• No results found

Den kåta mannen och den passiva kvinnan

6 Resultat och analys

6.4 Den kåta mannen och den passiva kvinnan

Sexualitet är ett historiskt konstruerat koncept som innehåller moraliska föreställningar, diskurser, makttekniker och processer som formar våra beteenden. Det konceptet innehåller även de begär, fantasier och njutningar som tillhör den fysiska akten (Foucault 2002; Nilsson 2008). Detta påverkar hur sexuellt samtycke utövas i praktiken. I följande stycke kommer ett sista tema att redovisas baserat på män och kvinnors berättelser som handlar om njutning och männens rätt till sex.

Majoriteten av kvinnorna berättar att mannens njutning har varit viktigare när de var yngre men med åldern har de blivit tuffare, modigare och tryggare i sig själv och i sin sexualitet. Likt många kvinnor i studien berättar Linn att hennes sexualitet har förändrats genom åren:

[…] jag har haft väldigt mycket sex när jag var yngre som jag inte ville, men jag tror det förväntades av mig. När jag väl hade hamnat i en situation där en man var kåt då vågade jag inte avbryta, då trodde jag att det var min skyldighet att fullfölja det. Jag vet att jag har gått över mina egna gränser och inte har vågat säga nej. […] förväntningar 100 procent, osäkerhet, jag vågade inte, jag var rädd för vad folk skulle säga och vad personen skulle tycka. Jag var helt övertygad av att det förväntades av mig och att jag var tvungen på att ställa upp liksom. Sexualiteten har alltid handlat så mycket om när den andra parten alltid vill, för min del en man. (Linn)

Männens rätt till sex har tagits upp av kvinnorna men männen själva nämner det också. Joel säger att:

Där har jag själv varit, till exempel sura bara för att hon inte vill det är ju en form av våld, det är i alla fall en otrevlig påverkan. Det har jag jobbat med mig själv i flera år, att försöka inte visa att nu är jag sur […]. (Joel)

Peter berättar att han säkert har varit lite jobbig, ”Det har funnits situationer där man har varit lite proppsande och haft väldigt stark önskan och säkert varit lite jobbig [...]”. Johan berättar att han kunde vara tjatig när han var yngre:

[…] men jag har blivit mindre gnällig med åldern i alla fall. När jag var ung så kunde jag tjata… eller… ja tjata är kanske det bästa ordet man kunde använda och var lite så här att, ohh kan vi inte göra bara så här, det går jättesnabbt, medan nu så känner jag att jag har all tid i världen […]. (Johan)

Tony anser att när föreställningar om den hjälplösa kvinnan finns i samhället kommer samtyckeslagen inte vara förstärkande för kvinnorna:

[…] detta är inte så förstärkande för kvinnor för att på ett sätt så föreslår man att kvinnor inte kan uttrycka sig själva och att sex är något som görs mot kvinnor och inget som män och kvinnor gör tillsammans. Det är en akt som görs mot den här hjälplösa kvinnan och hon har inte kapaciteten ens att säga nej. Även om det inte fanns något våld eller hot och ingen manipulation användes så är hon fortfarande inte kapabel till att säga nej. Vilket kan vara mycket problematisk. (Tony)

De föreställningar som finns om männens och kvinnors sexualitet där mannen alltid förväntas ta första steget i sexakten bekräftas av informanterna som berättar att om kvinnan initierar till sex kan det ses som ”slampigt”, tabubelagt och avtändande. Kvinnor har uppfattningen att pornografin kan ha en stor påverkan på sexakten där männen förväntas vara drivande och kvinnan ska vara den passiva. Detta bekräftas av Johan:

[…] jag tror det finns väldigt mycket sociala normer, som säger speciellt åt unga män att de är förtjänta av sex, eller kvinnor. Så jag tror det finns en samhällelig och social skillnad där i hur sex fungerar, hur

ofta man ska ha det, att man är förtjänat av det. Vilket kanske är den värsta biprodukten av åratal av disneyfilmer, porr, tv-serier […]. (Johan)

