Hur ser studie- och yrkesvägledare på karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna verksamma i Stöd och matchning?
Studien visar genom ett postmodernistiskt perspektiv att samhällets föränderliga tillstånd skapar organisatoriska ramar som tvingar informanterna att utifrån ett flexibelt förhållningssätt anpassa karriärvägledningen hos kompletterande aktör efter samhällets krav. Det gör att informanterna upplever karriärvägledningen som resultatinriktad med krav som avgör vilka arbetssätt samt metoder anses som möjliga. Vidare anses karriärvägledningen begränsas sett till resurser främst tid och de obligatoriska villkoren i avtalet med Arbetsförmedlingen om minst två timmar individuell obligatorisk studie- och yrkesvägledning per 90 dagar. En konsekvens av detta är att en kvalitativ karriärvägledning för de arbetssökande försvåras enligt informanterna. Slutligen kan informanternas syn på karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna hävdas följa yrkesrollens etik eftersom informanterna väljer ett individ-centrerat förhållningssätt för vägledningen i första hand. Det är när verksamhetens direkta resultat ställs i fokus som karriärvägledningen anpassas och då enligt informanterna anses hålla låg kvalitet. En
31
informant väljer att aktivt fokusera på en kvalitativ vägledning genom att kräva att nödvändig tid för karriärvägledning avsätts.
Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att de arbetar för att stärka de arbetssökandes karriärkompetens i Stöd och matchning?
Studiens resultat visar att flera av de aktiviteter som informanterna utövar i karriärvägledningen hos kompletterande aktör talar för en utveckling av karriärkompetens hos de arbetssökande. Utifrån vägledningsmodellen DOTS visar studiens resultat att informanterna upplever att de aktivt arbetar för de arbetssökandes utveckling av självmedvetenhet, förändringskunskap, möjlighetsmedvetenhet och beslutsfattande medan det sista steget om lärandets förståelse uteblir. Dock upplever informanterna inte att föregående stegen fullföljs vilket påvisar att karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna inte sker systematiskt. Det i sin tur formar studiens slutsats om att karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna bidrar till utvecklingen av individens karriärkompetens om än inte fullt ut. Detta eftersom karriärvägledningens resultat inte står enskilt ifrån de kompletterande aktörerna.
Nämnas ska att resultatet påvisar att informanternas kompetens och förhållningssätt sett till samhället föränderliga krav och utveckling också bidrar till möjligheter att utveckla en karriärkompetens hos de arbetssökande.
32
7 Diskussion
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare bidra till en fördjupad kunskap om hur karriärvägledningen som praktiseras hos Arbetsförmedlingens kompletterande aktörer resulterar i att de arbetssökande utvecklar sin karriärkompetens. Forskning visar att karriär i ett föränderligt samhälle innebär att individen ges ett personligt ansvar för val och konsekvenser kopplade till arbetsmarknad där karriär innebär personlig tillväxt. I europeiska policydokument ses karriär som en respons på marknadskrafter. En individualiserad syn på karriär förutsätter ett flexibelt förhållningssätt vilket ökar behovet av karriärvägledning.
Det önskvärda resultatet av karriärvägledning anses enligt Arbetsförmedlingen vara karriärkompetens vilket visade sig vara svårt uppfylla när verksamheten hos de outsourcade aktörerna inte prioriterar vägledning. Istället resulterar ekonomiska krav i att karriärvägledningen i förhållande till yrkesrollens etiska värderingar försämras. Sett till den smala branschen och på grund av studiens lilla svarsfrekvens kan inte resultatet ses som generaliserbart. Studiens resultat kan däremot bana väg för en utveckling av karriärvägledningen hos kompletterande aktör så att fler i framtiden vågar utmana och kräva förbättring av de rådande förutsättningarna gällande karriärvägledningen.
Studiens första resultat visar att dagens föränderliga samhälle påverkar hur individen ser och uppmanas att se på sin karriär som ett livsprojekt tänkt som ett livslångt lärande.
Detta poängterar även Ingela Bergmo-Pruvlovic i sin forskning om hur karriär numera kan ses som ett livslångt lärande där individen behöver anpassa sig efter arbetsmarknad (2015, 25–26). Samtidigt skapar denna ständiga förändring i samhället en rörlighet och osäkerhet på arbetsmarknaden vilket formar en struktur där kvalitet kan framstå som något svår att mäta. Detta kan ses som en förklaring till studiens resultat som visar att det inte finns några direkta uttalade mål gällande karriärvägledningen hos kompletterande aktör.
