Självkritisk diskussion och vidare forskning

En kritik som kan riktas mot denna studien är de bakgrundsfrågor jag har valt att inkludera och inte inkludera i undersökningen. Ålder och kön ansåg jag vara relevanta bakgrundsfrågor när jag började intervjua eftersom jag ville fånga de olika perspektiven som män och kvinnor hade om samtyckeslagen och samtyckesprocessen oavsett ålder. Dock insåg jag under analysens gång att datamaterialet blev alltför stort och jag hade svårigheter att inkludera ålder i min analys. De informanter som var i medelåldern och äldre skiljde sig ibland från de unga informanterna när det gällde hur de resonerade om samtyckeslagen och hur samtycke utövas i praktiken. Det blev ännu tydligare när de informanter som var 60+ gick längre tillbaka i tiden och berättade hur det var i deras generation. Därför valde jag att istället fokusera på skillnader och likheter mellan könen istället för åldersskillnader. Istället för intervjuer hade även fokusgruppsintervjuer kunnat utföras där exempelvis kvinnor eller män hade kunnat diskutera ämnet samtycke som grupp. Bryman (2011) skriver att fokusgruppsintervjuer skulle kunna användas som en feministisk metod där individer studeras i en social kontext. På så sätt kan metoden bidra till att ge röst åt marginaliserade grupper av kvinnor till exempel. Framtida studier skulle kunna analysera samma fenomen men avgränsa åldersspannet. Det skulle även vara intressant att inkludera andra bakgrundsfrågor så som yrke, utbildningsnivå eller etnicitet för att få en djupare analys och ökad förståelse av ämnet. Eftersom denna studien visade att informanterna som hade en stadig relation eller tillfälliga partners kommunicerade samtycke på olika sätt hade en annan möjlig studie varit att jämföra samtyckesprocessen närmare mellan fasta och tillfälliga relationer. Eftersom samtyckeslagen endast har funnits i två år är kunskapsluckan fortfarande stor. Därför behövs det mer forskning där det dessutom kan undersökas hur samtyckesprocessen går till inom andra sexuella läggningar. Om vi ska nå de jämställdhetspolitiska målen behöver vi förstå att samtycke inte är så enkelt som att bara säga ja eller nej och likaså är det sexuella samspelet inte heller bara svart eller vitt.

Referenslista

Advokatsamfundet (2017). Remissyttrande över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60). Stockholm.

https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/remissvar/5 80554_20170127134939.pdf

Asp, P. (2010). Sex och samtycke. Uppsala: Iustus.

Beres, M. (2007). ”Spontaneous” Sexual Consent: An Analysis of Sexual Consent Literature. Feminism & Psychology, 17(1), ss. 93–108. doi: 10.1177/0959353507072914 Beres, M. (2013). Points of Convergence: introducing Sexual Scripting Theory to Discourse

Approaches to the Study of Sexuality. Sexuality & Culture, 18, ss. 1–16. doi:10.1007/s12119-013-9176-3

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber AB Brottsförebyggande rådet (Brå) (2019). Våldtäkt och sexualbrott. Stockholm.

https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/valdtakt-och-sexualbrott.html

Brottsförebyggande rådet (Brå) (2020). Anmälda brott 2019-preliminär statistik. Stockholm. https://www.bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2020-01-16-anmalda-brott-2019---preliminar-statistik.html

Creswell, J.W. & Cresswell, J.D. (2018). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. 5. uppl., Thousand oaks: SAGE publications Inc. Denscombe, M. (2010). Good Research Guide: For small-scale social research projects.

McGraw-Hill Education, Berkshire. Tillgängligt på: ProQuest Ebook Central. [25 May 2020].