[…] jag tror män är uppfostrade eller lever i det, att de sen de varit unga kollar på porr, läser porrtidningar och kvinnan objektifieras ständigt och mannens sexualitet uppmuntras, att kvinnan är ett objekt. I porrfilmer framställs hon också som hjälplös och det är ok att ta på henne om hon inte vill och männen får göra som de vill för de är män. Då är det en dålig porrfilm och så vidare. Jag tror män får det att se ut som att det är accepterat på något sätt och de får snedvriden bild av hur det faktiskt är […]. (Saga)

Porr och liknande samhällsnormer har gjort att män förväntas vara väldigt drivande och många kan till och med tycka att det är osexigt eller stämningsdödare att fråga tjejen om hon verkligen vill ha sex. Man förväntas bara att göra det och så ska det vara en självklarhet att tjejen faktiskt vill. Det är mycket machokultur och män har förväntningar på sig som kanske inte alltid är så bra, att de ska vara drivande och alltid vilja. (Maria)

MacKinnon (1989) menar att pornografin kan sudda ut gränsen mellan sexualitet och sexuellt våld. De normer och föreställningar som både män och kvinnor präglas av upprätthåller sexuella manusets karaktär vilket innebär att i heterosexuella relationer uppmuntras männen till att ta initiativ och vara den dominerande och kvinnan den passiva (Beres 2013; Shaw & Lee 2020). När det gäller männens rätt till sex har detta ifrågasatts i sexualitetens historia där ömsesidig sexuell njutning fick nya innebörder (Laskar 2005). Informanternas utsagor bekräftar att det heterosexuella samlagsnormen fortfarande lever kvar. Johan som nämner att han har blivit mindre gnällig med åldern visar på att det är en medvetandegörande process, där även män kan bli mer medveten om sin maktposition vilket är en mognadsfas.

Pornografin är en faktor till att föreställningar om männens och kvinnors sexualitet lever kvar där männen kan ta för givet att kvinnor vill ingå i samlaget och att männen är förtjänta av sex. Detta gör att männen får en snedvriden bild av hur verkligheten ser ut i sexakten. Kvinnornas medvetenhet om detta gör att de fortsätter och på så sätt upprätthåller synen på kvinnan som passiv. MacKinnon (1989) problematiserar pornografin som sprids i världen och menar att gränsen för vad som räknas som våldtäkt eller sex suddas ut. Den tidigare forskningen bekräftar också att gränsen för vad som är våld eller förförelse bli otydligt på grund av pornografins påverkan (Gunnarsson 2020).

7 Slutsatser

Syftet med denna studien har varit att få en ökad förståelse av hur den nya samtyckeslagen uppfattas av män och kvinnor samt vad som karaktäriserar ett sexuellt samtycke. Jag kommer besvara studiens frågeställningar var för sig här nedan.

Den första frågan var ”Hur förhåller sig män och kvinnor gentemot den nya samtyckeslagen?” Både män och kvinnor hade en positiv syn gentemot den nya samtyckeslagen. De ansåg att det är tråkigt att en sådan lag ska behöva finnas men samtidigt behövs lagen för att kvinnor ska få upprättelse där de kan få bättre lagstöd i våldtäktsfall. Sex ska alltid bygga på frivillighet och samtycke men resultatet visar att det inte alltid är en självklarhet. Uppfattningen är att den nya samtyckeslagen kommer vara en trendsättande lag där normer som männens rätt till sex, och kvinnan som passiv ska arbetas bort. Trots att majoriteten av männen och kvinnorna är positiva till samtyckeslagen kan lagen fortfarande upplevas problematisk. Problematiken ligger i att lagen inte tillför mycket i det sexuella samspelet eftersom det fortfarande blir ord mot ord-situationer. Samtyckeslagen kan också tolkas som att kvinnor inte kan uttrycka sig. Studiens resultat visar att samtyckeslagen förblir en gråzon för män och kvinnor där det är svårt att dra gränsen för vad som är samtycke eller inte. När stora förändringar ska ske under sexakten till exempel när vaginalt sex ska övergå till analt sex bör ett nytt samtycke inhämtas enligt kvinnor medan män anser att samtycke är levande under hela sexakten. Relationens längd påverkar huruvida det bör ges ett nytt samtycke vid varje nytt moment under sexakten. Resultatet visar att sex baserat på samtycke underlättar inte för informanterna eftersom tjatsex och ställa upp-sex gör att gränsen för vad som är samtycke eller inte suddas ut och blir otydligt.

