I slutdiskussionen kommer vi att redovisa studiens slutsatser och diskutera dem i relation till socialt arbete. Syftet med studien var att undersöka de ensamkommande ungas upplevelser av de stödinsatser de fått från kommunen och regionen samt hur dessa stödinsatser har påverkat deras integration i Sverige. Vidare presenteras och diskuteras de kommunala och regionala stödinsatser som har ansetts varit mer eller mindre gynnande utifrån de unga männens upplevelser. Utifrån dessa slutsatser är vårt mål att få en ökad förståelse för de ungas situation och deras olika villkor för att främja deras etablering i samhället.
Slutsatsen av vår studie är, med hjälp av de unga männens berättelser, att de själva inte hade egna strategier för att integreras i samhället utan behövde stöd från yrkesverksamma. I tidigare forskning som vi presenterat i vår studie framgår det att de ensamkommande unga bär med sig olika erfarenheter och förmågor, men det föreligger ett stort behov av stöd från andra yrkesverksamma. Man kan relatera det till Thommessen, Corcoran och Todd (2015) som menar att vuxenstödet underlättar de ensamkommande ungas anpassning till det nya landet. Från resultatet i vår studie kan det utläsas att stöd och råd från vuxna har haft en avgörande betydelse för de ungas integration och psykiska välmående. I vår studie ser vi att det var viktigt för de unga männen att ha en bra relation med sin God man och att de fick börja lära sig svenska och på det viset få en möjlighet att kunna integrera sig. Slutsatsen är därmed att stödinsatsen i form av kontakten med God man har gett de unga en känsla av gemenskap och tillhörighet, samt en bättre förståelse för den nya rollen i Sverige.
Det framkommer vidare i vårt resultat att några av de unga männen har uppskattat möjligheten att få träffa en psykolog när den psykiska hälsan upplevdes som dålig. Det samtalsstöd de unga fick från psykologen och att kunna uttrycka sina känslor fritt var meningsfullt för dem. Individen kan uppfatta sin egen roll och acceptera sin situation när hen interagerar med andra vilket ger bekräftelse på att hen beter sig korrekt och enligt gällande normer i just den situationen. När individen får en sådan bekräftelse utvecklas den egna förmågan att kunna integrera korrekt i sociala sammanhang (Lögdlund & Bergkvist 2014). Vår slutsats är att de ensamkommande unga som anlänt till Sverige har ett behov av att skapa sig en ny roll och bli samhällsmedlem för att kunna integrera sig på ett bra sätt. Det som har visat sig vara en gynnande insats i vår studie är att samtalsstöd ges till ensamkommande unga för att kunna bearbeta svårigheter och att kunna anpassa sig till det nya samhället. Ytterligare en slutsats i vår studie är att de ensamkommande unga som placerades på det aktuella HVB-hemmet blev begränsade med regler och blev påtvingade personal som reglerade deras vardag. Vi ser att HVB-hemmens utformning inte är anpassade till de ensamkommande ungas behov av stöd, utan är utformade som ett boende för omhändertagande. Detta har lyfts fram av samtliga unga män som uttryckte att HVB-hemmet var liksom ett fängelse där deras egen frihet var begränsad. Vad som framkommit är att stödet måste vara individanpassat för de ensamkommande unga för att kunna tillgodose varje individs unika behov för en god integration.
Flera av de unga männen upplevde att stödet från de yrkesverksamma inte var gynnande för dem, då de upplevde att deras röster och åsikter inte blev hörda och inte heller räknades med i socialsekreterarens beslut rörande dem själva. Detta kan kopplas till Herz och Lalander (2019) som lyfter fram att socialsekreterarna sitter i en maktposition som inte är jämlik med de ensamkommande unga. Vidare påvisas att det finns en obalans i relationen mellan de unga och socialsekreterarna vilket inte är gynnsamt. Vi kan utläsa av vår studie att de unga männen anser att ett bra bemötande från de yrkesverksamma kan påverka integrationen positivt. Slutsatsen är därmed att de yrkesverksammas bemötande har stor betydelse för de ungas integration i Sverige.
