Kön, annan könsidentitet, annat könsuttryck och sexuell läggning

Läroböckerna Upptäck Historia och Historia 4 – 6 Grundbok har en nästan identisk representation av kvinnor, män, annan könsidentitet eller annat könsuttryck, där de två sistnämnda kategorierna inte representeras alls. Andelen kvinnor som representeras i dessa två läroböcker ligger på 19–20 procent medan representationen av män ligger på 80-81 procent. Trots att dessa böcker skiljer sig i antalet sidor, där Upptäck Historia har störst sidomfång av de två, är representationen av män respektive kvinnor på en nästan identisk nivå vilket tyder på att det inte är sidomfånget som bidrar till en underrepresentation av kvinnor utan snarare ett aktivt val att exkludera kvinnor. Vidare måste poängteras att av de sju kvinnor som nämns vid namn i Upptäck Historia förekommer tre av dem endast som namn i bildtexter separat från huvudtexten och alla kvinnor som nämns är vita kvinnor i de övre samhällsskikten. Av Upptäck Historias totalt 56 bilder representeras kvinnor utan män endast på 6 bilder, resten av bilderna inkluderar män eller föremål som direkt kan härledas till män. Detta är en otroligt ojämn fördelning av representation mellan könen. Kvinnor som grupp nämns på olika ställen men då alltid med en tydlig rubrik som signalerar att ”var medvetna om att här kommer

en historieskildring ur ett kvinnligt perspektiv”. Denna signal inger en känsla av att andra könsperspektiv

än det så kallade neutrala manliga inte hör till huvudskildringen. Att kvinnor överlag är underrepresenterade eller ofta förekommer endast i bildtexter samt att brödtexten utgår från ett manligt perspektiv kan, precis som Berge och Widding kommenterar bidra till en uppfattning att andra perspektiv är oviktiga (Berge & Widding, 2006, s. 29). Denna uppfattning står i direkt kontrast till det som står i läroplanen om jämlikhet. Överrepresentation av män kan sägas spegla en samhällelig mansnorm som genom själva överrepresentationen därmed upprepas och indirekt lärs ut till eleverna i skolan.

SOS Historia är den av läroböckerna med störst sidomfång och har högst representation av kvinnor,

hela 36 procent mot männens representation på 62 procent. Den representationsfördelningen är högre än den i Upptäck Historia och Historia 4 – 6 Grundbok, men fortfarande låg. Att individer av annan könsidentitet eller annat könsuttryck inte nämnts i de två andra böckerna gör att den enda representationen av dessa kategorier, i form av Lasse-Maja i SOS Historia upplevs som väldigt nytänkande. Trots en representation faller ändå SOS Historia i linje med vad Berge och Widding kommer fram till i Skolverkets rapport år 2006 – att individer av annan könsidentitet eller annat könsuttryck knappast finns representerat överhuvudtaget i förhållande till könen kvinna och man. En intressant iakttagelse är att när en individ som tillhör en annan könsidentitet än kvinna och man tas upp är det i egenskap av en tjuv, dock förefaller sig Lasse-Maja vara en känd historisk figur och måste anses vara enkel att skriva om.

Precis som i Upptäck Historia och Historia 4 – 6 Grundbok är representationen av kvinnor i både text och bild underrepresenterade i SOS Historia. Majoriteten av kvinnorna som nämns vid namn finns presenterade i olika avbrott mot brödtexten i form av rutor och bildtexter och då kvinnor som grupp omnämns är det under tydliga rubriker som även här signalerar att nu kommer en annan typ av historia – kvinnohistoria. Detta sätt att skriva och markera för att nu handlar det om kvinnor kan enligt Berge och Widding bidra till att dessa kvinnor inte blir en del av helheten utan snarare påminner om isolerade öar (Berge & Widding, 2006, s. 43). Som kontrast till att majoriteten av kvinnor nämns i avbrott mot brödtexten ska nämnas att av de män som finns representerade med namn presenteras majoriteten istället i den löpande brödtexten och endast fyra av 31 män nämns vid sidan av brödtexten. Trots att SOS Historia nämner fler kvinnor procentuellt jämfört med

Upptäck Historia och Historia 4 – 6 Grundbok görs det på ett något krystat sätt vilket leder till att

representationen av kvinnor fortfarande upplevs som avvikande från helheten.

Ingen av de tre analyserade läroböckerna nämner någonting som har med sexuell läggning att göra. Dock är det tydligt att läroböckerna utgår från den heterosexuella normen vilket stärker det som Håkan Larsson och Maria Rosén understryker i Skolverkets rapport från 2006. I rapporten skriver Larsson och Rosén att heterosexualiteten framstår som en outtalad norm i deras analysmaterial vilket den också gör i analysmaterialet till denna studie. Angelica Simonsson skriver att heterosexualitet skapas som en slags underliggande neutral bakgrund (Simonsson, 2017, s. 87) vilket stämmer överens med läsupplevelsen av alla tre analyserade historieläroböcker där normen heterosexualitet upplevs som det neutrala och självklara.

I flera delar av läroplanens inledande två kapitel står det att undervisningen i skolan ska “gestalta och förmedla alla människors lika värde och jämställdhet mellan män och kvinnor” (Lgr11, 2019, s. 7). Samtidigt, i kursplanen för historieämnet, beskrivs att eleverna via historieundervisning ska få en “överblick över hur kvinnor och män genom tiderna skapat och förändrat samhällen och kulturer” (ibid., s. 205). Vidare ska eleverna få “olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar” (ibid.). Med en fortsatt markant underrepresentation av både kvinnor och individer av annan könsidentitet eller annat könsuttryck, med historiska läroböcker fortfarande skrivna utifrån en mansnorm samt utifrån en outtalad heteronorm kan man fråga sig om någon av de analyserade läroböckerna Upptäck Historia, Historia 4 – 6 Grundbok och SOS Historia lever upp till det som står skrivet i Lgr11.

