SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Karriärvägledning i en föränderlig värld
Career counselling in a changing world
Linda Lindsten
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-03
Examinator: Irene Andersson Handledare: Louise Löfquist
Sammanfattning
Som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att förebygga arbetslöshet i ett föränderligt samhälle finns åtgärdsprogrammet Stöd och matchning vilket är en arbetsförmedlingstjänst som ges av upphandlade kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen. Karriärvägledning är ett krav för att få bedriva verksamheten och en obligatorisk aktivitet för de arbetssökande.
Studien syftar till att bidra till en fördjupad förståelse om hur karriärvägledning praktiseras hos Arbetsförmedlingens kompletterande aktörer.
Materialinsamling till studien genomfördes med en kvalitativ metod via semi-strukturerade intervjuer där urvalet bestod av sex informanter med studie- och yrkesvägledarutbildning som arbetar med karriärvägledning hos kompletterande aktörer i västra Sverige.
Frågeställningarna undersöker hur studie- och yrkesvägledare ser på karriärvägledningen inom arbetsförmedlingstjänsten Stöd och matchning. Dessutom hur studie- och yrkesvägledarna upplever att de arbetar för att stärka de arbetssökandes karriärkompetens i Stöd och matchning.
För att besvara frågeställningarna används Zygmunt Baumans postmodernistiska perspektiv samt följande teoretiska begrepp: flytande modernitet, individualisering och
flexibilitet. Dessutom används DOTS- modellen för att underlätta förståelsen om hur
karriärvägledningens praktiskt arbetar för att stärka individens karriärkompetens.
Resultat och analys behandlar att karriärvägledningens förutsättningar hos kompletterande aktörer försvåras av organisatoriska ramar men underlättas av studie-och yrkesvägledningens etiska förhållningssätt.
Studiens slutsats visar att individualiseringens krav på flexibilitet leder till ett ökat behov av karriärvägledning. Karriärvägledningens arbetssätt och metoder hos de kompletterande aktörer innehåller flera aktiviteter som kan stärka en arbetssökande karriärkompetens.
Nyckelord: DOTS, individualisering, karriärkompetens, postmodernistiskt perspektiv, Stöd och matchning.
Förord
Varmt tack till min familj och mina kollegor som har givit mig inspiration, motivation och positivt stöd till att genomföra denna studie. Jag vill även tacka min handledare Louise Löfquist för god handledning. Slutligen ett stort tack till de studie- och yrkesvägledare som jag ha fått intervjua, utan er hade inte studien varit möjlig.
Studiens undersökningsområde bottnar i en önskan om att bättre förstå hur jag ska förhålla mig till min yrkesroll som studie- och yrkesvägledare i relation till det samhälle som vi lever i. Detta eftersom det under utbildningen återkommande har diskuterats kring de svårigheter i samhället som studie- och yrkesvägledare kan komma att uppleva i sitt arbete.
2
Innehållsförteckning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 2
1 INLEDNING ... 3
1.1PROBLEMFORMULERING ... 4
1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5
1.3DISPOSITION ... 5
2 TIDIGARE FORSKNING ... 7
2.1KARRIÄRVÄGLEDNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR ... 7
2.2KARRIÄRVÄGLEDNING HOS ARBETSFÖRMEDLANDE VERKSAMHETER ... 8
2.3STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARENS ROLL ... 10
2.4SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING ... 11
3 TEORI ... 12 3.1DET INDIVIDUALISERADE SAMHÄLLET ... 12 3.2DOTS-MODELLEN ... 14 3.3TEORETISK SAMMANFATTNING ... 15 4 METOD ... 16 4.1VAL AV METOD ... 16 4.2AVGRÄNSNINGAR ... 16 4.3URVAL ... 17 4.3.1 Informanterna ... 17 4.4MATERIALINSAMLING ... 18 4.5KRITISKA ASPEKTER... 19 4.6STUDIENS TILLFÖRLITLIGHET ... 19
4.7BEARBETNING OCH ANALYS AV EMPIRISKT MATERIAL ... 20
4.8ETISKA FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 20
5 RESULTAT... 21
5.1KARRIÄRVÄGLEDNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR ... 21
5.2KARRIÄRVÄGLEDNINGENS ARBETSSÄTT OCH METODER ... 22
5.3STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARENS ROLL ... 24
5.4SAMMANFATTNING AV STUDIENS RESULTAT ... 25
6 ANALYS ... 26
6.1KARRIÄRVÄGLEDNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR ... 26
6.2KARRIÄRVÄGLEDNING HOS KOMPLETTERANDE AKTÖR ... 27
6.3KARRIÄRKOMPETENS ... 29 6.4SAMMANFATTNING AV ANALYS... 30 7 DISKUSSION ... 32 7.1RESULTATDISKUSSION ... 32 7.2METODDISKUSSION ... 35 7.3TEORIDISKUSSION ... 35
7.4FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING ... 36
3
1 Inledning
Omvärldsförändringar som globalisering, digitalisering, demografiska förändringar och skifte av värderingar påverkar samhället och den svenska arbetsmarknaden och gör att tillvaron är i ständig förändring. Det förutsätter att individen är anpassningsbar och kapabel till att hantera dessa förändringar när det gäller att fatta beslut rörande sin framtid.
Att fatta långsiktiga beslut kan te sig svårt när arbetsmarknadens krav på kompetens ofta skiftar och när det idag inte är lika vanligt med livslång anställning (Lindh och Lundahl 2008, 55). I dagens individualiserade samhälle förväntas man som individ vara delaktig i sin karriärutveckling både som ansvarig för sin karriär och livet i stort men även som en ansvarsfull medborgare sett till rådande normer i samhället (Bengtsson 2015, 108).