36
Det går vidare att fastställa att språket är en väldigt viktig faktor för de unga till att kunna känna en inkludering i samhället. Detta kan vi även få bekräftat i flera tidigare studier. Exempelvis Lundberg och Dahlquist (2012) belyser att språkkunskaper är av vikt för att kunna inkluderas i samhället och bilda nya kontakter. Språket är en nyckel till att kunna inkluderas i Sverige och känna tillhörighet samt skapa gynnsamma sociala relationer. En annan slutsats som vi kan dra utifrån ovanstående är att skolan är en av de viktigaste faktorerna för de ensamkommande ungas integration i samhället, eftersom det är där de lär sig språket och skapar kontakt med andra. Denna slutsats innebär att om de ensamkommande unga inte får möjlighet att börja skolan och lära sig det svenska språket kan de gå miste om sin integrering i samhället. Detta kan i sin tur leda till nya sociala problem som exempelvis arbetslöshet.
Det som upplevdes som problematiskt för de unga männen var att vid kontakten med svenskar utanför boendet fanns det en risk att bli kallad invandrare på grund av att de inte kunde prata så bra svenska. Detta ledde till en svår situation för de unga männen som ville integreras med svenskar, men blev rasistiskt behandlade. Ett resultat av vår studie är att det viktigaste för de unga männen är att kunna inkluderas i samhället genom att få delta i aktiviteter med jämnåriga svenskar. I och med detta anser vi att sociala aktiviteter är en gynnande insats för de ungas etablering och integration i samhället. Ytterligare en slutsats i vår studie är att avsaknaden av interaktion med andra kan ge en utanförskapskänsla och leda till psykisk ohälsa i form av ensamhet. Det är av vikt utifrån vårt resultat, tidigare forskning och tolkningsramar att skillnader mellan de ensamkommande ungas och svenskföddas kultur accepteras ömsesidigt. Detta för att öka chansen till en god integration för denna målgrupp. Vår sista slutsats är att individanpassade stödinsatser från kommunen och regionen, ett lämpligt bemötande och ett gott stöd från de yrkesverksamma har stor inverkan på hur bra de ensamkommande unga lyckas med en god integration i Sverige.
9.1 Förslag till vidare forskning
Det finns kunskapsluckor i tidigare forskning angående vilka stödinsatser som är gynnande för ensamkommande ungas integration i Sverige. Förslag till vidare forskning vore med fördel att ytterligare studera hur ensamkommande unga upplevt de stödinsatser de fått från kommunen och regionen. Vidare har det blivit tydligt att det saknas studier när det gäller de yrkesverksamma som arbetar med ensamkommande unga och hur dessa bemöter de unga och hur detta bemötande kan förbättras. Det framkom tydligt i vår studie att de unga männen önskar att de yrkesverksammas bemötande är något som borde förbättras. Vi föreslår vidare utifrån vår studie att de ensamkommande ungas egna röster och åsikter ska få bli hörda i framtida forskning, detta för att förbättra de yrkesverksammas arbete. Det som framkom även i vår studie som viktigt för de unga att få berätta om sina upplevelser under tiden på boendet. Deras erfarenheter och synpunkter är viktiga för fortsatt socialt arbete och integrationsarbete så att förbättringar kan ske utifrån målgruppens behov.
37
10. Referenser
Akademikerförbundet SSR (2017). Etik i socialt arbete. Hämtad 5 november 2020, från https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete_2017_w.pdf
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan) Stockholm: Liber. Börjesson, U. & Söderqvist Forkby, Å. (2020). The concept of home – unaccompanied youths voices and experiences. European Journal of Social Work, 23(3), 475–485. doi.org/10.1080/13691457.2019.1709159
Dahlstedt, M. (red.). (2018). Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till
inkludering. Linköping University. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
Danermark, B, Ekström, M. Jakobsen, L. Karlsson, J, Ch. (2003). Att förklara samhället. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Goffman, E. (2004). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. (4. uppl.) Stockholm:Norstedts akademiska förlag.
Herz, M. & Lalander, P. (2019). An abstract and nameless, but powerful, bystander – ‘unaccompanied children’ talking about their social workers in Sweden. Nordic Social Work
Research, 9(1), 18-28. doi: 10.1080/2156857X.2018.1457558
Herz, M. & Lalander, P. (2017). Being alone or becoming lonely? The complexity of portraying ‘unaccompanied children’ as being alone in Sweden. Journal of Youth Studies, 20(8), 1062- 1076. doi: 10.1080/13676261.2017.1306037
Heikkinen, S. (2014). Michael Foucault. I L. Gottzén & U. Lögdlund (Red). Sociologins
Teoretiker (s. 193-206). Malmö: Gleerups.
