenska samt läsa svensk text. En av de unga männen, Navid, säger att han har fått mycket hjälp och stöd av sin Gode man. Navid uppger att han rymde från HVB-hemmet, men hans God man övertygade honom att komma tillbaka till boendet och försäkrade honom om att det kommer gå bra för honom i framtiden. Han fick sedan flytta från HVB-hemmet och bo hos sin Gode man "Men när jag flyttade där, han var bra, han
kan hjälpa mig och stötta mig och jag kan lita på han" (Navid). Han upplever att han hade en
väldig tur som fick en så bra God man och den Gode mannen har lärt honom många samhällsviktiga saker. En annan av de unga männen, Ephraim, beskriver i sin tur hur hans Gode man var till stor hjälp för honom. Han uppger att “Men först min Goda man lära mig, min Goda
man jättesnäll, han hjälper mig många gånger han sa du måste prata svenska. Han är jättebra.”
(Ephraim). Fyra av de fem unga männen var med andra ord mycket nöjda med sina Gode män men alla säger att stödet var viktigt för dem.
Vidare berättar samtliga unga män att de fick börja i skolan inom en till tre veckor efter att de placerats i HVB-hemmet. De beskriver att skolan var väldigt bra och lärarna var till stor hjälp för dem. En av dem beskriver att "ja läraren var bra, de var jättesnälla och försökte hjälpa till.
Jag var lite speciell på grund av att jag inte mådde bra. Jag fick lite extra hjälp av läraren. Lärarna var jättebra." (Fadi). Samtliga unga män uppger att de har fått lära känna nya
människor och har skapat nya vänskapsrelationer med andra i samma ålder från skolan. Mehdi beskriver att skolan var viktig för honom där fick han börja lära sig svenska, bilda en relation med sin bästa vän och få ökad kunskap om Sverige. Vidare tycker en annan ung man, Said, att skolan var det bästa som hänt honom när han flyttade till Sverige. Han beskriver:
Jag gick på gymnasiet, det är gymnasieskola, först fick vi lära oss introduktion språket. Det var bra, det var duktiga lärare. Jag hade en strävande och nyfikenhet och lärde mig ganska snabbt och ganska stabilt så jag lärde för varje månad som gick längre, längre och kom till grundläggande nivån till vanliga ämnen. (Said)
Said fortsätter förklara hur nöjd han var med skolan. Han berättar:
Nej, men som tur var gick jag på gymnasiet! Systemet var jättebra, man satsar jättemycket på eleven, på vad som eleven än begär så ger läraren den det. Du begär fem lektioner du får det, om du har svårt med engelska så kommer vi skaffa en så här en lärare just för dig. Det är så bra system för gymnasieskolor.
