Vid frågan gällande hur deltagarna såg på manliga stereotyper svarade deltagarna deltagarna i majoritet liknande såsom följande citat presenterar.
Ska vara den vältränade, den där oj oj oj det här känns konstigt att svara på, ursäktar mina svar här. Vara tuff, vara stark, visar inte känslor, ska vara den som förser familjen. låter så primitivt men det är de underliggande tankarna. [...] - Filip
Skägg, muskler, grabbighet, maskulinitet. Kan inte laga mat, städar inte, dålig hygien m.m - Stig
Ehm… ja asså.. tänker att den är… nu vet ju inte jag asså jag är ju… inte gammal kanske något förändrad möjligen men jag vet inte jag kan inte riktigt ge några exempel. Men då tänker jag förändrar som att, det här du frågade om maskulinitet förut och jag tänker att… jag tänker inte att den manliga stereotypen är jätte normativ att man ska vara hård, bestämd och högljudd och skryta om hur många man legat med det senaste året och sånna saker utan jag tänker att det finns en ganska relativt bred grej till exempel att vara föräldraledig att det också är en manlig stereotyp i Sverige men såklart också, kanske framförallt bland yngre människor och vissa äldre med, att man ska vara lite hård, inte visa så mycket känslor kanske… sånt. Sen är väll alltså visst manlig
stereotyp asså gilla sport, gilla öl typ eeh… och sånt också [...]. Men aa en ganska bred bild men ändå med viss betoning på a men de här hårda värderingar å kanske lite karriär och de här tjäna pengar grejen typ.- Ragnar
Majoriteten av alla deltagare benämner att de inte identifierar sig med denna stereotyp och istället gör samma sysslor och uppgifter som de kvinnliga förskollärarna utför. Några citat som identifierar detta är:
Väldigt trygg med sig själv, att kunna bortse från stereotypen. Våga visa känslor, våga visa ömsesidighet. Ha på dig vad du vill, sjunga vad du vill, inget kränkande absolut men frihet med artistic integrity om du förstår vad jag menar? - Filip
[...] När det är en hel del män som jobbar där blir det att alla gör samma arbetsuppgifter. Jag gör de uppgifter jag gör, exempelvis ordning och reda så jag städar, lagar mat osv, men det är för att jag vill det och gillar det. - Carl
Det ligger en förväntan på mig att jag gör manliga saker. Eh det förväntas också av mig att jag dom andra sakerna också, jag byter blöjorna, jag torkar golven när barnen spytt asså de traditionella könsstereotyperna. - Carl
Utifrån dessa citat som presenteras så finner man ett ganska tydligt tema rörande
könsstereotypiska förväntningar och identifikationer. Denna bild som deltagarna beskriver av män inom förskoleyrket stämmer till stor del överens med hur Connell (2008, 82-102, 109-115) belyser maskulinitet. Just synen på hur männen ska vara och agera stämmer mycket överens med den typiska synen för normativt maskulina beteenden som beskrivs i denna litteratur. Uttryck såsom att män ska vara hårdare, aktiva och inte lika känslomässiga kan också applicera till viss del för de citaten som tillhör detta tema. Vilket också självfallet leder till att dessa män följer inte heller riktigt idealet som hegemonisk maskulinitet. Fortsättningsvis om man analyserar vidare på temat så finns det tydliga drag som också visar att ingen av männen riktigt ser sig själv tillhöra denna stereotyp om vad som ses som normativt maskulint. Dessa deltagare nämner även att de också gör icke-typiska maskulina arbetsuppgifter och beteenden som snarare går emot teorin om hegemonisk maskulinitet.
Detta tema påvisar hur män inom förskoleyrket ser på maskulinitet vilket också var något som kan ses som snarlikt denna uppfattning som Connell (2008, 82-102) också beskriver i hennes litteratur gällande mäns roll i samhället kopplat till maskulinitet. Samtidigt kan man konstatera och se tydliga drag för explicita stereotyper som fastställs med grund av hur deltagarna faktiskt uttalar sig om hur de ser på stereotyper vilket är något som stärks av tidigare presenterad teori om stereotyper (Gadassi & Gati, 906-907. Nadler, Voyles, 26- ). För att dyka djupare i detta område presenteras nedan fyra stycken underteman till temat “könsstereotypiska förväntningar”. Dessa är:
Lekfarbror, Händighet och teknik, Auktoritet, bara för att de är män.