Den ökade graden av osäkerhet på arbetsmarknaden har gjort att individer idag många gånger måste acceptera anställningar i projektform, att vara arbetslös i perioder samt ha ett flexibelt förhållningssätt till sin karriär (Fransson och Lindh 2004, 17).
Samhällets ständiga förändringar gör att individen behöver utveckla en karriärkompetens. Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) har tillsammans med det europeiska policynätverket European lifelong policy network (ELPGN) definierat att karriärkompetens inom Norden syftar till de färdigheter som stärker individens självkännedom i relation till ett livsperspektiv för att kunna hantera återkommande val. Karriärkompetens handlar om att bli medveten om de möjligheter som bjuds samt om hur individen formas av sina dagliga aktiviteter och handlingar, vilka i sin tur påverkar framtida möjligheter och val.
Career Management Skills (CMS) kan beskrivas som den internationella motsvarigheten till karriärkompetens. Med CMS läggs fokus på att se till individuella prestationer och handlingar vilket i sin tur kan stärka individens förmåga att hantera och anpassa sig till en ständigt föränderlig värld. Ett ökat medvetande om sina kompetenser och färdigheter gör att individen fattar välgrundade karriärval ur ett livsperspektiv (Thomsen 2014, 5–7).
Karriärväglednings socioekonomiska funktion blir därför allt viktigare eftersom fler individer idag behöver karriärvägledning samtidigt som samhället får ett allt större behov
4
av att individerna är kompetenta och bidrar till ekonomisk tillväxt (Schiersmann et al 2012, 17).
Utbildningsdepartementets publicerade nyligen flera förslag till åtgärder för att stärka och utveckla studie- och yrkesvägledningen i Sverige, varav namnbyte till karriärvägledning är ett förslag (SOU 2019:4, 15). Arbetsförmedlingens vägledning kritiserades 2017 av Arbetsmarknadsdepartementet för att vara starkt eftersatt i förhållande till arbetsmarknadens ökande behov (SOU 2017:82). Arbetsförmedlingen tog därför fram förbättrande implementeringsåtgärder rörande, det för dem då nya samlingsbegreppet, karriärvägledning (Andersson 2018, 8).
Karriärvägledning fokuserar på ett livslångt lärande och enligt Arbetsförmedlingen berör det de aktiviteter som handlar om att individen ska kunna lära sig utifrån sina egna styrkor och intressen för att utveckla en karriärkompetens. Detta för att i framtiden bättre kunna hantera återkommande valsituationer och därmed göra meningsfulla val knutna till arbete och utbildning ur ett livslångt perspektiv (Andersson 2018, 8–9).
1.1 Problemformulering
De nationella åtgärderna gällande karriärutvecklingen inom både utbildningsväsendet och arbetsmarknadspolitiken ska omfattas av vägledning mot såväl arbete som utbildning (SOU 2019:4, 86–87; Andersson 2018, 5). Åtgärdernas huvudsakliga syfte är att karriärvägledningen ska leda till att individer ska få en möjlighet till att på egen hand kontinuerligt kunna stärka sin valkompetens/karriärkompetens (SOU 2019:4, 86–87; Andersson 2018, 5). Samtidigt så anses karriärvägledning vara en av de mest effektiva insatserna för en aktiv arbetsmarknadspolitik (ELPGN 2014, 45).
För att snabbt och effektivt få arbetssökande i arbete eller utbildning upphandlar Arbetsförmedlingen arbetsförmedlingstjänsterna från externa kompletterande aktörer. För de individer som bedöms kunna arbeta men som behöver extra stöd för att komma ur sin arbetslöshet finns arbetsförmedlingstjänsten Stöd och matchning (STOM). Stöd och matchning ska enligt avtal bidra med den extra kompetens som kan behövas för att hjälpa de arbetssökande i utsatt ställning till lediga arbeten (Arbetsförmedlingen, 2014,1). De arbetssökande i STOM ska få minst två timmar individuell obligatorisk studie- och
5
yrkesvägledning per 90-dagarsblock av en examinerad studie- och yrkesvägledare vid ett personligt möte (Arbetsförmedlingen 2017, 4).
Vägledning äger ofta rum i situationer som försätter vägledaren i en sits mellan individens och samhället/verksamhetens intressen. Det kan resultera i att det individen intresserar sig för måste vara del av och fungera med samhället. Detta gör att vägledaren får många krav på sig i sitt arbete för att möta den dualism som visar sig i det komplexa arbetet om att stärka individens karriärkompetens samtidigt som samhällets behov i sin tur påverkar individens karriärkompetens och möjligheter (Lovén 2015, 25–26).
Därmed blir det intressant att undersöka hur eller om karriärvägledningen hos Arbetsförmedlingen bidrar till den förväntade utvecklingen av de arbetssökandes karriärkompetens. Det genom att undersöka hur man arbetar med karriärvägledningen inom Stöd och matchning där aktiviteten enligt avtal är obligatorisk.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare bidra till en fördjupad förståelse om hur karriärvägledningen som praktiseras hos Arbetsförmedlingens kompletterande aktörer möjliggör karriärkompetens. Utifrån syftet ämnar studien besvara följande frågeställningar:
• Hur ser studie- och yrkesvägledare på karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna verksamma i Stöd och matchning?
• Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att de arbetar för att stärka de arbetssökandes karriärkompetens i Stöd och matchning?
