När man utformar en undersökning är det av vikt att överse kvaliteten inom en
undersökning vilket görs med kriterierna reliabilitet och validitet. Här finns det skillnader beroende på vilken form av metodansats som har använts vid studien, det vill säga ifall man har en kvalitativ metod eller kvantitativ metod. Fokuset för att skapa en hållbar studie låg vid faktorer som exempelvis om studien går att replikera eller inte och huruvida resultatet är rätt framtaget och berör rätt ämne.
(Bryman, 2018, 72-73, 465-475).
Med reliabilitet menas hur pass replikerbar en studie som genomförs är, vilket kan vara en svårighet vid användandet av en kvalitativ metod. Detta är dock väldigt beroende på vilken typ av studie som genomförs och hur miljön runt i kring ser ut vid studiens tillfälle då denna kan påverkas och förändras med plats och tid. Tanken med reliabilitet är att andra forskare skall kunna göra och genomföra samma studie igen och få samma resultat vid studiens slut om denne har samma förutsättningar. För att detta skall vara relevant för denna studie innebar det att se över
intervjumaterialet, testa det samt att se över förutsättningarna för självaste intervjuerna. Tanken är att det ska vara samma förutsättningar för alla som deltar inom studien och att det inte ska skilja sig i stor grad mellan varje intervju som genomförs vilket skulle kunna påverka resultatet (Bryman, 2018, 72-73, 465-475). Under denna studie behövdes detta tas i beaktande för att se till att alla deltagare hade samma förutsättningar vilket gjorde att det var av vikt att se över intervjuguiden som behövde granskas med noggrannhet flertalet gånger samt prövas två gånger innan man gjorde intervjuer med deltagare. Detta för att få ett konsekvent och lika tillvägagångssätt som inte ändrades till stor grad mellan intervjuerna i sig.
Med validitet menas det hur väl det som avses mäta har mäts och hur yttre påverkan kan spela roll för självaste resultatet i studien. Med detta menas hur pass väl forskaren är insatt i sitt ämne och hur påverkar dennes förförståelse proceduren och resultatet som presenteras i slutändan. Med detta menas att man har avsett att mäta det som faktisk skall mätas inom en studie och huruvida
forskare har en bias inom ämnet. Man måste således inneha en helt objektiv bild av ämnet och fenomenet för att inte påverka resultatet vilket kan vara en utmaning för många forskare (Bryman, 2018, 72-73, 465-475). För denna studie innebar detta för oss att frångå från våran bias kopplat till ämnet och släppa alla normer och värderingar som tidigare har funnits och enbart utgå från den teori som litteratur presenterats för att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt.
5.6 Etik
Under denna studie har vissa etiska aspekter tagits i beaktande under och efter dess genomförande vilket är av högsta vikt för att erhålla sig till en god forskningssed. Denna studie har utgått ifrån svenska departementet Vetenskapsrådets (Vetenskapsrådet, 2018) grundläggande
principer gällande forskningsetik för att kunna erhålla en god forskningssed genom hela studien men kvalitetssäkrar sig även för att kunna erhålla detta efter att studien har slutförts. Detta delas upp i fyra olika delar som måste säkerhetsställas vilka är tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar.
Tillförlitlighet innebär att säkerhetsställa forskningens kvalitet utifrån dess design, analys metod och hur olika resurser utnyttjas. Detta innebar att forskningen måste vara väl genomförd på alla plan för att den ska kunna få publiceras eller genomföras. I korta drag kan man beskriva det som att forskningen måste vara väl genomtänk och utförd enligt plan vilket är något som har tagits i beaktande för denna studie sedan start till det att forskningen slutförts samt inför framtida forskning (Vetenskapsrådet, 2018).
Ärlighet innebär att utveckla, genomföra och granska forskningen noggrant på ett öppet och ärligt sätt. Med detta menas att denna forskning måste publiceras fullständigt, rättvist och objektivt utan att ljuga eller lägga fram ett icke-ärligt resultat som inte stämmer överens med det som faktiskt framstår och minimera risken för att resultatet blir vinklat (Vetenskapsrådet, 2018).
Respekt är självklar i de avseendet att man skall respektera alla parter som deltar i studien samt kultur och arv som kan vara del av dessa parter, givetvis innefattar detta också
forskningsdeltagare och universitet som också publicerar studien i slutändan. För detta har denna studie noggrant sett till att försäkra om anonymitet för deltagarna inom studien. Speciellt för denna studie är också att män i förskoleyrket är en minoritet vilket gör att ytters minimal information presenteras om deltagarna för att skydda deras integritet (Vetenskapsrådet, 2018).
Slutligen finns det givetvis också ett ansvar för forskningen som måste erhållas för publicerare och organisation vilket således innebär att man måste stå till svars ifall att en god forskningssed inte erhållits och behöver hantera de konsekvenser som kan uppstå vid ett sådant fall.
Alla dessa delar är något som har tagits i beaktande från start till slut samt efter publicering av denna studie och något som måste erhållas för all typ av forskning i framtiden (Vetenskapsrådet, 2018).
5.7 Analysmetod
För att kunna bearbeta och tolka den data som samlades in med intervjuer bör en
analysmetod användas för att kunna sammanställa och tillslut ge ett resultat. En vanlig metod att använda sig av för att tolka olika material när man utgår ifrån en kvalitativ metod är att göra en tematisk analys av intervjumaterialet som samlats in. För att genomföra detta innebär det att man bör transkribera intervjumaterialet för att sedan koda det och skapa teman som kodningarna sedan kategoriseras in i. Hittar man gemensamma koder inom de olika transkriberade texterna har man funnit ett eller flera gemensamma tema mellan alla deltagare vilket då bygger upp ett resultat (Bryman, 2018, 698-702). För att visa hur detta har gjorts inom denna studie följer nedanstående exempel:
Tabell 1: Exempel av tematisk analys
Citering Kodning av citat Koder Tematisering
“Jag bemöts väldigt
Exemplet ovan påvisar hur tematisk analys har använts i följande resultatdel för att kunna identifiera olika teman som går i hand med tidigare presenterade teori gällande exempelvis stereotyper från Lippmans litteratur (1922 & 1998). Genom att göra denna procedur för all insamlad data kunde man finna gemensamma teman inom materialet vilket skapade ett antal teman som presenteras vidare i resultatanalysen.
6. Resultatanalys
Med hjälp av en tematisk analys har materialet bearbetats och delats in i flera olika teman för att kunna analysera materialet och se liknelser mellan deltagarnas uttalanden. Utifrån detta material har följande huvudteman utformats: Könsstereotypiska förväntningar och identifikationer, exkludering och ensamhet samt karriärkritik.