6.1.1 Lekfarbror
Vid analys av intervjuerna blev det tydligt att en av stereotyperna som appliceras på männen var att de förväntades att vara väldigt fysiska, aktiva och ha mycket energi. Det förväntades att de alltid ville leka med barnen trots att deltagarna ej explicit uttryckt att de vill eller gett godkännande till det. Några respondenter identifierade sig delvis med stereotypen men problemet blev att de ansågs sig bli tvingade att uppfylla den. Trots att majoriteten upplevde en tröttsamhet och stor
frustration gällande påtvingandet av dessa stereotyper så ansåg de att om de ej axlar på sig denna roll, som många benämner specifikt som “lekfarbror”, kommer ingen att göra det. Detta tankesätt förklarar majoriteten av deltagarna kommer ifrån att de inte ser att deras kvinnliga kollegor tar på sig rollen vilket således leder till att barnens behov inte uppfylls. Detta resultat kan tydligt presenteras i nedanstående citat från deltagarna:
En lekfarbror, stimmar upp, högt tempo, leker väldigt aktivt. Aktiv del av barnens lek. - Bengt
Mannen erbjuder ett annat alternativ av lekar för barnen och då uppmuntras man till att göra det för att de normalt vis inte får det vanligtvis - Bengt
Jag kom in som en virvelvind, lekte tjuv och polis. Snöbollskrig, barnen stod på led för att bli upplyften på mina axlar och snurras runt - Filip
Ovanför beskrivs tydligt uppmuntran till att vara lekfarbror då deltagarna kommer in som virvelvindar, leker och stojar eftersom att den rollen erbjuden en typ av lek de anser att deras kvinnliga kollegor inte bidrar med. Detta utvecklas vidare i citaten nedan:
Jag upplever att barnen har dålig motorik så då går vi till skogen och så klättrar vi i träd. Det är inte så många av mina kvinnliga kollegor som gör. Vi hittar klätterställningar för att utveckla barnens motorik istället för att åka ned i gympasalen och ha lite gympa för det är väll lite mer normativt manligt tänk att “nej vi ska jobba med hela kroppen så vi ska ut och klättra.” [...] - Carl
Skogen är min. Jag har massa kvinnliga kollegor som gått till skogen och plockar blommor men vi brukar kojar, vi klättra i trä vi går till klätterställning å och när de ska ner på den här
brandmansstången som är på många lekparker jamen då står jag under och säger “Jag har dig.”.
Det här med att bygga upp barns självförtroende, att dem gör nått dem inte vågar jag känner att–
ingen av mina kvinnliga kollegor gör det här. Vilket jag tycker är så dåligt för de kan göra det lika väl som jag. Jag kan ta de tyngsta barnen men resten av barnen kan dom ta men dom tycker att det är läskigt. Så de… det är mitt område å jag tar de med glädje för att jag tycker det är så viktigt. - Carl
I ovanstående citat kan man finna att det inte är endast livlig lek som förväntas utan även arbete med motorik och uppbyggandet av barnets självförtroende. Att de fysiska aktiviteterna kan hjälpa barnen att våga ta risker som exempelvis att glida ned för brandmansstången eller att klättra lite högre upp i trädet. Här beskrivs även exemplet om hur Carl känner att hans kvinnliga kollegor inte gör detta, att de tycker de är läskigt att hantera de äldre och tyngsta barnen och att eftersom de har en manlig kollega kan han lika gärna göra det.
