4.2 MEDLEMMARNAS UPPFATTNING AV INFORMATION PÅ KOMMUNIKATIONSKANALERNA
4.2.1 KANALERNAS RELEVANS
Kommentar: Figur 4:9 presenterar resultatet av variabeln “Jag upplever att följande
kommunikationskanal hjälper till att hålla mig uppdaterad om vad som händer i mitt team.”
Variabelvärdena var en likertskala från 1-5 där 1 = “stämmer inte alls” och 5 = “stämmer helt”, samt variabelvärden för “vet ej”. N= 148 = 100 %
65.5 % av medlemmarna ansåg att både e-post och Teams digitalt möte “stämmer helt” med påståendet. Den kanal som 35.1 % av medlemmarna inte visste huruvida den höll de uppdaterade angående vad som händer i teamet, eller inte, var anslagstavla. Yammer och intranätet var kanaler som medlemmarna inte föredrog när det angick att hålla sig uppdaterad om vad som händer inom teamet.
4.2.1 KANALERNAS RELEVANS
Som vi nämnde tidigare har medlemmar ett behov av att chefer kommunicerar på ett sätt som är anpassat till medarbetarnas preferenser, eftersom olika kanaler påverkar medlemmar olika (Anantatmula & Shrivastav, 2012; Bucăţa & Rizescu, 2017; Men, 2014). Att ha flera kanaler där medlemmarna är medvetna om vilken information som fungerar bäst i vilken kanal är därför att föredra (Trauth m.fl., 1984). Det är chefens uppgift att förmedla information till medarbetarna.
Om medarbetarna inte har tillgång till information kan de inte heller ta del av den. I detta avsnitt
diskuteras Figur 4:7- 4:9, där kanalerna har delats upp för att kunna analysera hur, var och när kanalen används.
Intranät
Morgulo-Poore & Pitt (2001) belyser intranätet som en effektiv kanal, där informationen når alla medlemmar samtidigt. Vi kunde i Figur 4:7 och i 4:8 se att intranätet var den kanal som flest medlemmar tog del av information angående vad som händer inom organisationen i stort samt på andra delar i organisationen. En av medlemmarna uttryckte:
Viktigt att använda olika verktyg beroende på vilket syfte kommunikationen har. Det som direkt berör mig vill man ha kommunicerat mer personligt, exempelvis via chatt, mejl, möten eller telefon. Det som rör andra delar i verksamheten kan kommuniceras mer övergripande och till alla, via exempelvis intranätet. (Enkätundersökningen fråga 24).
Det bekräftade även resultatet i Figur 4:7 och 4:8 där medlemmarna inte valde intranätet till lika stor utsträckning som i Figur 4:9. Det visade hur viktigt det är att rätt information kommuniceras i rätt kanal, samt att chefen anpassar kommunikationen utifrån medarbetarnas preferenser (Heide m.fl., 2012).
E-post
I Figur 4:7- 4:9 kunde vi avläsa att e-post var den kanal som medlemmarna upplevde användes mest gällande vad som händer inom teamet. E-post användes relativt mycket när medlemmen skulle hålla sig uppdaterad angående information om hela företaget. E-post föredras ofta när konfidentiell information ska kommuniceras, såsom förändringar i företagets policy och mötestider (Heide m.fl., 2012; White m.fl., 2010). Huruvida konfidentiell information kommuniceras via e-post inom just Löfbergs kunde vi inte besvara i denna undersökning, men vi kunde antaga att den förekom. Vi trodde delvis att e-post inte användes lika mycket mellan avdelningar, eftersom antalet projekt som sträcker sig över flera avdelningar kanske inte är lika vanliga som projekt inom den egna avdelningen. Det kunde också bero på att det fanns andra mer relevanta kanaler.
Fysiska möten
Fördelen med möten är att det skapar en dialog mellan medarbetaren och chefen, vilket ger en möjlighet till direkt återkoppling (Erlien, 1997; Stein, 2006). 58.1 % av medlemmarna upplevde att fysiska möten var den kanal som höll dem uppdaterade om vad som händer inom deras team.
”Kommunikation inom production-quality management- warehouse team fungerar bra. Även veckomöten är god praxis [...]” uttrycker en medlem som är nöjd med de fysiska mötena. Andra medlemmar upplevde att det var svårt att svara på dessa frågor på grund av den pågående pandemin (Covid-19). Två medlemmar uttryckte: “Just nu speciella tider och svår referenstidpunkt. Vi hade
"tur" att systemen var uppe intrimmade när pandemin slog till. Så överlag bra betyg på kommunikation…” och “Vi är inne i en period med restriktioner dvs fysiska möten är inte
"tillåtna".” Trots detta svarade 58.1 % av medlemmarna att de fysiska möten var den kanal som höll dem uppdaterade om vad som händer i sitt team vilket tydde på att kanalen är omtyckt.