1.3 Disposition
Studien är indelad i sju kapitel. Det första kapitlet presenterar studiens syfte och frågeställningar och koppling till arbetsmarknad. Kapitel två redogör för tidigare forskningen om individualisering och karriärvägledning. Det tredje kapitlet presenterar studiens teoriram samt begrepp och kapitel fyra redovisar studiens metod och
6
tillvägagångssätt. I kapitel fem presenteras det empiriska resultatet för att i det efterkommande kapitlet analyseras och diskuteras utifrån studiens teoretiska begrepp. Det sjunde och sista kapitlet för en diskussion rörande studiens huvudsakliga resultat som sen mynnar ut i att förslag på vidare studier presenteras.
7
2 Tidigare forskning
Studien syftar till att få en djupare förståelse om hur karriärvägledningen som praktiseras hos Arbetsförmedlingens kompletterande aktörer stärker de arbetssökandes karriärkompetens. Därför kommer detta avsnittet att diskutera tidigare forskning utifrån karriärvägledningens förutsättningar samt arbetssätt och metoder hos kompletterande aktörer. Studie- och yrkesvägledarens roll för karriärvägledningens önskade resultat om individens stärkande av karriärkompetens avhandlas också.
2.1 Karriärvägledningens förutsättningar
Ingela Bergmo-Pruvlovic diskuterar i avhandlingen ”Social Representations of Career and Career Guidance” (2015) hur arbetslivets snabba förändringar har resulterat i att karriär numera ses som något alla har och hur den utöver ökad lön och andra befordringar även omfattar personlig tillväxt. Karriär ses som individens eget ansvar att skapa och underhålla genom ett livslångt lärande med en utvecklad förmåga att anpassa sig efter arbetsmarknad (ibid, 25–26). Bergmo-Pruvlovic visar i delar av sitt resultat hur den föreställningen av karriär som ges i europeiska policydokument för vägledning kommer ifrån ett ekonomiskt synsätt. Utifrån ett ekonomiskt synsätt ges individen mycket egenmakt att kunna styra sin karriär med hjälp av ett livslångt lärande för att kunna möta arbetsmarknadens behov. Resultatet visar dock hur det ekonomiska huvudsakliga syftet om att matcha de behov som näringslivet ställer leder till att det lärande perspektivet istället främst handlar om att individen lär sig att anpassa sitt lärande i förhållande till näringslivet (ibid, 76–77).
I avhandlingen ”Individualiseringens villkor”(2010) visar Gunnar Gillberg hur samhällets krav och individens hantering av dessa krav leder allt oftare till djupa och omfattande valsituationer, där stöd och coaching fyller en alltmer viktig funktion för individens hantering av arbetsmarknadens ständiga förändring. Att anpassa sig till en globaliserad arbetsmarknad som inte är bunden av traditioner formar nya förutsättningar
8
och krav på individen att själv skapa sin framtida karriär. Ett begrepp som knyter detta till samhällsutveckling är individualisering. Med individualiseringen följer ofta en dubbelhet som innebär att individen själv tillskrivs större ansvar för sin individuella situation samtidigt som det ansvaret i sin tur innebär ökat ansvar och krav gentemot samhällets villkor och utveckling (ibid, 15–21).
En globaliserad ständigt föränderlig arbetsmarknad ställer också krav på flexibilitet. Såväl verksamheter som arbetstagare förväntas ha ett flexibelt förhållningsätt till förändringar i arbetslivet. Utöver att vara flexibel så förutsätts arbetstagare vara självständiga och anpassningsbara till utveckling (ibid, 93).
Hur arbetsmarknadspolitiska mål påverkar karriärvägledningens målsättning och arbetssätt visar Ronald G. Sultana i ”Precarity, austerity and the social contract in a liquid world-career guidance meditating the citizen and the state” (2018). Författaren förklarar att en karriärvägledning som utformas där ekonomiska mål står i relation till samhällseffektivitet tenderar att fokusera på att matcha behov mot efterfrågan på arbetsmarknaden. En karriärvägledning som fokuserar på identitetsskapande ser till individens personliga utveckling och tillfredsställelse där målsättningen är att rätt val resulterar i långsiktig ekonomisk vinning. En tredje sorts karriärvägledning är den frigörande som verkar för att utmana och ifrågasätta samhällets systematiska normativa hinder och begränsningar (ibid, 63–65). Sultana menar att det utifrån det rådande samhällsklimatet föreligger en strukturell förväntan på att karriärvägledning ska verka för samhällseffektivitet. Det i sin tur gör att karriärvägledningen kan användas som ett medel för samhällets återuppbyggnad. Karriärvägledning i en flytande modernitet där tillvaron är komplex behöver enligt Sultana vara frigörande och ifrågasättande vad det gäller anpassning till samhället. Den behöver fokusera på att öka individens medvetenhet om hur samhällets struktur kan göra att sociala problem framställs som personliga (ibid, 69– 70).
2.2 Karriärvägledning hos arbetsförmedlande verksamheter
Flera studier har pekat på riskerna med ett alltför ensidigt individfokus i vägledning. En färsk utredning (SOU 2017:82) visar att ett tydligt riktat fokus på individen i karriärvägledningen kan leda till att individen får alltför stort ansvar för sin egen situation9
på arbetsmarknaden. Ett ökat individuellt ansvar kan resultera i att institutioner i samhället riskerar att ta allt mindre ansvar gällande att minska det sociala glappet och dess påverkan mellan olika grupper vilket då kan leda till att inte alla grupper får de insatser som de behöver (ibid, 60).