Kaukko, M. & Wernesjö, U. (2016). Belonging and participation in liminality: Unaccompanied children in Finland and Sweden. Department of Social and Welfare Studies, Linköping
University, 24(1), 7–20. doi: 10.1177/0907568216649104
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Källström, Å. & Andersson Bruck, K. (2017). Etiska reflektioner i forskning med barn. (Första upplagan). Malmö: Gleerups.
Lalander, P. & Raoof, D. (2016). ”Vi vet vad du behöver” Konstruktion och motstånd av ”ensamkommande” på HVB. Socialvetenskaplig tidskrift, 23(3–4), 219–238. Från https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/16795/15186
Lundberg, A. & Dahlquist, L. (2012). Unaccompanied Children Seeking Asylum in Sweden: Living Conditions from a Child-Centred Perspective. Refugee Survey Quarterly, 31(2), 54–75. doi.org/10 1093/rsq/hds003
Migrationsinfo. (2020). Den tillfälliga lagen. Hämtad 5 december 2020, från https://www.migrationsinfo.se/flyktingar/den-tillfalliga-lagen/
38
Migrationsverket (2020). Mottagande av ensamkommande barn. Hämtad 21 november 2020, från https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn- och-ungdomar/Mottagande-av-ensamkommande-barn.html
Migrationsverket (2020). Om nya gymnasielagen. Hämtad 5 december 2020, från https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-nya-gymnasielagen.html Moberg Stephenson, M & Källström, Å. (2020). Making sense of places: Belonging among “unaccompanied” young migrants in kinship care in a Swedish suburb. Child & Family Social
Work. 25(4), 742-750. doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/cfs.12750
SFS 2016:752. Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i
Sverige. Hämtad 11 december, 2020, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2016752-om-tillfalliga-begransningar-av_sfs- 2016-752
SFS 1994:137. Lag om mottagande av asylsökande m.fl. Hämtad 25 november, 2020, från
Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-1994137-om-mottagande-av-asylsokande-mfl_sfs-1994-137
Socialstyrelsen (2020). Ensamkommande barn och unga: Handbok för socialtjänsten. Hämtad 11 november 2020 Från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2020-2-6588.pdf
Statiska Centralbyrån (2016). Sveriges officiella statistik – årlig rapport för 2016. Hämtad 28
december 2020, från
(https://www.scb.se/contentassets/8fac97a2442440daaca9fac0c6e37439/ov9999_2016a01_br _x43br1701.pdf
Söderqvist, Å. Sjöblom, Y. & Bülow, P. (2016). Home sweet home? Professionals’ understanding of” home” within residential care for unaccompanied youths in Sweden. Child
& Family Social Work, 21(4), 591–599. doi.org/10.1111/cfs.12183
Söderqvist, Å. (2014). Leaving Care with “Cultural Baggage”: The Development of an Identity
within a Transnational Space. Australian Social Work, 67(1), 39–54.
doi.org/10.1080/0312407X.2013.863955
Thommessen, S. A. O. Corcoran, P. & Todd, B. K. (2015). Experiences of arriving to Sweden as an unaccompanied asylum-seeking minor from Afghanistan: An interpretative phenomenological analysis. Psychology of Violence, 5(4), 374–383.doi.org/10 1037/a0038842 Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Wernesjö, U. (2014). Conditional Belonging - Listening to Unaccompanied Young Refugees’ Voices. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social
Sciences 93. Uppsala: Acta Universitatis Upsala liensis.
Wernesjö,U. (2015). Landing in a rural village: home and belonging from the perspectives of
unaccompanied young refugees. Identities, 22(4), 451-467. doi:
39
Wernesjö, U. (2012). Unaccompanied asylum-seeking children: Whose perspective?
Childhood: A Global Journal of Child Research, 19(4), 495-507. doi.org/10.1177/0907568211429625
Wimelius, M. E. Eriksson, M. Isaksson, J. & Ghazinour, M. (2017). Swedish Reception of Unaccompanied Refugee Children—Promoting Integration? Journal of International
Migration and Integration, 18(1), 143–157. doi.org/10.1007/s12134-016-0472-2
Yuval-Davis, N. (2011). Power, Intersectionality, and the Politics of Belonging. Institut for
Kultur og Globale Studier, Aalborg Universitet. FREIA's tekstserie.75(24), 1-16.
