7. Resultat och analys
7.3 Kön, annan könsidentitet eller annat könsuttryck
I detta avsnitt presenteras den kvantitativa analysen av kön, annan könsidentitet eller annat könsuttryck i form av en tabell (se tabell 2). Tabellen visar både antal och andel.
Tabell 2. Individer av olika kön, annan könsidentitet eller annat könsuttryck.
Totalt
antal individer
Antal
män Andel män kvinnor Antal kvinnor Andel Antal med annan könsidentitet eller annat könsuttryck Andel med annan könsidentitet eller annat könsuttryck Upptäck Historia 37 29 78% 8 22% 0 0% Historia 4-6 Grundbok 10 8 80% 2 20% 0 0% SOS Historia 50 31 62% 18 36% 1 2%
Tabellen ovan åskådliggör förhållandet mellan antal män och kvinnor som tas upp i respektive lärobok och visar på en majoritet av män, en underrepresentation av kvinnor och en närmare
icke-representation av individer av annan könsidentitet eller annat könsuttryck. Som tabellen visar står
Upptäck Historia för lägst representation av kvinnor och ingen representation av annan könsidentitet
eller annat könsuttryck medan SOS Historia står för högst andel kvinnor och en representation av annan könsidentitet eller annat könsuttryck. Historia 4–6 Grundbok har endast en procentenhet högre representation av kvinnor än Upptäck Historia som har lägst representation och har i likhet med sistnämnda lärobok ingen representation av annan könsidentitet eller annat könsuttryck. I Upptäck Historia nämns totalt sju kvinnor vid namn. Tre av de sju kvinnorna är svenska drottningar - drottning Ulrika Eleonora, drottning Lovisa Ulrika och drottning Sofia Magdalena. Drottning Ulrika Eleonora nämns i två meningar i brödtexten, första gången i samband med sin bror och andra gången i samband med sin man, kung Fredrik I (Ljunggren & Frey-Skött, 2016, ss. 192, 200). Drottning Sofia Magdalena nämns i två olika bildtexter. I den första bildtexten ligger fokus på att hennes son, kronprins Gustav Adolf, fick en gunghäst av henne och hennes man, kung Gustav III. I denna korta bildtext nämns även konstnären till målningen bildtexten hör till, Carl Fredrik von Breda (ibid., s. 208). I den andra bildtexten nämns drottning Sofia Magdalena i egenskap av att hon är Kung Gustav III fru. Även konstnären för den målningen nämns, Carl Gustaf Pilo. Drottning Lovisa Ulrika nämns även hon endast i en bildtext, då i samband med att hon är Gustav III:s mor och gemål till kung Adolf Fredrik (ibid., s. 203). Ingen av drottningarna beskrivs mer ingående, bara som attribut till männen, i detta fall kungarna.
De fyra andra kvinnorna som nämns är den ryska kejsarinnan, Eva Ekeblad, Anna Maria Lenngren och Fredrika Bremer. Den ryska kejsarinnan nämns i samband med att hon ville bestämma vem som skulle ta över tronen i Sverige varpå hennes släkting, den tyske fursten Adolf Fredrik, blev svensk kronprins. Dock nämns aldrig den ryska kejsarinnan vid namn (Ljunggren & Frey-Skött, 2016, s. 200). Vidare omnämns författaren och kvinnorättskämpen Fredrika Bremer i en bildtext till en bild som hör ihop med ett avsnitt i brödtexten som berör folkrörelser. Bildtexten om Fredrika Bremer hör närmare bestämt ihop med den enda mening i brödtexten som nämner kvinnorörelsen, resten av brödtexten om folkrörelser handlar om nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen (ibid., s. 223). Poeten och översättaren Anna Maria Lenngren porträtteras kortfattat i en egen ruta med tillhörande bild jämsides med Carl Mikael Bellman som fått lika stort utrymme som Lenngren (ibid., s. 204). Den enda kvinnan som fått en mer djupgående presentation och dessutom i brödtexten är vetenskapskvinnan Eva Ekeblad. Hon porträtteras med tillhörande bild och i egenskap av att hon var den första och dåtidens enda kvinna att bli invald i Vetenskapsakademien, samt att hon kom på hur man kunde använda potatisen som råvara på olika sätt (ibid., s. 197). Ekeblad benämns som vetenskapsman bland fyra andra vetenskapsmän – Carl von Linné, Anders Celsius, Christopher Polhem och Carl Wilhelm Sheele.