Thomsen menar i en studie om karriärkompetens och karriärlärande i Norden (2014) att individualisering och den risk för samhällsproblem som en ökad karriärvägledning kan ge förutsätter att karriärvägledningen aktivt skapar strukturer som underlättar för de arbetssökande att komma in på arbetsmarknaden. För att utveckla karriärkompetens behöver individen utveckla personliga förhållningssätt som möjliggör en utveckling i ett kulturellt och normativt utmanande samhälle (ibid, 17). Karriärkompetensutveckling och karriärlärande kan systematiseras och förstås med hjälp av vägledningsmodeller som DOTS eller via karriärteorier som Krumboltz Career learning theory (LTCC) (ibid, 11– 12).
I Ronald G. Sultana och G. Watts undersöker i ”Career guidance in public employment services across Europe ” (2006) karriärvägledningen inom europeiska arbetsförmedlande verksamheter. Resultatet visar på svårigheter med att mäta och säkerställa vägledningens kvalitet inom arbetsförmedlande verksamheter. Kvaliteten säkras vanligen, enligt resultatet, genom en administrativ och riktad kontroll av karriärvägledningen hos de outsourcade kompletterande aktörerna samt genom krav på rätt utbildad personal. Studien framhåller vikten av att karriärvägledningens expertis prioriteras i de arbetsförmedlande verksamheterna för att vägledningen ska kunna bidra till ett livslångt lärande (ibid, 41– 42).
European Lifelong Guidance Policy Network (ELGPN) initierade en undersökning om CMS i Europa vilken Roland G. Sultana summerar i artikeln ”Learning career management skills in Europe: a critical review” (2012). Resultatet visar att karriärvägledningen inom arbetsförmedlande verksamheter tenderar att fokusera på kortsiktigt effektiva och kompensatoriska lösningar. Vägledningen riktas mot ekonomiska resultat och skräddarsys utifrån målgruppens karaktär. Att individens tidigare skolmeriter förbises till förmån för arbetslivserfarenhet är också vanligt (ibid, 239).
Artikeln visar att de vanligast förekommande arbetssätten för att stärka individens karriärkompetens inom offentliga arbetsförmedlingsverksamheter utgår ifrån en individuell handlingsplan. Arbetssätten fokuserar på att vara motiverande, aktiverande, målinriktade och på att öka individens självmedvetenhet. Metoder som ofta används
10
syftar till att förbättra individens förmåga vad det gäller att fatta yrkesmässiga val, ofta med hjälp av en ökad kunskap om vilka möjligheter och svårigheter som olika alternativ innebär. Detta kan ske när individen aktivt får arbeta för att bygga upp sin självmedvetenhet vilket i sin tur bidrar till individens ökade anställningsbarhet. Dessutom syftar många metoder till att ge kunskap som ökar individens självkänsla (ibid, 239–240).
2.3 Studie- och yrkesvägledarens roll
Sveriges vägledarförenings etiska deklaration (2017) förklarar att målsättningen för studie- och yrkesvägledare är att anpassa aktiviteter och vägledning till verksamhetens karaktär men det främsta målet är att individen ska vara i centrum. Enligt de etiska riktlinjerna ska studie- och yrkesvägledaren aktivt ta avstånd från särintressen. Vidare ska studie- och yrkesvägledaren sträva efter att företräda individen och opartiskt uppmärksamma samhälleliga orättvisor för att då bidra med kunskap och ha ett neutralt förhållningssätt i urvalssituationer.
I de arbetsförmedlande verksamheterna möter studie- och yrkesvägledare förutsättningar som riskerar att utmana studie- och yrkesvägledarens etiska förhållningssätt. I Sultana och Watts undersökning om karrriärvägledning i Europa i artikeln ”Career guidance in Public Employment Services across Europe” (2006) visar resultatet att studie- och yrkesvägledaren ofta ställs inför en tvekamp vad det gäller syftet med karriärvägledningen. Den föregås av ett resultatstyrt resonemang om att så fort som möjligt få ut individen i arbete samtidigt som karriärvägledningen förespråkar individens kartläggning innan arbetssökande. När det finns ett uttalat behov av stöd vid arbetssökande riskerar karriärvägledningen att styras av det uttalade önskemålet om arbete vilket gör att vägledningen istället för att vara individriktad måste styras mot något som är möjligt (ibid, 42).
Ytterligare en försvårande faktor för studie- och yrkesvägledaren är det faktum att karriärvägledningen inom arbetsförmedlande verksamheter ofta är tvingade för individen eftersom annars ges ingen ersättning. Dessutom visar författarnas undersökning att det förekommer en viss form att tvingade vägledning där karriärvägledningen resulterar i att individen accepterar ett arbete som hen egentligen inte vill ha (ibid, 43).
11
Slutligen så ges karriärvägledningen alldeles för få resurser vilket resulterar i att karriärvägledningen inte lyckas stärka individens karriärkompetens. Brist på tid, få personal och många individer i behov av karriärvägledning gör att karriärvägledningen liknas vid en form av process snarare än vägledning (ibid, 44).
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Karriär i ett föränderligt samhälle innebär att individen ges ett personligt ansvar för val och konsekvenser kopplade till arbetsmarknad där karriär innebär personlig tillväxt. I europeiska policydokument ses karriär som en respons på marknadskrafter. En individualiserad syn på karriär förutsätter ett flexibelt förhållningssätt vilket ökar behovet av karriärvägledning. Samhällets struktur påverkar och tillskriver karriärvägledningen möjligheter till samhällsutveckling.
Ett alltför ensidigt individfokus i vägledning kan ge alltför stort individuellt ansvar på arbetsmarknaden och ett minskat myndighetsansvar vilket riskerar utsatta gruppers möjligheter till stöd. Karriärvägledningen ska därför verka för att individerna utvecklar en karriärkompetens så att de kan hantera samhällsförändringar.