40
11. Bilaga
Bilaga 1
Intervjuguide
Hej!Vi vill börja med att tacka för du ställer upp i denna intervju.
Vi studerar på Örebro universitet och arbetar med en kandidatuppsats som ingår i vår utbildning till socionomer. Jag (Karin) ska arbeta som kurator efter färdig utbildning. Jag (Rahaf) ska arbeta för gruppen nyanlända utsätta kvinnor.
Din medverkan i studien syftar till att undersöka dina upplevelser av integrationsprocessen i HVB-hemmet, XXX Vi är också intresserade av dina upplevelser av stödet som gavs där och hur din livssituation ser ut idag. Du och de andra som kommer att ingå i våran undersökning ska svara på frågorna är personer över 18 år och som kom 2015 till Sverige som
ensamkommande barn och unga och placerades i XXX kommun på HVB-hemmet, XXX.
Våra huvudteman i intervjun är dina upplevelser av stöd, integrationsprocess och din livssituation idag.
Känns detta bra för dig så kan vi påbörja vår intervju?
Om du inte vill svara på någon fråga så behöver du inte göra det.
Bakgrundsfrågor
• Hur gammal är du?• Vilket land kommer du ifrån?
• När kom du till Sverige?
• När kom du till XXXoch till HVB-hemmet XXX?
• Har du tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd?
Upplevelser av stöd
• Har du någon som du brukar vända dig till för stöd? I så fall, vilka är de och hur har du fått lära känna dem?
• Vilket stöd fick när du kom till HVB-hemmet XXX?
• Hur upplevde du det stöd som erbjuds dig?
• Tycker du att det var någon form av stöd som saknades? – i så fall, vad hade du behövt mer?
• Vill du berätta? Fanns det något som kunde ha gjorts bättre i stödet som erbjöds?
• Var det någon form av stöd som du upplever inte hade behövts?
• Förstod du vad det stöd du fick skulle leda till?
41
• Vill du nu berätta om det som fungerade mindre bra med dessa stöd?
• Vill du berätta något mer om dina upplevelser av stöd efter att du kommit till Sverige?
Integrationsprocessen
• Vad var ditt första intryck av HVB-hemmet XXX? - av XXX som stad, och även Sverige som land?
• Hur upplevde du HVB-hemmet med tid? Hur upplever du XXX och Sverige idag?
• Vad tycker du själv om dina språkkunskaper?
• Hur lärde du dig svenska?
• Vilket stöd fick du för att lära dig det svenska språket? Vad kan förbättras?
• Hur upplever du de möjligheter respektive svårigheter som inträffade när du började lära dig svenska språket?
• Hur har skolgången varit för dig?
• Hur har du fått dig att känna dig som en del av XXX kommun?
• Hur gör du för att få vänner och kamrater?
• Hur är du delaktig i kommunen eller samhället?
• Vilken hjälp fick du av HVB-hemmet så att klara dig själv i samhället?
• Känner du till vilka rättigheter och skyldigheter du har i samhället? Känner du dig säker att utföra samhälleliga uppgifter?
• Vet du hur du röstar i Sverige?
Vet du vem som bestämmer i Sverige?
• Hur väl upplever du din integration i Sverige?
• Vill du berätta något mer om dina upplevelser av integration?
• I juni 2016 publicerade Socialstyrelsen en animerad film Vad händer nu? som vänder sig till ensamkommande barn i Sverige. Har du sett denna film?
Livssituation idag
• Skulle du kunna beskriva din boendesituation idag?
• Hur lever du idag? Arbetar eller studerar du? Eller är du arbetssökande?
• Har du avslutat dina gymnasiestudier?
• Vilken typ av inkomst har du idag?
• Om du är arbetssökande: Vilken typ av stöd har du fått för att söka arbete?
• Kan du berätta om var du känner dig hemma? och vad får dig att känna så?
• Hur vill du beskriva din livssituation i dagsläget?
• Om du tänker 5 år framåt i tiden, vad gör du då? Vilka mål eller drömmar har du?
42
Slutligen
• Finns det något mer som du vill berätta som vi inte frågat om?
Tack för din medverkan
43
Bilaga 2
Informationsbrev Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå 15 HP HT 2020
Vi önskar att genomföra intervju med dig under vecka 48. Deltagandet är givetvis frivilligt.