Den andra frågan i studien var ”Hur utövas sexuellt samtycke i praktiken?” Samtycke i praktiken beskrivs som något abstrakt, något som sker naturligt där män och kvinnor märker på kroppsspråk samt andra handlingar som ger en indikation på att den andra parten är med på sexakten. Det innebär att icke-verbala samtycken är mer vanligt förekommande och där finns det utrymme för missförstånd. Ansvaret att inhämta och ge samtycke ligger hos båda könen, dock anser män att kvinnor borde visa tydligare att de vill eller inte vill ingå i samlaget, men de berättar att verbal kommunikation inte är att föredra eftersom det dödar stämningen. Det framkommer även att samtyckesakten påverkas av olika faktorer. En av faktorerna är de normer och föreställningar som män och kvinnor har om deras sexualitet där det finns en förväntan på mannen att vara den aktiva och drivande i samlaget. En annan faktor är pornografins påverkan på sexakten som påverkar det sexuella samtycket där mannen tar för givet att kvinnan vill ingå

i samlaget och att männen är förtjänta av sex. När kvinnor socialiseras in i passivitet där det tas för givet att kvinnan ska ingå i samlaget uppstår det gråzoner i samtyckesprocessen, där gränsen för sexuellt samtycke blir otydligt för både män och kvinnor (jmf MacKinnon 1989; Lee & Shaw 2020). Relationens längd har en betydelse i hur samtycke utövas. I längre relationer kommuniceras samtycke inte genom verbal kommunikation eftersom parterna redan känner varandra och litar på varandra. I tillfälliga relationer kan verbal kommunikation underlätta i den sexuella akten, dock upplevs det vara en pinsam diskussion eftersom man inte känner varandra. Åldern är en sista faktor som tas upp där männen har blivit mer medvetna om sin maktposition desto äldre de har blivit, medan kvinnorna har blivit tuffare, modigare och tryggare i sin sexualitet och mer medvetna om vad de vill desto äldre de har blivit.

Studiens sista fråga var ”Vilka likheter och skillnader finns det mellan män och kvinnor gällande synen på samtycke?” Studien visar att de likheter som finns mellan män och kvinnor när det gäller samtycke är att samtyckeslagen är behövlig eftersom det krävs att en attitydförändring ska ske i samhället för att våldtäktsfall minskas. Det råder dock skilda meningar om huruvida tjatsex och ställa upp-sex uppfattas som en sexakt som baseras på frivillighet eller inte. Kvinnor tenderar att uppfatta tjatsex som en våldtäkt medan männen menar att om kvinnan väljer att ingå i samlaget i slutändan är det ändå hennes val och att det är ett samtycke. Både män och kvinnor har berättat att de har ställt upp på sex trots att de inte vill, fast på grund av olika anledningar. Kvinnor lyfter i större utsträckning upp att de har haft sex för att det har förväntats av dem eller för att slippa tjat om sex där mannen dessutom ska sluta tafsa på kvinnan medan männen har ställt upp på sex för att få det överstökat eller slippa göra hushållssysslor. Skillnaden mellan könen är att männen anser att verbala samtycken inte är att föredra för att verkligheten inte ser ut så eftersom det kan även döda stämningen medan kvinnorna förespråkar en kombination av verbala och icke-verbala samtycken.