För en kvalitativ karriärvägledning som främjar livslångt lärande visar studier att karriärvägledningen behöver prioriteras i verksamheten sett till resurser och anseende. Inom arbetsförmedlande verksamheter tenderar karriärvägledningen att fokusera på kortsiktigt effektiva och kompensatoriska lösningar där studie- och yrkesvägledarens professionella roll ställs emot verksamhetens målsättning.
12
3 Teori
I detta avsnitt redogörs för studiens teoretiska ram som omfattas av Zygmunt Baumans sociologi om postmodernitet och följande begrepp hämtade från teorin om det individualiserade samhället: flytande modernitet, individualisering och flexibilitet (Bauman 2002, 22, 15, 34). Ett postmodernistiskt perspektiv syftar till att skapa mening genom att existera i förhållande till moderniteten vilket gör det användbart det för denna studie. Detta för att skapa en förståelse om hur samhällsutvecklingen påverkar karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna (Engdahl, O och Larsson, B 2011, 308).
Vi vet utifrån den forskning som just diskuterats att en vägledningssituation i många fall påverkas av hur individens relation till samhället ser ut vilket gör att en vägledningsmodell som DOTS, där ett strukturellt perspektiv förenas med ett individperspektiv, kan underlätta förståelsen om hur karriärvägledningen möjliggörs och praktiseras hos Arbetsförmedlingens kompletterande aktörer. I det här kapitlet presenteras således en teoretisk förståelse som kombinerar Baumans samhällsteoretiska begrepp och den förståelse för vägledning som erbjuds via DOTS-modellen.
3.1 Det individualiserade samhället
Zygmunt Bauman menar att samhället har genomgått en förändring ifrån det industrisamhället till det individualiserade samhället som präglas av en ambivalent, vansklig och anpassad tillvaro utifrån individuella värderingar. I detta samhälle, på arbetsmarknaden och i livet i stort pågår ständiga snabba förändringar som skapar kortsiktighet vilken individen på ett flexibelt sätt måste anpassa sig till (2002, 12–13).
I det individualiserade samhället ges medlemmarna roller som individer med en ökad individuell frihet och rätt att bestämma över sitt eget liv (Bauman 2002, 60). Individen måste i allt större utsträckning avgöra själv vad som är rätt och vad som är fel och utifrån det förstå vad som grundar dessa åsikterna. Individens moral kan ses som individualiserad
13
eftersom människan alltmer styrs av subjektiva intressen och värderingar (Bauman 1995, 11).
Individualiseringen är enligt Bauman ”ett öde och inte val” (2002, 61). Detta innebär att individen själv förväntas vara kapabel att forma sin tillvaro och hur individen ska leva sitt liv (ibid, 176). Individen ska själv ta ansvar för sina handlingars konsekvenser, skapa sin egen livsplan (ibid, 131). Bauman förklarar även hur individualiseringen gör att individen förväntas skapa sin egen identitet (2002, 176).
Det individualiserade samhället skapar ett enligt Bauman (2002, 34) ett tillstånd, en flytande modernitet. Tillståndet formar en tillvaro där individen lever i ständig förändring, samtidigt som nationella institutioner blir allt svagare som en följd av att det privatas väsentlighet (ibid, 93). Samhället i en flytande modernitet skapar en ständigt skiftande arbetsmarknad med höga krav på att effektivt matcha tillgång och efterfrågan (ibid, 37).
Arbetsmarknaden i det nya samhället präglas enligt Bauman (2002, 139) av en flexibilitet med en mentalitet inriktad på kortsiktighet där det inte finns utrymme för långsiktiga livsplaner och önskemål. Att vara flexibel menar Bauman är en förutsättning för att kunna hantera den strukturella arbetslöshet som innebär att det inte finns tillräckligt med arbete för alla (ibid, 189–190). Detta ger konsekvenser som riskerar att skapa sociala svårigheter i de fall där individens intressen skiljer sig ifrån de samhälleliga intressena (Bauman 2002, 88–89).
Enligt Bauman upplever alla det individualiserade ansvaret men alla har inte förutsättningarna att praktisera det vilket enligt Bauman resulterar i att de ses som avvikande i samhället, de som har ett livslångt behov av stöd, ses som en kostnad för samhället (2002, 95).
För att kunna hantera den individualiserade tillvaro som en flytande modernitet skapar för individen menar Bauman att individen behöver utveckla en tolerans och respekt gällande förutsättningarnas olikheter. Individen behöver öka sitt kritiska tänkande vad det gäller såväl omvärld som självinsikt och utveckla en förmåga att på ett flexibelt sätt kunna hantera och ta ansvar för sin val i livet (2002, 168).
14
3.2 DOTS-modellen
DOTS är en vägledningsmodell för livslångt lärande framtagen av Bill Law och A.G Watts (1977). Modellen består av fyra steg som en individ likt en dynamisk process behöver gå igenom för att underlätta sin karriärutveckling. Dessa fyra steg är Self awareness, Opportunity awareness, Decision-making och Transition learning (Fransson och Lindh 2004, 19).
Det första steget Self awareness innebär att individen blir mer medveten om sig själv. Detta genom att karriärvägledningen bistår till att individen stärks som individ genom att hen blir medveten om sina egna styrkor och förmågor. Utifrån individens insikter gällande personlighet, potential samt begränsningar ges hen tillräcklig information för att kunna komma vidare (Fransson och Lindh 2004, 19; Thomsen 2014, 11–13).