Kvinnor som grupp nämns på några ställen Upptäck Historia. Dessa gånger i samband med väverier och textilindustrin (Ljunggren & Frey-Skött, 2016, ss.199, 221), hur adliga kvinnor ska gå klädda (ibid., s. 205), att kvinnor som mjölkade kor med kokoppor var immuna mot smittkoppor (ibid., s. 212), att vara torpares och statares fruar (ibid., s. 2014), att vara pigor och ammor (ibid., ss. 215, 221), att inte vara myndiga eller ha rösträtt (ibid., s. 218) och i den enda meningen om kvinnorörelsen (ibid., 2016, s. 223).
Av de totalt 50 bilderna som hör till det analyserade kapitlet är 10 relaterade till kvinnor. Fyra av dem är porträtt av kvinnor (Ljunggren & Frey-Skött, 2016, ss. 192, 197, 204, 223) två av dem är
bilder på kvinnor som arbetar inom textilfabrikerna (ibid., ss. 199, 121) och åtta av dem inhyser kvinnor i periferin (se ex. ibid., ss. 201, 207). De 36 övriga bilderna, inklusive de åtta bilderna med kvinnor i periferin vilket ger en total på 44 bilder av 50, är porträtt på män, bilder på män som huvudrollsinnehavare bilder i samband med sådant som kan anknytas till män (exempelvis på sidan 207 där en bild på Anckarströms vapen och mask visas, på sidan 200 där en bild av en stämpel med kung Fredrik Adolfs namnteckning visas och på sidan 195 där en bild på ett handelsfartyg visas). I Upptäck Historia nämns 29 män vid namn. Flera av dem är kungar och får utrymme i den löpande brödtexten, exempelvis Karl XII, Fredrik I, Adolf Fredrik, Gustav III, Gustav IV Adolf, Karl XIII och Jean Baptiste Bernadotte (Ljunggren & Frey-Skött, 2016, ss. 192, 200, 202, 208, 216). Även politiker, vetenskapsmän, konstnärer och författare nämns, varpå endast konstnärerna är de män som bara går att finna i bildtexter – då med samma textutrymme som drottning Sofia Magdalena.
Upptäck Historia upplevs utgå från en mansnorm när texten inte uttryckligen nämner begreppet kvinnor. Fokus ligger på konungar, politik, jordbruk, handel och upptäcktsresor, vetenskapsmän,
krig och folkrörelser – vilket framför allt förknippas med ett män när inget annat anges. Män som grupp är således utgångspunkten – det neutrala – i läroboken Upptäck Historia.
De två kvinnor som omnämns med namn i Historia 4-6 Grundbok är Mary Wollstonecraft, i samband med ett kort stycke på fyra meningar om kvinnors rättigheter i samhället (Engström & Engstrand, 2019, s.89), samt drottning Lovisa Ulrika i samband med sin man, kung Adolf Fredrik (ibid., s. 99). Värt att notera är att de två kvinnor som nämns är vita kvinnor från högre samhällsklasser, en drottning och en välutbildad upplysningsfilosof. Vidare nämns ordet kvinnorna ytterligare en gång och då i samband med barnafödande (ibid., s. 95). På alla de totalt 24 bilderna i det analyserade kapitlet förekommer endast en individ som kan tolkas vara en kvinna, då som ett sjukligt ansikte i profil fullt med bölder och blåsor som bildtexten ger information om är smittkoppor (ibid., s. 96). De åtta männen som omnämns är vita män i de högre samhällsklasserna, alla med härstamning i Europa: Voltaire, Anders Celsius, Carl von Linné, Kung Karl XII, Kung Gustaf III, Edward Jenner. Kung Adolf Fredrik och Kung Gustav IV. Helhetsintrycket av Historia 4–6 Grundbok är att texten är skriven utifrån från mansnormen och trots att det är tydligt att författarna till boken har försökt att vara neutrala med få exempel överlag på kvinnor och män ges intrycket att det eftertraktade
neutrala utgår från mansnormen.
SOS Historia är den av läroböckerna där kvinnor får mest utrymme. Av alla de 50 personer som
omnämns mer djupgående är 18 av dem kvinnor, en individ är av annan könsidentitet eller annat könsuttryck och de resterande 31 individerna är män. Den individ som är av annan könsidentitet eller annat könsuttryck är tjuven Lasse-Maja där ett utdrag lyder ”[L]asse-Maja levde under långa perioder som kvinna och kallades Maja, under andra perioder som man och kallades Lasse.” (Holmqvist, 2020, s. 260). Lasse-Maja får mer än en halv sida tillägnad sig med tillhörande porträtt vari man kan läsa varför Lasse-Maja är känd. Texten och bilden har fått en blå bakgrund som för att markera att detta är något utöver den löpande brödtexten.