Vissa av deltagarna lyfte liknande teser och en av individerna förklarade denna upplevelse och känsla längre men på ett tydligt, målande och väldigt engagerande vis som gör det väldigt relevant att visa hela citatet:
Ehm… Hmm… Aa… De litegrann faktiskt igen en energisk lekfarbror Filip som kommer här å
“Amen Filip du kan ju leka tjuv och polis med barnen. Du kan jaga dem och busa med dem” å ibland har det vart att jag kom tillbaks (som vikarie) till samma ställe (förskola) där jag jobbat lite mer regelbundet. “Ah hej välkommen tillbaks Filip ja eh jo Kalle här hade önskemål. Ni kör tjuv och polis sen” det blir väldigt mycket såhär lämna till lekfarbrorn att vara lekfarbror liksom att det är såhär “Filip det är han som är uppe och busig och sprallig” liksom att det blir såhär… aha…
kunde vi inte diskutera det här tillsammans? Idag tillexempel så sa jag till barnen liksom att “Nae vet ni vad, vi får hitta på en annan aktivitet än bara jaga och liksom springa för att… är det det enda vi kan göra när vi är tillsammans eller kan vi göra andra aktiviteter som andra kollegor gör?”. Jag försöker tänka väldigt mycket på vad gör mina andra kollegor och kan jag lika mycket inspireras av dem som dem kan inspireras tillbaka. Så att det inte blir liksom den här att det bara är mina kvinnliga kollegor som är “ordning och reda, spring inte, slåss inte” och så kommer jag och liksom det är mig ni busar med liksom det blir en sådan här konstig obalans liksom. Jag har lika mycket ansvar där att se till att barnen lär sig allt om demokrati, respekt, egenvärde som mina kollegor har och dem har lika mycket ansvar att inspirera, engagera, musicera och bjuda in till lek.
- Filip
Vid analysering av dessa citat identifierades ett tema rörande en stereotyp som benämndes som “Lekfarbror”. Utöver de tidigare könsstereotypiska förväntningarna som lyfts beskrev
deltagarna även hur det finnes en förväntan att en manlig förskollärare ska vara fysisk, stojig och ha mycket energi. De bemöts av kommentarer så som “Vad bra att du är man, då kan du spela bandy med barnen!” och det kan tolkas som att kollegor ser detta som en självklarhet på grund av faktumet att deltagarna identifierar sig som män. Genom att tolka och analysera dessa uttryck och bemötanden kan man se att de grundar sig i både explicita och implicita stereotyper. Den implicita stereotypen kan ha uppkommit från ens uppväxt där män oftast uppmuntras till att leka utomhus och vara väldigt fysiskt aktiva vilket i sin tur har skapat en undermedveten stereotyp i vuxen ålder (Boxberger
& Reimers, 2019). Med dessa uttalanden kan man vidare se att stereotyperna som lyfts upp inte endast är implicita men även explicita då det explicit sägs till deltagarna exempelvis som när Filips blev tillsagd att han ska leka tjuv och polis med barnen. Det läggs en medveten förväntan på de manliga förskollärarna vilket stärks av faktumet att när deltagarna ej tar rollen av att vara
“lekfarbror” så spelar inte barnen bandy då de kvinnliga förskollärarna generellt inte uppmanar till eller deltar i den typen av lek.
Vidare fanns det fler implicita stereotyper. Ett exempel är från en deltagare där en kvinnlig kollega bad honom att öppna en syltburk. Istället för att gå till en annan kvinnlig kollega för att be om
hjälp bad de honom vilket kan analyseras vara på grund av den maskulina stereotypen att män är starka och tuffa som benämns både i Connells (2008, 82-102, 109-115) litteratur och deltagarnas egna uttalanden. De anser sig bli tillskrivna dessa roller bara för att de är män, att det förväntas att de är eller ska vara lekfarbror endast på grund utav sin könsidentitet. Vidare kan man se att trots
deltagarna visar ett missnöje gällande att bli tillskrivna dessa roller så tar de ändå på sig dem vilket i sin tur kan anses förstärka könsstereotyperna och maskulinisera yrkesrollen (Lupton, 2006, 112-114 ,121-124). Vilket går emot deras uttalanden om att vilja att alla ska göra samma uppgifter och att de inte ska bli automatiskt tilldelade rollen av lekfarbror.
