Stycket analyserar utifrån studiens teoriram studiens resultat om karriärvägledningens arbetssätt och metoder hos kompletterande aktör. Vidare analyseras även studie-och yrkesvägledarens roll i relation till karriärvägledningen hos kompletterande aktör.
Informanterna framhåller vikten av en anpassad och flexibel vägledning eftersom målgruppen varierar stort hos kompletterande aktörer. Av samma anledning svarar informanterna att de blandar arbetsteorier i karriärvägledningen hos kompletterande aktör vilket kan förstås som en konsekvens av individualiseringen och den flytande moderniteten (Bauman 2002, 12–13). Hanterandet av en flytande modernitet kan ge förståelse till varför vissa informanter väljer att lägga mycket tid på att kartlägga de arbetssökandes situation. Detta eftersom omvärlden är i ständig förändring som där kortsiktiga och långsiktiga planer behövs. En del informanter anser inte att tiden för
28
kartläggning finns vilket kan även kan tolkas som att de anpassar sitt arbetssätt utifrån individualiseringen. Man kan tolka det som att informanterna tillskriver individen ansvaret att hantera omvärldens förändringar på längre sikt (Bauman 2002, 189–190).
Studiens informanter uppfattar vissa av de arbetssökande hos kompletterande aktörer som svåra och motsträviga när de motsätter sig de förslag på sysselsättning som anses lämpliga för individen. Samtidigt gör individualiseringen att man kan tolka de arbetssökandes nekande till förslagen som som ett uttryck för att de vill arbeta med något som känns rätt enligt individen själv eftersom ett postmodernistiskt ombytligt samhälle gör att individen väljer utifrån sina egna värderingar och intressen före samhällets (Bauman 1995, 11). Det kan för karriärvägledningens arbete ge en ökad förståelsen till varför en del arbetssökande tackar nej till vissa jobb. Vidare bidrar det även till förståelsen om varför en del arbetssökande behöver ett extra stöd i sitt arbetssökande. Det postmodernistiska perspektivet hjälper oss att förstå att det är individualiseringens påverkan som gör att en individ vågar neka jobb. Detta eftersom det för individualisterna i en otrygg föränderlig värld kan framstå som viktigt att ha ett arbete som hen gillar och är tillfreds med. Ett uppskattat arbete ökar förutsättningarna till att återigen hamna i samma situation som arbetslös och en belastning för samhället (Bauman 2002, 95).
Vikten av att karriärvägledning stärks även utifrån att även individualiseringen innebär att individen gör sina egna val vilket innebär att något val måste göras, det går inte att inte välja något. Vet man inte vad man ska välja och avstår valet ger det konsekvenser som drabbar individen själv. Detta bidrar till förståelsen om varför informanterna betonar vikten av att de arbetssökande får och lär sig att själva söka information, eftersom informanterna är medvetna om de konsekvenser som drabbar som de arbetssökande som missar informationen (Bauman 2002, 168).
Avsnittet visar hur karriärvägledning och de arbetssätt och metoder tenderar att påverkas av individualiseringen eftersom de fokuserar på att sätta individens ändamål främst. De kompletterande aktörerna styrs utav de kontextuella villkor som en flytande modernitet skapar där individualiseringens konsekvenser håller individen ansvarig för resultatet.
29
6.3 Karriärkompetens
Informanternas svar om karriärvägledningens arbetssätt och metoder och studie- och yrkesvägledaren roll rörande karriärvägledningen hos kompletterande aktör analyseras med Law och Watts modell DOTS (1977). De teoretiska begreppen flytande modernitet, individualisering och flexibilitet bidrar till en ökad förståelse om informanternas syn på karriärkompetens.
För att utveckla en karriärkompetens för att lättare kunna hantera den föränderlighet som en flytande modernitet skapar behöver individen enligt DOTS utveckla ett livslångt förhållningssätt till lärande. Med DOTS utvecklas karriärkompetens likt en process av systematiskt lärande (Fransson och Lindh 2004, 19; Thomsen 2014, 11–13).
Informanterna upplever i sitt arbete med karriärvägledning att de arbetssökande hos kompletterande aktörer både via enskilda samtal och i grupp, erhåller en ökad självkännedom och självinsikt. Självmedvetenhet är DOTS första steg mot att utveckla karriärkompetens. I en flytande modernitet där allt är kortsiktigt och inget säkert kan det förstås varför det första steget för att kunna hantera en föränderlig framtid handlar om individens självkännedom. Karriärvägledningen framstår som ett viktigt stöd i en tid när individualiseringen förutsätter att individen redan har koll på sig själv (Fransson och Lindh 2004, 19).
Omvärldskunskap är andra steget i DOTS och informanterna anser att de arbetssökande hos kompletterande aktörer via karriärvägledning får mycket kunskap om arbetsmarknaden och utbildningsalternativ. Globaliseringen har resulterat i en flytande modernitet där samhälleliga gränser suddas ut och flexibilitet förespråkas. Det bidrar till förståelsen om hur omvärldskunskap kan ses som stärkande för en flexibel hantering av sin omvärld. Individualiseringens påverkan gör att individen tenderar att fokusera på sig själv vilket talar för att kunskapen om andra och omvärlden kan behöva utökas (Bauman 2002, 88–89).
De arbetssökande hos kompletterande aktörer anses i karriärvägledningen, enligt vissa informanter, få utveckla en medvetenhet om sina möjligheter för att kunna fatta karriärbeslut. Vissa informanter tycker inte att de arbetssökande hos kompletterande aktörer ges stöttning tillräcklig för att kunna fatta beslut. Dessa två steg i DOTS; möjlighetsmedvetenhet och beslutsfattande kan förstås som viktiga utifrån tidigare
30
diskussion som visar hur valsituationer ur ett individualiseringsperspektiv är komplext vilket även kan göra ett beslutsfattande svårt (Bauman 2002, 131).
Det sista steget i DOTS där individen har utvecklat en förmåga för att kunna hantera framtida återkommande valsituationer upplever inte informanterna att de arbetssökande hos kompletterande aktörer uppnår via karriärvägledningen (Fransson och Lindh 2004, 19; Thomsen 2014, 11–13). Vikten av ett livslångt lärande för att lyckas på arbetsmarknaden kan förstås utifrån det föränderliga samhälle som en flytande modernitet innebär. Ett flexibelt förhållningssätt till möjligheter och en individuell självmedvetenhet gör att man kan fatta beslut trots att ingen vet hur framtiden ser ut (Bauman 2002, 168). Stycket visar att DOTS som modell kan användas för en vägledning i ett föränderligt samhälle eftersom den systematiskt stärker individens karriärkompetens genom att utmana de konsekvenserna skapade i ett individualiserat samhälle.