Även i SOS Historia nämns drottningarna Ulrika Eleonora, Lovisa Ulrika och kejsarinnan (tsarinnan) av Ryssland och även denna gång nämns de två förstnämnda i samband med män (Holmqvist, 2020, ss. 208, 215). Dock nämns inte drottning Sofia Magdalena, Gustav III fru. Till skillnad från i Upptäck Historia omnämns tsarinnan av Ryssland vid sitt namn Elisabet i SOS Historia
(Holmqvist, 2020, s. 217). Tsarinnan nämns i den löpande brödtexten och får också en egen bild med en liten bildtext ägnad till sig vilket är lika mycket plats som drottning Ulrika Eleonora får (Holmqvist, 2020, s. 208) men mer än vad den svenska drottningen Lovisa Ulrika blivit tilldelad som endast nämns i en bildtext (ibid., s. 215) i periferin till huvudpersonen i bildtexten – slavpojken Couchi. Likt Historia 4–6 Grundbok och Upptäck Historia tar även SOS Historia upp Eva Ekeblad och hon får då en hel sida tillägnad sig – lika mycket plats som Carl von Linné får (ibid., ss. 224– 225). SOS Historia skriver även om poeten Anna Maria Lenngren (ibid., s.235) jämsides med Carl Mikael Bellman och som får lika mycket utrymme här som i Upptäck Historia, samt om Fredrika Bremer som denna gång får en egen ruta tillägnad sig (ibid., s. 262).
I SOS Historia nämns en högre andel kvinnor än i de övriga två läroböckerna och inte enbart kvinnor i de högre samhällsklasserna. Exempelvis kan man läsa om barnhemsflickorna Eva, Catharina och Anna som rymde från ett barnhem (Holmqvist, 2020, s. 214), om soldathustrun Elisabet som vägrade lyda sin man, prästen, kungen eller ens Gud som hon ansåg hade fel i hur kvinnor behandlades. För denna olydnad fick hon sitta i fängelse i drygt fyra år (ibid., s. 222). Man kan också läsa om författarinnan Cajsa Warg och hennes kokbok (ibid., s. 223), om kvinnan Lowisa Sundberg som ville gifta sig med den svarte mannen Peter Watkins Montesse (ibid., s. 231), om Catharina Ahlgren som skrev om kvinnors rättigheter (ibid., s. 235), om slavinnorna Marie Anne och Cecile som bodde i den svenska kolonin Saint Bethélemy och som anmälde en vit man för övervåld (ibid., s. 239), om Maria Jönsdotter som protesterade mot att hon blev slagen på sitt jobb på en tobaksodling (ibid., s. 259) och slutligen om Stina Quint som startade Folkskolans barntidning 1892 och som idag heter Kamratposten, KP (ibid., s. 266).
Kvinnor som grupp nämns på flera ställen i SOS Historia, då i samband med att de var frihetsberövade jämfört med idag, att det var skamligt att bli gravid utanför äktenskap och att vissa kvinnor därför mördade sina nyfödda barn (Holmqvist, 2020, ss. 211–212). Vidare omnämns kvinnor i samband med att kvinnor skulle behandlas bättre, det vill säga att en kvinnas familj inte fick slänga ut en kvinnlig familjemedlem på gatan längre om hon blev gravid och heller inte berätta om graviditeten för någon utomstående (ibid., s. 229). Kvinnor nämns även i samband med att de var omyndiga och i samband med att män slog kvinnor och barn både hemma och på arbetsplatser (ibid., ss. 258, 263, 279). Även i samband med en strejk för högre löner år 1888 nämns kvinnor (ibid., s. 280).