Hej Mottagarens namn:
Vi ser fram emot att få kontakt med dig den datum. Din intervju börjar kl. tid. Vi ber dig logga in och vara förberedd någon minut innan intervjutiden. Planera 1 timme för intervjun. Val av vilken sorts intervju du vill medverka med via Zoom eller telefon har gjorts av dig. Det går bra att samtala med oss som intervjuade dig efter avslutad intervju om du har några
funderingar eller frågor.
Telefonnummer vid sjukdom eller förhinder:
Student: Student: Karin Hansen Rahaf Ramdo
Telefon: 0736526488 Telefon: 0729367037 Information om studien.
Vi är två studenter från Örebro universitet som ska skriva en kandidatuppsats om hur du upplevde det att komma till Sverige och till XXX
Studien syftar till att undersöka hur integrationen har varit för ensamkommande barn och unga som kom år 2015 till Sverige för att söka asyl. Även att ta reda på ungas upplevelser av de stödinsatser och åtgärder de har fått från kommunen och regionen samt hur dessa
stödinsatser har påverkat deras livssituation till idag. Baserat på respondenternas svar kommer studien eventuellt kunna förbättra insatser och därmed underlätta integrationen för nyanlända. Studien kommer att undersöka respondenternas integrationsprocesser i Sverige, och vad de har för sysselsättning idag. Urvalet av respondenter till studien är begränsat och förutbestämt till de unga vuxna som tidigare varit placerade på HVB-hemmet, XXX Vi bifogar ett samtycke som du måste muntligt godkänna för att kunna deltaga i vår studie. Vår handledare för studien är Maria Moberg Stephenson som är doktorand på Örebro universitet. Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
Hennes kontaktuppgifter är följande E-post: maria.moberg-stephenson@oru.se Vi är väldigt tacksamma att just du ställer upp för en intervju.
Tack på förhand!
44
Bilaga 3
Samtycke
Information om deltagande i kandidatuppsats.
I examensarbetet genomförs intervjuer med personer om deras upplevelser av
integrationsprocessen för ensamkommande barn och unga som anlände till XXX år 2015 med intresse av att undersöka vilket stöd ni fick när vi var placerade på HVB-hemmet, XXX. Intervjuerna spelas in (audio och/eller video) med utrustning som tillhandahålls av Örebro universitet och transkriberas. Inspelningarna och transkriptionerna bevaras till dess att det självständiga studentarbetet har bedömts som godkänt av examinator, varefter de raderas. Det är frivilligt att delta i studien och deltagandet påverkar inte din relation med XXX Kommun. Dina personuppgifter kommer behandlas med ditt samtycke i enlighet med europeiska dataskyddsförordningen (GDPR). Det rör uppgifter om namn, e-post, telefonnummer samt de ljudinspelningar som görs av intervjuerna.
Examensarbetet redovisas i form av en uppsats som presenteras skriftligt och muntligt vid ett examenstillfälle på Örebro universitet. Efter uppsatsens godkännande kan den komma att göras tillgänglig för allmänheten genom att publiceras i databasen DIVA. Fram till dess att arbetet har examinerats och godkänts och publicerats på DIVA har du rätt att dra tillbaka ditt samtycke och uppgifterna får då inte bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund. Alla personuppgifter som samlas in kommer att hanteras med konfidentialitet. Namn på person, och platser och verksamheter kommer att ersättas med pseudonymer.
Du har rätt att ta del av det som registrerats om dig och ha synpunkter på behandlingen av de uppgifter som samlats in. För information om studentarbetets utformning ber vi dig kontakta vår handledare. Frågor om hur Örebro universitet behandlar personuppgifter kan ställas till lärosätets dataskyddsombud på dataskyddsombud@oru.se. Klagomål som inte kan lösas av Örebro universitet lämnas till Datainspektionen
Kontaktuppgifter
Student: Student: Karin Hansen RahafRamdo
Karinhansen678@gmail.com rhfmjd@gmail.comTelefon: 0736526488 Telefon: 0729367037 Handledare:
Maria Moberg Stephenson Tjänstetitel: Doktorand
Organisation: Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete E-post: maria.moberg-stephenson@oru.se
45
Samtycke till deltagande i examensarbete
Jag har fått information om vad det innebär och samtycker till, att delta i examensarbetet i socialt arbete vid Örebro universitet som genomförs av Karin Hansen och Rahaf Ramdo.