Denna studie syftar till att undersöka och belysa hur mångfald återspeglas i historieböcker för årskurs 4–6 utgivna efter den senaste läroplanen Lgr11. Utifrån resultatet av denna studie kan vi konstatera att representationen av olika mångfaldskategorier är bristfällig i det analyserade materialet. Med utgångspunkt i det intersektionella perspektivet kan vi identifiera de olika normer och maktstrukturer som reproduceras i de analyserade historieläroböckerna. Makthavarna i läroböckerna är genomgående män och trots att vi med hjälp av det intersektionella perspektivet synliggjorde fler olika maktstrukturer när fler skärningspunkter blev tillgängliga är det fortfarande männen som är makthavare i nästan alla kombinationer. Kvinnor och individer av annan etnisk eller utomeuropeisk tillhörighet är underrepresenterade och vidare visar vår studie att representationen av sexuell läggning, utöver den heterosexuella, är icke-existerande och att representationen av annan könsidentitet, annat könsuttryck och funktionsnedsättning nästan är helt obefintlig. Den slutsats som kan dras utifrån studien är att det fortfarande finns stora brister i representation av mångfald i historieläroböcker för årskurs 4 – 6.
Eftersom Upptäck Historia, Historia 4 - 6 Grundbok och SOS Historia alla uppvisar ett liknande resultat (sidomfånget samt antal individer skiljer sig men representationen av andelarna är liknande, störst representation har SOS Historia men representationen är fortfarande inte i närheten av jämn) skulle det vara intressant att vidare undersöka andra historieläroböcker för årskurs 4 - 6 för att se om denna brist av representation av mångfald är genomgående. Därtill bör en diskussion lyftas hur väl våra läroböcker stämmer överens med läroplanens budskap att främja jämlikhet, mångfald och solidaritet uppfylls i de läroböcker som används i undervisningen. Eftersom urvalet av kunskap i våra läroböcker förmedlar vilka värden som anses viktiga i samhället kan det vara intressant att fundera över hur bristen på representation förstärker och reproducerar samhälleliga normer och maktstrukturer som vidare kan påverka elevers självbild och identitetsskapande.
Avslutningsvis kan resultatet av denna studie bidra till en djupare förståelse och en större didaktisk medvetenhet i valet av lektionsmaterial samt om vilken kunskap som lärs ut.
Referenslista
Primärlitteratur
Engström, Michael & Engstrand, Maria (2019). Historia 4 – 6 grundbok. Capensis. Holmqvist, Kalle (2020). SOS historia 4 – 6. Liber
Ljunggren, Petter & Frey-Skött, Emma (2016). Upptäck historia 4 – 6. Liber.
Sekundärlitteratur
Ammert, Niklas (2011). Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik. Upplaga 1:2. Lund. Studentlitteratur AB.
Ammert, Niklas (2016). Historieläromedel – en forskningsöversikt. Kalmar och Växjö: Linnéuniversitet, nr 37, s.140 – 153.
Angelöw, Bosse & Jonsson, Thomas (2000). Introduktion till socialpsykologi. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Barow, Thomas (2013). Mångfald och Differentiering. Lund: Studentlitteratur.
Berge, Britt-Marie & Widding, Göran (2006). Kön. Ur Skolverket (2006). Rapport 285. I enlighet
med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a4/1553961645390/pdf1659.p df (2021-04-14).
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2018). Kapitel 1: Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, ur Boréus, Kristina & Bergström, Göran: Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys. Fjärde upplagan. Lund. Studentlitteratur AB.
Björkvall, Anders (2018). Kapitel 9: Visuell textanalys, ur Boréus, Kristina & Bergström, Göran:
Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde upplagan.
Lund. Studentlitteratur AB.
Boréus, Kristina & Kohl, Sebastian (2018). Kapitel 2: Innehållsanalys, ur Boréus, Kristina &
Bergström, Göran: Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde upplagan. Lund. Studentlitteratur AB.
BUP (2021-04-12).
https://www.bup.se/diagnoser/andra-svarigheter/sjalvbild-och-identitet/
Carastathis, Anna. The Concept of Intersectionality in Feminist Theory. Philosophy Compass. Vol. 9, Nr. 5, 2014: ss. 304-314.
Columbia Law School. Kimberlé Crenshaw on Intersectionality, More than Two Decades Later. Columbia Law. 2017-06-08.
https://chicagounbound.uchicago.edu/cgi/viewcontent.cgi?referer=&httpsredir=1&article=1 052&context=uclf (2021-04-12).
Crenshae, Kimberlé (1989). Demarginalizing the Intersection of Race and Sex: A Black Feminist Critique of Antidiscrimination Doctrine, Feminist Theory and Antiracist Politics. University of
Chicago Legal Forum. Vol. 1989: Iss. 1, Article 8. ss. 139-167.
https://chicagounbound.uchicago.edu/uclf/vol1989/iss1/8/ (2021-04-12). Crenshaw, Kimberlé (2017), artikel av Columbia Law School.
https://www.law.columbia.edu/news/archive/kimberle-crenshaw-intersectionality-more-two-decades-later (2021-04-16).
Edling, Silvia (2018). Att vilja andra väl är inte alltid smärtfritt. Lund: Studentlitteratur.
Englund, Boel (2006). Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning. Lärarhögskolan i Stockholm.