Som texten ovan visar finns en stor variation av kvinnor som porträtteras i SOS Historia, gemensamt för nästan alla kvinnorna som nämns vid namn är dock att de nämns som ett avbrott mot brödtexten i färgade rutor utöver den ordinarie handlingen. Som kontrast kan nämnas att av alla de 31 män som omnämns presenteras totalt 27 av dem i den löpande brödtexten. Det är således endast fyra män/pojkar som presenteras i egna rutor eller som bildtext. Dessa är slavpojken Couchi (Holmqvist, 2020, s. 215), soldaten David som vägrade skjuta på bönder i Dalarna och därför straffades med döden (ibid., s. 219), den 15-åriga pojken Karl som var trumslagarpojke i kriget mot Ryssland år 1808–1809 (ibid., s. 247) och Olof Liljegren som emigrerade till USA (ibid., s. 286). Liksom i Upptäck Historia och Historia 4–6 Grundbok är de män som omnämns framför allt män ur de högre samhällsklasserna och majoriteten av gångerna nämns de i samband med krig, kungar och politik. Den löpande brödtexten utgår oftast från män och när kvinnors liv skildras blir det alltid i förhållande till de som har makt – männen. SOS Historia tar upp fler exempel av kvinnor och ger
större utrymme till kvinnohistoria, däremot upplevs det inte som en del av helheten utan snarare som tillägg till den helhet som presenteras utifrån männens synvinkel.
Av de 92 bilder som finns med på de analyserade sidorna i SOS Historia innefattar 31 av bilderna kvinnor, 14 av dem skildrar endast kvinnor (ex. Holmqvist, 2020, ss. 221, 233, 266) och 17 bilder skildrar kvinnor tillsammans med män (ex. ibid., ss. 244, 234, 213) antingen i en underlägsen position eller i en till synes jämlik position. Männen däremot presenteras ensam eller i en grupp om endast män på 24 bilder (ex. ibid., ss. 209, 216, 281), tillsammans med kvinnor på 17 bilder och på 27 bilder förekommer sådant som kan anknytas till män (exempelvis på sidan 243 där Gustav III maskeradkläder visas och på sidan 257 där en minnessten för de bönder och drängar som stupade i bondeupproret visas). Männens totala bildomfång blir således hela 68 bilder mot kvinnorna som representeras på ett eller annat sätt på totalt 31 bilder. I SOS Historia finns även bilder som kan anses vara neutrala, bilder på landskap och bilder på en läsebok och en tidning exempelvis (ibid., ss. 265, 212).
Bilderna i samtliga böcker, Historia 4–6 Grundbok, Upptäck Historia och SOS Historia, måste ändå anses skildra både kvinnor och män tidstypiskt. Trots att kvinnor oftast förekommer i förkläden, klänning, som attribut till mannen och i samband med en under dåtiden kvinnlig syssla är dessa representationer ändå tidsenliga för den historiska epoken som analyserats.
7.4 Sexuell läggning
I detta avsnitt presenteras den kvantitativa analysen av annan sexuell läggning än heterosexualitet i form av en tabell (se tabell 4) och därefter presenteras den kvalitativa analysen.
Tabell 4. Totala antalet gånger som annan sexuell läggning äv heterosexualitet nämns.
Totalt antal gånger annan sexuell läggning nämns
Upptäck Historia 0
Historia 4 – 6 Grundbok 0
SOS Historia 0
Ingen av läroböckerna Historia 4–6 Grundboken, Upptäck Historia eller SOS Historia nämner uttryckligen något om sexuell läggning. Utifrån läsning av brödtext, text i olika rutor, bildtexter samt analys av bilder upplevs alla tre läroböcker förmedla en heteronormativ föreställning.
7.5 Funktionsnedsättning
I detta avsnitt presenteras den kvantitativa analysen av funktionsnedsättning i tabellen nedan (se tabell 5) och efter det analyseras resultatet mer ingående utifrån en kvalitativ analys.
Tabell 5. Antal gånger funktionsnedsättning nämns.
Totalt antal gånger funktionsnedsättning nämns
Upptäck Historia 0
Historia 4 – 6 Grundbok 0
SOS Historia 1
Utifrån analysen kan man se att funktionsnedsättning inte förekommer alls i två av de historieläroböckerna som analyserades, varken i bild, bildtext eller övrig text. I SOS Historia finns det en bild av en pojke som har ett bandage runt ögonen (Holmqvist, 2020, s. 279). Det framstår dock inte någonstans om pojken är blind eller ej men bilden är det enda exempel av en möjlig funktionsnedsättning oavsett om det är tillfälligt eller permanent. Bilden tillhör textstycket som heter Kvinnor och barn råkade illa ut på fabrikerna och i texten står det om hur både kvinnor och barn som jobbade i fabriker blev slagna och mobbade av de äldre manliga arbetarna (ibid.). Pojken med bandaget står bredvid några andra pojkar men han är den enda som visuellt verkar ha en funktionsnedsättning.