6.1.2 Händighet och teknik
Baserat på det insamlade materialet finns även delar som tydligt pekar ut en förväntan vilket är att män ska erhålla en viss händighet och teknisk kunnighet inom sitt yrke på arbetsplatsen på grund av sin roll som man inom ett kvinnodominerat yrke. Citaten som specificerar sig mer på detta är:
Kan du inte skruva upp hyllan?” Jag är inte bra på att skruva upp hyllor varken inom eller utom yrket - Kenneth
[...] Så förväntan är ju på mig att jag gör de här tråkiga manliga sakerna att eh skruva, spika och hamra och eh jag ska lyfta på barnen och kasta dem upp i luften men samtidigt så hamnar de också på att jag tycker att de är de bästa sätten att jobba med barnen. Men det är ju en klar förväntan på mig att för jag är man att… “Ja du är ju man så du får göra detta” eller “för du är bättre på det här”
det är väll den som ligger i där för de flesta kvinnliga kollegor tror inte att dem kan så därför gör dem inte. Vi har också haft en kollega där uppdelningen var att hon alltid snickrar å så vidare för att visa att “det kan kvinnor också göra”. - Carl
Nae beror på hur man ser det. Är typ manlig stereotyp, bättre på teknik än vad kvinnor är. Så på det sättet skulle man ju kunna säga att eh jag förväntas att lösa teknikproblem utifrån stereotypen att “jag är man därför är jag bra på teknik” ehm men jag tror snarare att anledningen till att jag har fått den här rollen är att det är ganska stor ålderskillnad på mig och många av mina kollegor. Eh och jag växte upp– jag har växt upp med teknik på ett helt annat sätt än vad många av mina kollegor har gjort och därmed så spelar det egentligen inte så stor roll att de är kvinnor och jag är man. Eh det handlar bara om att vi har haft olika relationer till teknik ehm mycket baserat på att jag är yngre helt enkelt. - Bengt
I dessa citat framkommer då temat “Händighet och teknik”. Det belyser hur män inom förskoleyrket gör arbetsuppgifter som är kopplat till hantverksarbete eller IT-relaterade uppgifter
vilket också kan vara något som ses som typiskt för män och kopplat till maskulinitet. Deltagarna beskriver hur de ofta förväntas göra olika praktiska uppgifter och hur de tar på sig att göra detta lite mer naturligt. Orsaken till detta ligger i att de är män och att de därför förväntas att de ska göra dessa arbetsuppgifter vilket också stärker uppfattningen som Lupton (2006, 112-114 ,121-124) beskriver om att det blir mer naturligt för män att ta på sig dessa arbetsuppgifter för att bibehålla en yttre
maskulinitet. Connells (2008, 82-102, 109-115) litteratur om maskulinitet stärker också dessa påståenden genom att beskriva vad som kan ses som typiskt maskulint och hur män ska erhålla en form av normativt manligt yttre med sina handlingar och beteende.
6.1.3 Auktoritet
Kontexten för dessa citat är gällande om man ser den manliga stereotypen av auktoritet och ledarfigur i sitt vardagliga arbete.
Kollega berättade att de gärna vill ha en man på sin förskola för de tror att det ska ge barnen mer lydiga eller lyssna mer. Verkar finnas på andra förskolor men– kan du upprepa frågan igen?
*fråga* ja jag ser, definitivt. Speciellt de kollegorna som jobbar på andra sidan av huset som man bara träffar ute. De som är mer lagda åt den manliga stereotypen - Kenneth
[...] Exempelvis en annan manlig kollega skulle upp och vara på en annan förskola. Då hade personalen sagt “Åh äntligen en man som kommit hit. Vi skulle behöva sätta lite pli på barnen!”