Opportunity awareness handlar om att individen i detta steg av karriärvägledningen
skaffar sig kunskap om samhället och vilka möjligheter och svårigheter som finns inom arbetslivet. Dessutom behöver individen förstå informationen så pass att hen kan jämföra dessa insikter gentemot sina egna preferenser. Detta så att den fortsatta sonderingen av arbetsmarknaden blir möjlig för att då kunna jämföra och se sammanhang om hens framtida möjligheter. I detta andra steg av DOTS-modellen ses även framstående valmöjligheter över i relation till hur de påverkar alla delar i individens liv (Fransson och Lindh 2004, 19; Thomsen 2014, 11–13).
Modellens tredje steg Decision learning innebär att individen nu har tillräckligt mycket insikt om sig själv kombinerat med kunskap om sin omvärld för att kunna fatta och genomföra ett beslut. Karriärvägledningen kan här bistå med att hjälpa individen med att anpassa sina resonemang utifrån prioriteringar och konsekvenser, hur beslutsfattandet kan påverka både individ och för andra (Fransson och Lindh 2004, 19; Thomsen 2014, 11–13).
DOTS-modellens sista steget Transition learning betyder att individen nu behöver ha en realistisk förståelse kring hur allt hänger ihop. Denna medvetenhet om vad som krävs för att få ett önskvärt resultat i samband med påverkande förändringar ökar möjligheterna till att göra underbyggda val och genomföra dem i sin karriär (Fransson och Lindh 2004, 19; Thomsen 2014, 11–13).
15
3.3 Teoretisk sammanfattning
Studiens teoretiska ramverk som ligger till grund för analys och förståelsen av det empiriska materialet i relation till studiens frågeställningar utgår ifrån Zygmunt Baumans
postmodernistiska perspektiv som möjliggör en förståelse om hur samhällsutvecklingen
påverkar karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna. Teorin om det individualiserade samhället bidrar med begreppen: flytande modernitet, individualisering och flexibilitet som är avgörande för att förstå hur karriärvägledningen görs som en konsekvens av kontextuella faktorer. För att kunna analysera hur karriärvägledningen praktiskt arbetar för individens utvecklande av karriärkompetens bidrar DOTS- modellen (2006) med vägledande värden som beslutsfattande, möjlighetsmedvetenhet, förändringskunskap och självmedvetenhet.
16
4 Metod
I detta avsnitt beskrivs och motiveras den metod som använts för studiens genomförande. Metoderna har valts utifrån studiens problemformulering och syfte. Dessutom redogörs även för datainsamlingen och studiens tillförlitlighet.
4.1 Val av metod
Studien grundas på en hermeneutisk forskningstradition då den syftar till att skapa förståelse om hur studie- och yrkesvägledningen hos kompletterande aktörer tar form. Genom att tolka hur studie- och yrkesvägledare beskriver sitt arbete utifrån arbetsmetoder formas en övergripande bild av undersökningsområdet (Patel och Davidson 2011, 28– 30).
Sett till ämnesvalet har jag valt att använda mig av en induktiv ansats för denna studie eftersom den inte föregicks av någon given slutsats där en deduktiv ansats istället utgår ifrån teorigrundade hypoteser. Studiens tillvägagångssätt stärker valet av ansats där jag efter genomförda intervjuer knöt an empiri till teori (Bryman 2018, 47–49). Utifrån studiens omfattning och syfte om att närmare undersöka hur studie- och yrkesvägledningen bedrivs hos kompletterande aktörer har en kvalitativ forskningsmetod valts. En kvalitativ metod möjliggör att ämnesområdet studeras mer djupgående sett till respondenternas erfarenheter och tankar, där en kvantitativ metod istället ger en generell överblick (Denscombe 2018, 23).
4.2 Avgränsningar
Sett till att Arbetsförmedlingen i sitt avtal med externa leverantörer kräver att karriärvägledningen utförs av examinerad studie- och yrkesvägledare avgränsas studien till att endast intervjua studie- och yrkesvägledare med examen. För att specificera urvalet
17
något har avgränsningen valts att omfatta studie- och yrkesvägledare verksamma hos olika aktörer i flera städer i västra Sverige. Utifrån studiens begränsningar vad det gäller tid och resurser har jag valt att fokusera på studie- och yrkesvägledares uppfattning om hur de i sitt arbete hos kompletterande aktörer ser på det önskade resultatet om karriärkompetens. Intervjuer med anställda på arbetsförmedlingen och de arbetssökande för att samla in även deras upplevelser hade kunnat bidra med värdefulla perspektiv till en sådan här studie.
4.3 Urval
Sex examinerade studie- och yrkesvägledare formar studiens urval. Urvalsprocessen gjordes utifrån ett icke-sannolikhetsurval eftersom jag då gavs viss möjlighet att kunna påverka urvalets framtagande istället för ett sannolikhetsurvals slumpmässiga urval som förutsätter att forskaren inte har något inflytande i urvalsprocessen. Detta gjordes eftersom studiens urval på så sätt kunde effektiviseras i förhållande till tidsaspekt och omfattning (Denscombe 2018, 58–59). Studiens urvalsram stärktes ytterligare av dess relevanta och subjektiva tillvägagångssätt då den omfattades och begränsades av de lokala kompletterande aktörer listade i Halland enligt Arbetsförmedlingen (ibid, 67–68).
Att använda yrkesrollen som urvalskriterium gjorde urvalet explorativt då målet var att närmare studera ett fåtal aktiva studie- och yrkesvägledares arbete. Detta innebar att alla tillfrågade kunde bidra med givande information till studien vilket resulterade i att de sex första studie- och yrkesvägledarna som tackade ja formade studiens urval (ibid, 59). Informanterna har i studien anonymiserats och fått nya namn; Elin, Gunilla, Hanna, Rut, Cissi och Måns.