Genom att få en ökad förståelse av hur samtyckeslagen uppfattas av män och kvinnor samt hur sexuellt samtycke går till i praktiken kan vi se att det finns delade meningar om vad som karaktäriserar ett sexuellt samtycke. Resultatet i denna studien visar att män och kvinnors uppfattningar skiljer sig, både vad gäller samtyckeslagen samt samtycke i praktiken. Sammanfattningsvis visar denna studie att det sexuella samtycket karaktäriseras av icke-verbal kommunikation samt sociala normer och förväntningar där det finns utrymme för missförstånd och gråzoner.

8 Diskussion

Målet med en samtyckeslag är att åstadkomma attitydförändringar och göra det tydligt för gemene man att alla har en ovillkorlig rätt till personlig och sexuell integritet (Justitiedepartementet 2017). Samlaget ska därför baseras på ömsesidighet och frivillighet. På så sätt vill Regeringen uppnå de jämställdhetspolitiska mål som innebär att mäns våld mot kvinnor ska upphöra (a.a.). Den här studien ger en indikation på att vi har en lång väg att gå för att nå de målen som Regeringen strävar efter, eftersom det sexuella samspelet innehåller olika koder, oskrivna regler samt outtalade normer som präglar hur samtycke utövas i praktiken. Det innebär att det är fortfarande ord mot ord-situationer där kvinnans vilja står i fokus.

Den tidigare forskningen visade att icke-verbala samtycken är allt vanligare hos unga, men min studie visar att detta även sker bland de äldre (jmf Gray 2015; Muehlenhard & Humphreys et al., 2016; Jozkowski & Marcantonio et al., 2017; Shumlich & Fisher 2018). Enligt de studier som gjorts lever könsmässiga stereotypa beteenden kvar hos de unga vilket bekräftas i denna studie men det förekommer även bland äldre personer.

Den könade maktstrukturen bekräftas av statistiken som visar att 98 procent av de misstänkta är män och 96 procent av de som anmäler är kvinnor (Justitiedepartementet 2017). MacKinnon (1989, 2016) menar att en samtyckesmodell inte är en väg till jämställdhet så länge en könad maktstruktur upprätthålls i samhället. När lagen saknar en könad analys riskerar den även att normalisera tjatsex (jmf Beres 2007; MacKinnon 2016; Kvinnofront 2017). Det skapar utrymme för sex som inte är ömsesidigt, kriminaliserat eller våldsamt vilket är socialt problematiskt (a.a.). De gråzonserfarenheter som studien lyfter visar att tjatsex och ställa upp-sex är vanligt förekommande. När tjatupp-sex och ställa upp-upp-sex blir normaliserat kan det bidra till att gränsen för vad som räknas som ett giltigt samtycke eller inte suddas ut där männen själva har svårt att inse vad som är problematiskt med tjatsex. Detta belyser den problematik som finns i samtyckeslagen där sexakten ska ske under frivillighet. Men hur kan ett samtycke till oönskat sex vara ett uttryck för frivillighet? Så länge den sexuella akten kommer vara präglad av heterosexuella normer och föreställningar kommer samtyckesakten förbli en gråzon.

En sista fråga som återstår att diskutera är, om resultatet i den här studien går att generalisera. Vi kan se i den tidigare forskningen att samtycke har studerats mestadels utomlands bland unga, men även i Sverige med individer som har olika sexuella läggningar där de resultaten har pekat på att samtycke är en gråzon och icke-verbala samtycken är allt vanligare. Min studie bekräftar den tidigare forskningens resultat bland både yngre och äldre personer med heterosexuell

läggning. Både tidigare studiers resultat och min studie visar att oavsett vilken ålder eller läggning individerna har är sexuellt samtycke ett komplext samspel i den sexuella interaktionen.

Related documents