Karolinska Universitetssjukhuset

Nämnden har under 2021 fortsatt haft ett mycket stort fokus på att klara vårdbehovet orsakat av covid-19-pandemin. Balansen mellan ordinarie vårduppdrag och den tillkommande patientgruppen har påverkat huvudparten av mål och indikatorer. Den 26 mars gick sjukhuset upp i förstärkningsläge för att underlätta samarbetet inom sjukhuset i ett ansträngt läge med högt inflöde av ordinarie akuta patienter och patienter med covid-19. Den 20 april lämnade sjukhuset förstärkningsläge och övergick till stabsläge och den 27 april lämnade Karolinska

Universitetssjukhuset stabsläget.

Det är framför allt sjukhusets tillgänglighetsindikatorer som har

försämrats, såsom besök och behandling inom 90 dagar. Detta beror på att omprioriteringar har behövts för att klara av det ökade akuta uppdraget.

Karolinska Universitetssjukhuset är enligt en ranking som publicerades i tidskriften Newsweek i början på mars det sjunde mest framstående sjukhuset i världen och Europas nästandra bästa. Rankingen omfattar 2 000 sjukhus i 25 länder.

I juni utsågs sjukhuset till det åttonde bästa ”smarta sjukhuset” i världen, och nummer ett utanför USA, av tidskriften Newsweek. Rankingen lyfte fram de sjukhus som på bästa sätt använder sig av ny teknik och datadriven styrning, och som med hjälp av dessa verktyg framgångsrikt hanterat pandemin.

Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge klättrar i kvalitetsregistret Swedehearts ranking avseende hjärtinfarktvård, med förbättrad

vårdkvalitet jämfört med året innan. Multidisciplinära team samt

synliggörande av kvalitetsindikatorer är en framgångsfaktor bakom detta.

Vidare har Karolinska den lägsta mortaliteten i thoraxkirurgi i världen.

Administrationens andel av de totala kostnaderna

Nämnden har i sin verksamhetsplan 2021 planerat åtgärder för att under året sänka de administrativa kostnaderna. En av de avgörande insatserna är att effektivisera och förenkla sjukhusövergripande processer och därmed minska administrationen inom såväl staber som den kliniska

verksamheten.

De administrativa kostnadernas andel av de totala kostnaderna uppgick per augusti till 1,7 procent och är lägre än motsvarande utfall för 2020 på 2,0 procent. För året prognostiseras indikatorns målvärde att uppnås.

Flera initiativ har tagits för att åstadkomma sänkningen av administrativa kostnaderna. Den 1 februari minskades antalet teman/funktioner inom sjukhuset från elva till åtta. Nämnden har haft och har anställningsstopp med dispensförfarande för administrativa tjänster, vilket har varit en bidragande faktor för att sänka kostnaderna. Uppdraget om att minska de administrativa kostnaderna med tio procent prognostiseras att uppnås.

Vårdproduktion

Karolinska Universitetssjukhuset har under året hållitproduktionen på en god nivå och inräknat den tunga och bemanningskrävande vården för covid-19 har nämnden överträffat produktionsuppdraget.

Vårdproduktionen var per augusti 3,9 procent högre än periodiserad budget mätt i antal öppenvårdsbesök, men 2,1 procent lägre mätt i antal

slutenvårdstillfällen. Ökningen finns inom den elektiva öppenvården där sjukhuset har arbetat för att upprätthålla ordinarie vård och därmed minska vårdköer bland annat genom nyttjande av digitala kontakter.

Samtidigt minskar den akuta öppenvården, vilket beror på att patienter ännu inte söker vård på samma sätt som tidigare. Den akuta slutenvården per augusti är lite över periodiserad budget medan den elektiva

slutenvården är lägre, vilket beror på att covid-19 påverkat den planerade vården.

Under våren identifierades en risk för långa väntetider till cancerkirurgi till följd av pandemin. Sjukhuset planerade för minst 175 extra operationer för patienter med cancerdiagnos samt andra diagnoser som inte kunde avvakta med operation. Satsningen resulterade i att 260 extra operationer

genomfördes innan sommaren, samt att operationstakten under sommaren kunde ökade med fem procent jämfört med 2019. Dessa operationer väger dock inte upp för den lägre elektiva slutenvårdsproduktionen i övrigt.

Inom utlands-/utomlänsvård var vårdproduktionen 12 procent lägre än periodiserad budget för öppenvård och 19 procent lägre för slutenvård, vilket kan kopplas till ett begränsat resande in i landet samt minimerad rörlighet av patienter inom landet. Nämnden beräknar att under hösten både kunna jobba ytterligare och i större omfattning med uppskjuten vård samt högspecialiserad vård av utomläns- och utlandspatienter.

Nämnden prognostiserar att produktionen för öppenvård kommer

överstiga budget med 5,1 procent. Produktion av slutenvård bedöms bli 1,7 procent lägre än budget. Sjukhuset kan producera mer vård under sista delen av året samt bidra till att omhänderta uppskjuten vård.

Ekonomiskt resultat

Karolinska Universitetssjukhusets resultat för perioden uppgick till 426 miljoner kronor, att jämföra med det budgeterade resultatet på 188 miljoner kronor.

De främsta orsakerna till det positiva resultatet är att sålda övriga tjänster har ökat framför allt med anledning av de omfattande masstesterna som genomförts inom laboratorieverksamheten. Intäkter avseende sålda primärtjänster avviker negativt mot budget med totalt -469 miljoner kronor, vilket främst förklaras av att den fasta ersättning som sjukhuset erhållit från hälso- och sjukvårdsnämnden är lägre än om ersättningen följt verklig säsongskurva under delåret. Personalkostnaderna är 810 miljoner kronor högre än budget med anledning av pandemins höga belastning.

Sammantaget uppgår merkostnader till följd av pandemin till -610 miljoner kronor ackumulerat per augusti. Sjukhuset har erhållit statsbidrag för merkostnader kopplat till covid-19 som uppgår till 249 miljoner kronor för 2021 samt 128 miljoner kronor relaterat till december 2020. Det har inneburit att nämnden erhållit 41 procent i bidrag för uppkomna

merkostnader 2021. Ersättning för masstestning samt vaccination sker i särskild ordning och inkluderas inte i ovan nämnda merkostnader.

I augusti prognostiserar sjukhuset ett utfall för helåret på 250 miljoner kronor, vilket överstiger resultatkravet på 83 miljoner kronor.

Resultatprognosen inkluderar merkostnader på 610 miljoner kronor och förlorade intäkter på 120 miljoner kronor för covid-19, som delvis kompenseras av erhållet statsbidrag på 377 miljoner kronor.

Investeringar

Investeringsutfallet per augusti uppgick till 162 miljoner kronor och motsvarar en upparbetningsgrad på 42 procent i förhållande till budget.

Prognosen för årets investeringar är 382 miljoner kronor, vilket är i linje med budget på 382 miljoner kronor. Den enskilt största

Mkr Utfall Budget Avvikelse Utfall Prognos Budget Avvikelse Avvikelse Bokslut

2021 2021 2020 2021 2021 procent av 2020

jan-aug jan-aug jan-aug omsättning

Karolinska Universitetssjukhuset 426,4 188,2 238,3 -1 265,3 249,5 83,0 166,5 0,8 % 73,2

investeringsutgiften avser en ersättningsinvestering som beslutades under 2020, två stycken Neuroangio-lab, för 17 miljoner kronor.