33
Individualisering resulterar i att arbetsmarknadens struktur bygger på snabba och kortsiktiga lösningar vilket ställer högre krav på individens förmåga att vara flexibel. Det förklarar Gunnar Gillbergs forskningsresultat som visar hur individualiseringen har resulterat i att individen idag alltmer behöver stöd och coaching för att bättre kunna hantera alla de val som livet idag innebär (2010, 15–21). Det kan förklara den frustration som studiens studie- och yrkesvägledare upplever i sitt arbete hos kompletterade aktör idag. Bristen på tid tvingar dem att kompensera med ett ökat informationsgivande i hopp om att ändå försöka möta individernas olika behov av stöd.
Sett till att en lyckad karriärvägledning enligt Arbetsförmedlingen innebär att individens karriärkompetens stärks så att hen bättre kan hantera en arbetsmarknad rimmar illa med att kortsiktiga effektiva lösningar är inriktade på ekonomiska resultat. Bergmo- Pruvlovic (2015, 25–26) visar ytterligare i sin forskning hur vägledning tenderar att utformas i enlighet med samhällets inriktning på ekonomisk vinst där vägledningen således utgår ifrån samhället. Det går emot studie-och yrkesvägledningens etiska individ- centrering där fokus uppmanas ges till individen och där övriga intressen förväntas stå åt sidan (Sveriges vägledningsförening 2017). Det kan ses som en förklaring till den dualism som studie-och yrkesvägledarna upplever i sitt arbete med karriärvägledning hos kompletterande aktör. Det finns ett uttalat krav på resultat ifrån arbetsgivaren som i många fall kan vara kortsiktigt samtidigt som yrkesrollens etiska tillhörighet lägger fokus på individens utveckling före samhällets krav.
Tidigare forskning visar enligt Sultana (2018, 69–70) hur en vägledning anpassad till den flytande modernitet som vi alla lever idag borde vara frigörande och ifrågasättande vad det gäller anpassningen till samhällets krav. Detta eftersom en anpassad karriärvägledning till den flytande tillvaro som vi befinner oss i enligt Sultana behöver bidra till en ökad medvetenhet om hur egentliga samhälleliga problem istället tillskrivs individen. Detta kan förklara hur det kommer sig att samtliga studie-och yrkesvägledare i studien anser att karriärvägledningen borde prioriteras mer inom Stöd- och matchning, eftersom möjligheten till en ökad medvetenhet ökar även möjligheterna till förändring för individen.
Samtidigt visar forskningen att ett alltför ensidigt individfokus i vägledningen kan ge alltför stort individuellt ansvar på arbetsmarknaden och ett minskat myndighetsansvar vilket riskerar utsatta gruppers möjligheter till stöd (SOU 2017:82). Karriärvägledningen bör därför verka för att individerna utvecklar en karriärkompetens så att de kan hantera samhällsförändringar.
34
En karriärkompetens innefattar alla livets perspektiv och utvecklandet för att bli sitt allra bästa jag är inte något som egentligen går att mäta, framförallt inte utifrån kortsiktiga mål. Thomsens studie om nordisk karriärvägledning visar hur DOTS modellen kan fungera som en systematisk process att utgå ifrån vid karriärvägledning (2014, 17). Resultatet utifrån Thomsens studie visar att DOTS syfte för att skapa ett livslångt lärande och en karriärkompetens innebär att karriärvägledningen behöver vara mer strukturerad än vad den i dag är. Tydligare mål utifrån en långsiktighet, starkare arbetsroll för studie- och yrkesvägledaren med utökade befogenheter samt ett minskat fokus på resultatstyrning. Det stämmer väl överens med denna studiens resultat om hur karriärvägledningen hos kompletterande aktör skulle kunna förbättras.
Studiens andra resultat visar att den karriärvägledning som praktiseras hos de kompletterande aktörerna i första hand inte genomförs för att stärka de arbetssökandes karriärkompetens. Resultatet visar tydligt hur verksamheternas främsta, och nästan enda uttalade mål, är att så fort som möjligt få ut de arbetssökande i arbete vilket även tidigare forskning enligt Sultana (2012, 239) visar vara samstämmigt med andra liknande verksamheter. Samtidigt visar studiens resultat hur flera av de karriärvägledande aktiviteterna som faktiskt äger rum ur ett långsiktigt perspektiv och att individen själv är medveten om det kan stärka karriärkompetens.