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB, ss. 36–57

Fatta (2017). Fattas yttrande över betänkandet SOU 2016:60, Ett starkare skydd för den sexuella integriteten.

https://www.regeringen.se/48fe4d/contentassets/27fbcd56ce384dc4b5db2d1fe22d 8e62/42.-fatta.pdf

Folkhälsomyndigheten (2020). Covid-19.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/ [2020-04-20]

Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia Bd 1 Viljan att veta. [Ny utg.] Göteborg: Daidalos Graybill, R. (2017). Critiquing the Discourse of Consent. Journal of Feminist Studies in Religion, 33(1), ss. 175–176.

https://muse-jhu-edu.proxy.lnu.se/article/653663/pdf

Gray, M. (2015). What constitutes a “reasonable belief” in consent to sex? A thematic analysis. Journal of Sexual Aggression, 21(3), ss. 337–352. doi:

Gunnarsson, L. (2020). Samtyckesdynamiker. Sex, Våldtäkt och Gråzonen Däremellan. Lund: Studentlitteratur

Jozkowski, N., Marcantonio, L., Hunt, E. (2017). College Students' Sexual Consent Communication And Perceptions of Sexual Double Standards: A Qualitative Investigation. Perspectives on Sexual and Reproductive Health; New York, 49(4), ss. 237–244. doi: 10.1363/psrh.12041

Justitiedepartementet (2017). En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet (Regeringens proposition 2017/18:177). Stockholm: Regeringskansliet

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun 3. [rev.] uppl.., Lund: Studentlitteratur.

Kvinnofront (2017). Yttrande över SOU 2016:60- ”Ett starkare skydd för den sexuella integriteten”. http://www.kvinnofronten.nu/pdf/KvF_SOU2016-60.pdf

Lagrådet (2018). En ny sexualbrottslag byggd på frivillighet. Stockholm.

https://www.lagradet.se/wp-content/uploads/lagradet-attachments/En%20ny%20sexualbrottslagstiftning%20byggd%20pa%20frivilligh et.pdf

Laskar, P. (2005). Ett bidrag till heterosexualitetens historia. Kön, sexualitet &

njutningsnormer i sexhandböcker 1800–1920. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet

Laqueur, T. (1994). Om könens uppkomst: hur kroppen blev kvinnlig och manlig. (Lång, Ö. & Nyman, L.E., övers. 1994/1999). Stockholm; Stehag: B. Östlings bokförl.

Symposion.

Leijonhufvud, M. (2015). Svensk sexualbrottslag: en framåtsyftande tillbakablick. 1. uppl., Stockholm: Norstedts juridik

MacKinnon, A. C. (1989). Toward a Feminist Theory of the State. Harvard University Press MacKinnon, A. C. (2016). Rape Redefined. [epubl. före tryckning].

https://harvardlpr.com/wp-content/uploads/sites/20/2016/06/10.2_6_MacKinnon.pdf

Muehlenhard, L., Humphreys, P., Jozkowski, N., Peterson, D. (2016). The Complexities of Sexual Consent Among College Students: A Conceptual and Emprical Review. The Journal of Sex Research; New York, 53(4–5), ss. 457–487. doi:

10.1080/00224499.2016.1146651

Nilsson, R. (2008). Foucault-en introduktion. Malmö: Égalité

Norström, J. (2019). Advokat om nya samtyckeslagen: ”Nästan så man behöver ha skriftligt avtal innan man har sex”. Nyheter Idag, 13 juli. https://nyheteridag.se/advokat- om-nya-samtyckeslagen-nastan-sa-man-behover-ha-skriftligt-avtal-innan-man-har-sex/

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ forskning 1. uppl., Lund: Studentlitteratur.

Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) (2017). RFSU:s remissyttrande över SOU 2016:60 Ett starkare straffrättsligt skydd för den sexuella integriteten. Stockholm.

https://www.regeringen.se/4902b8/contentassets/27fbcd56ce384dc4b5db2d1fe22d 8e62/55.-riksforbundet-for-sexuell-upplysning-rfsu-.pdf

SFS 2018:618. Sexualbrott. Stockholm: Justitiedepartementet

Shaw, S. & Lee, J. (2020). Gendered voices feminist visions. Classic and contemporary readings. 7. uppl., New York: Oxford University Press

Shumlich, E. & Fisher, W. (2018). Affirmative sexual consent? Direct and unambiguous consent is rarely included in discussions of recent sexual interactions. The Canadian Journal of Human Sexuality, 27 (3), ss. 248–260. doi: 2371186586 Swedberg, R. (2014). The art of social theory. Princeton and Oxford: Princeton Univ. Pr. Unizon (2017). Ett starkare skydd för den sexuella integriteten.

https://www.regeringen.se/48fc39/contentassets/27fbcd56ce384dc4b5db2d1fe22d 8e62/75.-unizon.pdf

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk dokument]. Reviderad utgåva. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

Bilagor