4.3.1 Informanterna
Elin arbetar som timanställd studie- och yrkesvägledare hos en kompletterande aktör men
har tidigare haft en kombinerad tjänst som handledare och studie- och yrkesvägledare. Hon har ungefär ett års erfarenhet av karriärvägledning inom Stöd och matchning.
Gunilla har arbetat som studie- och yrkesvägledare i cirka tre år inom Stöd och
18
Hanna är tillsvidareanställd på heltid sedan nära två år hos en kompletterande aktör
där hon är både studie- och yrkesvägledare och handledare inom Stöd och matchning.
Rut har arbetat i cirka två år hos en kompletterande aktör inom Stöd och matchning,
hon är tillsvidareanställd på heltid.
Cissi är tillsvidareanställd på heltid som studie- och yrkesvägledare och som
handledare hos en kompletterande aktör. Inom Stöd och matchning har hon varit verksam som studie- och yrkesvägledare i mer än fyra år.
Måns har arbetat som studie-och yrkesvägledare i drygt tre år inom Stöd och
matchning. Han är idag anställd på varierande deltidstjänster hos fyra olika kompletterande aktörer.
4.4 Materialinsamling
Det primära materialet samlades in från sex personliga semistrukturerade forskningsintervjuer där samtliga dokumenterades med hjälp av ljudinspelning via mobiltelefon. Detta för att säkerställa såväl insamlandet som transkriberandet av studiens material (Patel och Davidson 2011, 68–69).
Kontakten med studie- och yrkesvägledarna skedde via telefon efter att frågan först förankrats hos respektive kompletterande aktör, samtliga parter blev informerade om studiens syfte och hur de skulle kunna bidra till studiens resultat. Därefter fick informanterna själva utifrån arbetssituation bestämma tidpunkt och plats för intervju som jag anpassade mig efter. De sex intervjuernas längd varierade mellan 30–40 minuter och genomfördes i april och maj 2019.
En noggrant förberedd intervjuguide hade sammanställts utifrån studiens syfte och frågeställningar där forskningsfrågor utgjorde underlag till enklare och mer begripliga intervjufrågor. Detta för att bidra till ett dynamiskt och informativt samtalsklimat. Intervjufrågorna tematiserades för att underlätta vid intervjutillfällena vad det gäller att hålla sig till ämnet samt för efterarbetets hantering (Kvale och Brinkmann 2015, 174– 176).
Intervjufrågorna föregicks av ett flexibelt förhållningssätt vad det gäller frågornas prioritering i förhållande till informanternas svar. Förhållningssättet gav även möjlighet
19
till att kunna följa upp och utveckla sådant som visade sig användbart för att säkra studiens validitet (Denscombe 2018, 269).
4.5 Kritiska aspekter
Även om metodvalet med kvalitativ intervju, trots att det är tidskrävande, ansågs bäst lämpat för denna studie så kan valet påverka studiens resultat. Detta eftersom informanterna var medvetna om att jag studerar till studie- och yrkesvägledare samt att ämnesområdet rör deras arbetsprestation. Intervjueffekten beskriver Larsen (2009, 27) som det mest negativa med kvalitativa undersökningar, dels då intervjuaren kan påverka resultaten genom sin närvaro eller via intervjufrågorna. Vidare kan även informanterna påverkas av intervjuaren så att de ger de istället för att svara sanningsenligt ger tillrättalagda svar. Den kvantitativa metodens anonymitet för ökad sanningshalt överväger dock inte i denna studien fördelarna som ett personligt möte kan ge (ibid, 25).
4.6 Studiens tillförlitlighet
För att stärka studiens reliabilitet genomfördes intervjuerna efter ett grundligt förarbete inom ämnesområdet och studiens syfte, mycket vikt lades vid att intervjuerna var personliga samt att de dokumenterades genom ljudinspelning och anteckningar. Vidare transkriberades materialet noggrant och i direkt anslutning efter respektive intervju. Studiens skapande och skrivande föregås av ett medvetet förhållningssätt om den subjektivitet som min egen förförståelse ger till studien. Genom en ökad medvetenhet om denna påverkan kunde studiens reliabilitet stärkas. Då all data är insamlad, hanterad och sammanställd av enbart mig påverkar det studiens såväl reliabilitet som validitet (Larsen 2009, 80–81).
Svårigheten med att återspegla sanningen i kvalitativa intervjuer då människan har en tendens att berätta vad den tänker snarare än vad den gör är en faktor som påverkar studiens validitet (Denscombe 2018, 293). Samtidigt så påverkas en studies validitet även av den begränsade mängden data en kvantitativ metod ger varav metodvalet med kvalitativa intervjuer för denna studie möjliggjorde mer djupgående svar och följdfrågor
20
vilket stärker studiens validitet (Larsen 2009, 26–27). Dessutom lades stor vikt på förarbetet med intervjuguiden så att intervjufrågor skulle svara mot forskningsfrågorna genom begripliga, öppna och värderingsfria frågor (ibid, 41).
4.7 Bearbetning och analys av empiriskt material
Insamlat material i form av transkriberad text begränsades i sin omfattning genom att materialet tolkades sett utifrån mening i sitt innehåll. Detta för att underlätta sorteringen och få en samlad bild av allt insamlat material (Kvale och Brinkmann 2015, 246).