Anslagstavla
Anslagstavlan är en bra kanal om medlemmen inte har möjlighet att leta upp information (Lengel
& Daft, 1988) . I figur 4:7- 4:9 kunde vi se att majoriteten av medlemmarna inte var medvetna om huruvida anslagstavlan förmedlade information. Vi kunde även utläsa att många medlemmar inte använde sig av anslagstavlan: “Anslagstavla vet jag inte vad som menas, om det bildligt är en anslagstavla som hänger på väggen?”. Vi trodde att vissa avdelningar använde sig mer av denna kanal och således påverkade det resultatet. Det kunde även bero på att anslagstavlan ofta användes som komplettering till andra kanaler eller att intresset för kanalen inte var lika stort (Lengel & Daft, 1988).
Teams chattfunktion
Teams chattfunktion gör det möjligt för organisationen att ha spontana, schemalagda, formella och informella möten med de interna medlemmarna (Ilag, 2020). En större del av medlemmarna ansåg att kanalen hjälpte till att hålla dem uppdaterade om vad som händer i deras team. Kanalen utmärkte sig dock inte gällande informationen kring vad som händer inom organisationen i stort, inte heller upplevelsen av kommunikationen med andra delarna av organisationen.
Teams Digitala möten
Resultaten från Figur 4:7- 4:9 visade att Teams Digitala möten var den kanal som var mest omtyckt och användbar inom alla områden. Videokonferenser har enligt Heide m.fl. (2012) blivit allt vanligare då det är ett sätt att nå ut till många samtidigt. Kanalen är ett bra sätt att kommunicera till hela organisationen, eftersom medlemmen inte behöver närvara fysiskt. Under Covid-19
pandemin tror vi att denna kanal har varit väldigt användbar eftersom stora delar av företaget arbetat på distans. Kanalen möjliggör dialog mellan chef och medarbetare, samtidigt som medarbetare kan diskutera med varandra. Det tror vi kunde ha varit en anledning till att kanalen var omtyckt av medlemmarna.
Yammer
Yammer är en kanal som fungerar som ett socialt nätverk för organisationen. Kanalen är till för att bland annat engagera, öka produktiviteten och sammanhållningen hos medlemmarna (Yammer, u.å.). En medlem ansåg att “[...]Yammer, var en oklar funktion[...]”. En annan medlem påstod att
“Det finns ett överflöd av kommunikation på Yammer och Intranätet och därför drunknar en del av informationen”. Resultatet visade att kanalen inte nödvändigtvis används inom teamet.
Medlemmarna ansåg dock att kanalen främst var till för att uppdatera information rörande andra avdelningar inom organisationen, vilket bidrog till sammanhållning inom organisationen. I Löfbergs styrdokument för internkommunikation stod det att kanalen användes både inom företaget i stort (gruppnivå) och på teamnivå. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att Yammer främst användes på gruppnivå. Stein (2006) menade att det kan vara svårt att veta vilken kanal som är bäst att använda och att det vore bra om information kommuniceras i flera kanaler. Nackdelen med att använda många kanaler inom organisationen är att det kan bli ett informationsöverflöd, vilket bidrar till att det blir svårt för medlemmen att hitta relevant information (Harris, 2002;
Welch, 2012).
Chef
Forskare understryker att chef är den kanal som medarbetare anser är den mest pålitliga kanalen (Heide m.fl., 2012; Simonsson, 2002; White m.fl., 2010). Chefer har ett stort ansvar att agera kommunikatör och förmedla information till medarbetarna (van Vuuren m.fl., 2007). Resultatet i
Figur 4:7- 4:9 visade att chef användes främst som kanal när medlemmen ville få information angående sitt team. Den närmsta chefen, som vi antog att medlemmarna syftade på, har inte som uppgift att förmedla information angående hela organisationen och andra avdelningar. Det är därför det finns en samlingsplats, såsom intranät, där information som rör hela organisationen kommuniceras. Vi kan därför anta att chefens primära roll som kanal var hos teamet.
Mobil
Mobilen är en kanal som enligt Kikoski (1993), är flexibel för att hålla medlemmar uppdaterade.
När mobil faställdes som kanal i denna undersökning, syftade vi på mobil som var relaterad till jobbet och tjänster, såsom sms och telefonsamtal. Vi får dock inte glömma bort att denna kanal kan ta del av innehåll från många andra kanaler såsom, Teams chattfunktion/videosamtal, Yammer och e-post. Av den anledningen var det svårt att få ett konkret svar, om och på vilket sätt medlemmen använde sig av kanalen. Om vi uteslöt de två olika uppfattningarna visade resultatet i Figur 4:7- 4:9 att mobil främst användes när medlemmen skulle hålla sig uppdaterad angående sitt team. När medlemmen skulle få information angående organisationen eller andra avdelningar var mobilen inte den primära kanalen.