Resultatet i analysen som berör mångfaldskategorierna kön, annan könsidentitet, annat könsuttryck samt sexuell läggning tyder på en tydlig ojämn fördelning i representation vilket därmed inte går i linje med vad som står om jämställdhet i läroplanen. I enlighet med vad Berge och Widding kommer fram till i Skolverkets rapport (Berge & Widding, 2006, s. 29) bekräftar analysen i denna studie att kvinnor är tydlig underrepresenterade även i de analyserade läroböckerna Upptäck Historia,

Historia 4 – 6 Grundbok och SOS Historia. Resultatet bekräftar även att annan könsidentitet eller

annat könsuttryck är i stor underrepresentation i läroböckerna vilket Berge och Widding också presenterar i Skolverkets rapport (ibid., s. 30).

År 2006 gjorde Skolverket den rapport som denna studie delvis använder i forskningsöversikten och trots att det gått 15 år sedan dess samt att en ny läroplan infördes år 2011 är resultaten från både rapporten och denna uppsats väldigt lika. Inte mycket har förändrats då det kommer till representation av kön, annan könsidentitet eller annat könsuttryck och sexuell läggning i historiska läroböcker. Vidare kan diskuteras vad denna representation kan ha för effekter på elevers identitetsutveckling och vilka normer och maktstrukturer elever i dagens samhälle omedvetet växer in i. Urvalet av kunskap i dagens historieläroböcker kan krasst sägas signalera en samhällelig struktur där männen fortfarande anses vara viktigast och därför bör få mest utrymme, där kvinnor fortfarande ses som det mindre viktiga, ointressanta och avvikande könet och där individer av annan könsidentitet eller annat könsuttryck fortfarande anses vara så pass oviktiga att de försvinner in i en typ av nollexistens i urvalet av kunskap. Dessutom signalerar det utvalda innehållet i de analyserade böckerna att heteronormen är det normala.

Trots olika sidomfång i Upptäck Historia, Historia 4 – 6 Grundbok och SOS Historia är exempelvis andelen kvinnor samt andelen annan etnisk eller utomeuropeisk tillhörighet mycket låga i förhållande till det totala antalet individer och grupper i alla böckerna och rimligtvis borde andelarna vara mer jämna. En intressant aspekt att lyfta är rimligheten i kravet av större representation av mångfaldskategorierna kvinnor, individer av annan könsidentitet eller annat könsuttryck, funktionsnedsatta, olika sexuella läggningar, andra etniska tillhörigheter och olika religioner eller andra trosuppfattningar i historieläroböckerna. Naturligtvis kan inte all världens historia representeras i en enda bok då det finns ett begränsat antal sidor att fylla, men en större variation och jämnare fördelning av alla mångfaldskategorier borde rimligen kunna efterfrågas och produceras. Dock lyfter Ammert (Ammert, 2016, s. 147) att det är den traditionella historieskildringen (det vill säga heteronormativa och mansdominerande) som fortfarande i störst mån efterfrågas. Vidare skriver Ammert att förlag är medvetna om problemet med ojämn fördelning av mångfaldskategorierna men att stoffträngseln gör det besvärligt att inkludera exempelvis flera kvinnor. Om stoffträngsel verkligen är problemet eller om viss kunskap helt enkelt alltid värderas högre än annan går att diskutera.

8.1.4 Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning nämns överhuvudtaget inte i någon del av texterna i samtliga historieläroböcker. Den enda gången som funktionsnedsättning eventuellt förekommer är i SOS

Historia där en pojke finns med på en bild med ett bandage runt ögonen. I och med att pojken inte

nämns alls i texten och det inte finns en tydlig förklaring till bandaget är det dock svårt att fastställa om pojken är blind och på så vis har en funktionsnedsättning. Att den enda möjliga funktionsnedsättningen som tas upp i läroböckerna inte nämns i text eller ens bekräftas som en funktionsnedsättning kan kopplas till Reichenbergs resultat om att många läroböcker misslyckas med att beskriva mångfald inom kategorin funktionsnedsättning (Reichenberg, 2017, s. 89). Bristen på representation av funktionsnedsättning är något som även tas upp av Gustavsson och Nyberg i Skolverkets rapport. Enligt Gustavsson och Nyberg förmedlar läroböcker bilden av en normalt fungerande människa och samhällsmedborgare där vissa människor inte passar in i den bilden (Gustavsson & Nyberg, 2006, s. 24). Denna brist på representation av människor med någon form av funktionsnedsättning kan leda till att elever inte känner sig inkluderade och som en viktig del av samhället. Gustavsson och Nyberg tar även upp att exkludering kan leda till en känsla av uteslutenhet från det vi som läroböckerna framställer (ibid.). Denna brist på representation av beskrivningar av människor som har någon form av funktionsnedsättning kan således skapa exkludering för de elever som inte känner sig som en del av det vi som framställs i läroböckerna. I och med att skolan ska ansvara för att främja elevers identitetsutveckling och “främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter,

språk och kunskaper” (Lgr11, 2019, ss. 6 - 7) kan man diskutera huruvida detta efterföljs när vissa