De tycker att männen ska vara mer stränga. - Kenneth
Vissa vårdnadshavare, men definitivt andra män, har en tendens att lyssna på mig mer, tendens att ta till sig det jag säger. Om det är någonting som händer och man måste prata seriöst är det mer att de tar till sig och rättar sig om jag säger det än en kvinnlig kollega. Den andra förskolläraren, hon har en väldigt.. authority röst. Hon kan prata med authority medan tredje kollega bryter lite och då har de problem med att lita på henne även fast de förstår. Men om det är jag som säger (kanske jag som tänker lite) men att män lyssnar mer på andra män. Vissa pappor behöver jag prata med för att de ska få in det. - Kenneth
Utifrån dessa citat finner man ett tydligt tema vilket är “auktoritet”. Här beskriver deltagarna huruvida män på arbetsplatsen har mer auktoritet på grund av deras könsidentitet. Män har enligt Connell (2008, 82-102, 109-115) en mer auktoritär roll vilket man se utifrån ovanstående citat som beskriver att man snarare vänder sig till män för att få folk och lyssna. Detta går därmed i linje med hur män har en mer auktoritet på arbetsplatsen vilket också påvisar att man även bibehåller delar av det som är maskulint även inom ett kvinnodominerat yrke. Män utanför verksamheten verkar också
ha denna syn vilket beskrivs i det sista citatet ur avsnittet som också stämmer överens med hur maskulinitet också beskriver samhället i sin helhet (Connell, 2008, 52-64, 82-102, 109-115).
6.1.4 Bara för att de är män
Under intervjuerna har varje deltagare på ett eller annat vis belyst att de blir bemötta med deras könsidentitet som huvudämne, exempelvis att det är bra att de är förskollärare på grund utav att de är män, inte för deras kompetens.
Förväntan på att man ska fylla någon funktion bara genom att vara en man, om du förstår vad jag menar. Man får ju ofta höra, det är ju ingenting jag blir glad över att höra längre, men i början tänkte man väll “Åh men vad kul att folk tycker så” men man får ofta höra “Vad bra att du är en man som jobbar i förskolan!” inte så mycket “Vad bra att du jobbar i förskolan för att du är lämplig för det.” utan det är bara positivt per automation för att jag är man får man ju ofta höra. Eh och det är ju såklart att det behövs manliga förebilder i förskolan det känner jag ju själv att det behövs och i vissa fall så är man ju en annan sorts manlig förebild än barnens män i omgivning, föräldrar och så, man känner av det liksom. - Stig
Ja det händer. “Nämen vad kul att du är kille och jobbar som förskollärare” Nämns nästan alltid att man är kille och att det är kul. - Bengt
Nyanställd får oftast höra “o vad roligt en till man! Vi behöver mer män”. Som person tar jag för mig när jag är mitt professionella jag. Tror att det mer går över att “Du är duktig på ditt yrke”.
Hoppas att det är så iallafall. Många kollegor som i lunchrummet säger “Tjena tjejer! Eller ah eh Kenneth då!” Flera i yrket är inte vana att även män jobbar där. - Kenneth
Jag bemöts väldigt positivt! Jag brukar vara väldigt omtyckt av barnen och får höra “Vad trevligt att du är kille.” och “Var roligt att män jobbar i förskolan!” från personer. Jo det är kul men man blir trött på att höra den kommentaren. - Filip
Vidare frågades deltagarna om positiva aspekter av att vara man i ett kvinnodominerat yrke.
Det presenteras olika åsikter och följande citat från en deltagare berör alla delarna:
Man har en oerhörd fördel när man söker jobben för att det eh det är väldigt många som vill se bättre ut på sin arbetsplats, asså rektorerna, vill ha fler män för att få mer diversity liksom. Dem–
dem vill att det ska se bättre ut. Så man kommer ganska lätt på arbetsintervjuer. Eh sen så när du väl sitter där så har du en ganska bra förhandlingsutrymme när det kommer till och liknande för att rektorerna vill ha en. Sen när man väl är på arbetsplatsen, utifrån mina egna erfarenheter, är alla så glada att det kommer fler män så att de flesta är liksom positivt inställda att jobba med en.
Vilket också är skönt och roligt när man kommer ut på jobbet - Kenneth
Det är flera olika teser som nämns i ovanstående citat men en tydlig röd tråd är
kommentaren “Vad kul att du är man!”. Denna röda tråd kopplades tillsist tillsammans och skapade ett tema som blev döpt till “bara för att de är män”, vilket handlar om hur de manliga förskollärarna
kommentaren “Vad kul att du är man!”. Denna röda tråd kopplades tillsist tillsammans och skapade ett tema som blev döpt till “bara för att de är män”, vilket handlar om hur de manliga förskollärarna