Sultana och Watts tidigare forskningsresultat visar hur en prioriterad karriärvägledning hos arbetsförmedlande verksamheter likt kompletterande aktör stärker individens livslånga lärande (2006, 41–42). Om karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna får ett högre anseende sett till arbetsmarknadens hållbarhet så skulle säkert mer resurser, framförallt tid, inom verksamheterna kunna avsättas till det dagliga karriärvägledningsarbetet. Då hade karriärvägledningen med stor sannolikhet resulterat i att många fler av de arbetssökande stärker sin karriärkompetens.
För en kvalitativ karriärvägledning som främjar livslångt lärande visar forskningen att karriärvägledningen behöver prioriteras i verksamheten sett till resurser och anseende vilket även går att ses som värt att prioritera utifrån att vi lever i en flytande modernitet. Den flytande moderniteten skapar en tillvaro där individen förväntas kunna hantera sin egen situation, vilket inte alla individer klarar av att hantera. Behovet av stöd för att kunna hantera alla de val som individualiseringen skapar lär säkerligen öka i takt med att omvärldens föränderlighet går allt snabbare. Den flexibilitet som erfordras av individen är inte något som vi alla har med oss per automatik men den är något som vi alla har en
35
möjlighet att kunna utveckla för att bättre kunna hantera vår omvärld. Om vi bara får en en chans och tid till att hinna utveckla den.
7.2 Metoddiskussion
Att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod för materialinsamling framstod som det bästa alternativet eftersom jag utifrån den såg möjligheterna till att kunna få uttömmande svar av studiens informanter. Vidare så såg jag fördelarna med att välja denna metod eftersom jag såg fördelar i att kunna utgå ifrån tematiska övergripande frågor för att utifrån dem skapa detaljerade intervjufrågor. Frågornas framtagande och användande i kombination med att personligen få möta informanterna ansåg jag vara värdefullt för studiens materialinsamling. Den främsta nackdelen med valet av metod var den påtagligt tidskrävande transkriberingen som det insamlade materialet visade sig kräva där jag som ensam författare hade gynnats av ett istället kvantitativt metodval.
Sammantaget så anser jag att metodvalet om kvalitativa intervjuer ändå var bäst lämpat sett till studiens problemområde handlar om studie-och yrkesvägledares upplevelser i relation till karriärvägledningen hos Arbetsförmedlingens kompletterande aktörer.
7.3 Teoridiskussion
I studien valde jag att använda mig av sociologen Zygmunt Baumans postmodernistiska perspektiv eftersom jag anser det vara användbart för studiens syfte. Perspektivet kan användas som ett verktyg för en djupare förståelse om hur samhällsutvecklingen påverkar karriärvägledningen hos kompletterande aktör och de arbetssökandes möjligheter till att utveckla en karriärkompetens. Utifrån Baumans ursprungliga tankar om postmodernitet och det individualiserade samhälle som det resulterar i gjorde jag ett urval av teoretiska begrepp som jag ansåg relevanta för att få den kunskap som jag eftersträvade.
Med hjälp av de sociologiska begreppen flytande modernitet, individualisering och flexibilitet har jag fått en fördjupad förståelse kring de möjligheter och svårigheter som föreligger karriärvägledningen hos kompletterande aktör. Begreppen har hjälpt mig till att bättre förstå de förutsättningar som en studie-och yrkesvägledare möter i sitt arbete
36
med karriärvägledning hos kompletterande aktör. Hur deras arbete påverkas stort av fler faktorer än den begränsning som två timmars vägledning mer 90 dagar resulterar i.
Dessutom så valde jag att använda mig av vägledningsmodellen DOTS för att på ett konkret sätt kunna öka min förståelse om hur individen relation till samhället påverkar karriärvägledningen hos kompletterande aktör. Studie-och yrkesvägledarnas upplevelser om sitt arbete och deras syn på de arbetssökandes möjligheter till att utveckla karriärkompetens analyserades utifrån DOTS. Det resulterade i att jag nu tydligare förstår hur karriärvägledningen hos kompletterande aktör går till i relation till karriärkompetensutveckling. Modellen bidrar även till min förståelse om den påverkan på karriärvägledningen hos kompletterande aktör som skapas när individperspektiv möter strukturellt perspektiv. Jag hade kunnat använda mig av Krumboltz Career learning theory men jag anser att valet av DOTS vara bättre lämpat för denna studie sett till att den på ett begripligt sätt visar hur utveckling av karriärkompetens går till.