Englund, Boel (2011). Kapitel 13: Vad gör läroböcker?, i Ammert, Niklas (red) Att spegla världen:
Läromedelsstudier i teori och praktik. Upplaga 1:2. Lund. Studentlitteratur AB.
Gustavsson, Catarina & Nyberg, Anders (2006). Funktionshinder. Ur Skolverket (2006). Rapport 285. I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön,
religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a4/1553961645390/pdf1659.p df (2021-04-14).
Johnsson Harrie, Anna (2016). En granskning av läroböcker i samhällskunskap och historia för åk 7–9 med fokus på rasism, främlingsfientlighet och intolerans. Stockholm: Elanders tryckeri. https://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/en_granskning_av_larobocker_i
_samhallskunskap_och_historia.pdf (2021-04-29).
Kjell, Härenstam (2006). Religion/trosuppfattning. Ur Skolverket (2006). Rapport 285. I enlighet med
skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a4/1553961645390/pdf1659.p df (2021-04-14).
Larsson, Håkan & Rosén, Maria (2006). Sexuell läggning. Ur Skolverket (2006). Rapport 285. I
enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker.
Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2020). Skola i normer. Malmö: Gleerups. ss. 9-30. Mikander, Pia (2016). Westerners and others in Finnish school textbooks. University of Helsinki.
https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/167465/WESTERNE.pdf?sequence=1&isAll owed=y (2021-04-29).
Nyström, Eva (2009). Nordisk forskning om genus och jämställdhet i skola och utbildning: 2005 – 2009. Nordiskt institut för kunskap om kön, NIK.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:246094/FULLTEXT01.pdf (2021-04-29). Osbeck, Christina (2012). Viktigt att välja hur religioner ska presenteras i klassrummet. Stockholm:
Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/viktigt-att-valja-hur-religioner-ska-presenteras-i-klassrummet (2021-04-28).
Reichenberg, Monica (2017). The representations of type of disability, ethnicity and age and how these are associated with participation in textbooks. Journal of Special Education and Rehabilitation, årg. 18, nr 3-4, ss. 72-90. doi: 10.19057/jser.2017.27
http://jser.fzf.ukim.edu.mk/files/2017(3-4)/06.%20(str%2072-90)%20Monika%20Rajchenberg-3-4-2017.pdf (2021-04-29).
Runblom, Harald (2006). Etnisk tillhörighet. Ur Skolverket (2006). Rapport 285. I enlighet med skolans
värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a4/1553961645390/pdf1659.p df (2021-04-14).
Sawyer, Lena & Kamali, Masoud (2006). Utbildningens dilemma. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering Stockholm 2006 Demokratiska ideal och
andrafierande praxis.
https://www.regeringen.se/49bb01/contentassets/38b1c68cac07410db29c65910627d9e6/utbild ningens-dilemma---demokratiska-ideal-och-andrafierande-praxis-sou-200640 (2021-04-17). Simonsson, Angelica (2017). Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och
heteronormativitet. Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/53594/1/gupea_2077_53594_1.pdf (2021-04-29). Skolvarlden.se
https://skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner-inte-granska-laromedel (2021-04-07). Skolverket (2006). Rapport 285. I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk
tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a4/1553961645390/pdf1659.p df (2021-04-14).
Thornberg, Thomas (2018). Det sociala livet i skolan. 2:a Uppl. Stockholm: Liber.
Veugelers, Wiel & Vedder, Paul (2003). Values in Teaching. In Teachers and Teaching. Vol. 9, nr. 4. s. 379.
Von Brömssen, Kerstin (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om religion i det
mångkulturella och postkoloniala rummet. Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10525/1/gupea_2077_10525_1.pdf (2021-04-28). Åkesson, Emilia (2016). Normer, normmedvetenhet och normkritik. Stockholm: Skolverket
https://www.skolverket.se/download/18.653ebcff16519dc12ef362/1539586793376/Normer -normmedvetenhet-och-normkritik.pdf (2021-04-12).
Begreppslista
Nationalencyklopedin https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/identitet (2021-04-12) Nationalencyklopedin https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norm (2021-04-13) Nationalencyklopedin https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/l%C3%A4romedel (2021-04-21) Nationalencyklopedin https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/samh%C3%A4llsklass 2021-04-28 (2021-04-2021-04-28) Nationalencyklopedin https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nationell-minoritet (2021-05-21) Nationalencyklopedin https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/etnicitet (2021-05-21) Diskrimineringsombudsmannen https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/kon-som-diskrimineringsgrund/(2021-04-23) Diskrimineringsombudsmannen https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/konsidentitet-och-konsuttryck-som-diskrimineringsgrund/(2021-04-23) Diskrimineringsombudsmannen https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/sexuell-laggning-som-diskrimineringsgrund/ (2021-04-23) Diskrimineringsombudsmannen https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/religion-eller-annan-trosuppfattning-som-diskrimineringsgrund/(2021-04-23) Diskrimineringsombudsmannen https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/etnisk-tillhorighet-som-diskrimineringsgrund/ (2021-04-25) Diskrimineringsombudsmannenhttps://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/funktionsnedsattning-som-diskrimineringsgrund/ (2021-04-25) Ungdomsmottagningen https://www.umo.se/jag/sexuell-laggning-och-konsidentitet/sexuell-laggning/ (2021-04-27) https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a4/1553961645390/pdf1659.p df (2021-04-14).