Innehållet analyserades utifrån det som bidrog med kunskap till och tolkades som relevant för studiens frågeställning. Jag utgick från intervjuguidens struktur genom att söka efter och tolka mönster för att kunna forma en övergripande bild av studiens empiriska material. Det som framkom fick sen utgöra underlag för studiens struktur (Larsen 2009, 101–105).
4.8 Etiska förhållningssätt
Studiens forskning i helhet och utformningen av intervjufrågor har gjorts i enlighet med direktiven för etisk forskning framtagna av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (Vetenskapsrådet 2002, 5). Samtliga informanter gav sitt samtyckte för deltagande genom en muntlig överenskommelse innan genomförandet. Informanterna har innan sitt deltagande blivit informerade om studiens syfte, att deltagandet är frivilligt samt att de kan avbryta sitt deltagande om så skulle önskas. Vidare har informanternas intressen hanterats konfidentiellt då deras identiteter och bidrag till studie behandlats anonymt för alla utom författaren. Slutligen så informerades informanterna om hur nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet efter studiens färdigställande kommer att raderas (ibid, 5–14).
21
5 Resultat
Den insamlade empirin redogör inledande för resultat gällande karriärvägledningens förutsättningar och därefter för karriärvägledningens arbetssätt och metoder. Slutligen redogörs för studie- och yrkesvägledarens roll i arbetet hos en kompletterande aktör.
5.1 Karriärvägledningens förutsättningar
Informanterna är alla överens om att karriärvägledningen i deras arbete skiljer stort sig ifrån hur vägledningen enligt deras uppfattning går till inom skolan. Inom Stöd och matchning upplever flera av informanterna att det är just målgruppens sammansättning och generella motsträviga inställning till framtid som utmärker sig mest. Elin förklarar det som: ”arbetslösa är mer bara: näe det går inte alls och ser hinder i allt”.
Enligt informanterna påverkas karriärvägledningens förutsättningar av att det finns skillnader mellan de arbetssökande hos kompletterande aktörer sett till ålder, språkbarriär och utbildning och andra svårigheter. Cissis utsaga nedan illustrerar en sådan individcentrerad förståelse:
Jag tror också väldigt mycket det handlar om varje enskild individ. Man måste själv vara med i processen. Vissa tar väl längre tid för att hitta den motivationen så att det är väl en kombo på det och vår tidsbrist.
Resultatet visar att karriärvägledningen behöver anpassas främst utifrån det faktum att verksamheten styrs av ekonomiska och resultatinriktade faktorer vilket inte alla informanter trivs med. Cissi förklarar det som att det egentligen inte beror på hennes arbetsgivare utan att det snarare handlar om regelverket och budgeten inom Stöd och matchning, ” för en bra vägledning hade man behövt mer tid med individerna tycker jag. Men det handlar hela tiden om pengar och budget.”. Samtliga informanter uttrycker ett missnöje över det faktum att det är en resultatstyrd bransch där karriärvägledningen förväntas lösa mycket för de arbetslösa så fort som möjligt. Hanna uttrycker det som att:
22
Vägledningen är väldigt koncentrerad, man har inte det utrymmet som jag skulle önska för vägledningen då man bara har två tillfällen. Det är svårt att hinna få igång en process. Man hinner bara nosa på det och bara börja, jag skulle önska mer tid.
Just tid är en återkommande faktor som informanterna ser som försvårande i sitt arbete eftersom karriärvägledningen beskrivs riskera att bli en punktinsats där man enligt Hanna får ”vara effektiv för få något resultat på de få timmarna man har”.
Informanternas upplevelser kring hur karriärvägledningens resultat mäts är unisona, det direkta resultatet vad det gäller individens utveckling mäts inte utan det är det indirekta resultatet om hur många individer som går ut i arbete eller studier som skapar underlag till resultat.
Studiens resultat visar sammanfattningsvis att karriärvägledningens förutsättningar hos kompletterande aktör skapas utifrån målgruppens sammansättning och inställning rörande framtid. Karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna påverkas även utifrån arbetsgivaren sett till karriärvägledningens prioritering, organisering och resultatmätning.
5.2 Karriärvägledningens arbetssätt och metoder
Samtliga informanter uttrycker en medvetenhet om att deras uppdrag utifrån det övergripande avtalet som en arbetsförmedlande kompletterande aktör handlar om att så effektivt som möjligt hjälpa de arbetssökande till sysselsättning. Detta får konsekvenser i hur karriärvägledningen utformas enligt Rut:
Man får släppa på undersökningsbiten inom vägledningen. För detta är en resultatstyrd bransch. AF köper ett resultat vilket gör att jag måste trycka på knappen, det måste hända någonting. Jag får bli ganska detalj-och informationsinriktad.
Arbetet inriktas mot att utifrån en gemensam individuell planering försöka tänka både kortsiktigt och långsiktigt där informationsgivandet framstår som en viktig beståndsdel i arbetet. I intervjumaterialet framkommer att självkännedom och en önskan om mer kunskap om arbetsmarknad och utbildningsalternativ är behov hos deltagarna som ofta förekommer i planeringen. Att ge och att lära de arbetssökande att själva söka information kopplad till arbetsmarknad och utbildning beskrivs av informanterna som ett sätt att
23
kompensera för sådant de inte alltid hinner göra i sitt arbete. Gunilla ser det som att ”utan information gör du ofta fel val, så det blir mycket information”.
Vissa informanter lägger mycket tid på att de arbetssökande får öka kunskapen om sig själv, främst genom gruppvägledning. Det är dock inte alltid studie- och yrkesvägledaren själv som håller i den aktiviteten. Cissi använder sig ofta av en förenkling av vägledningsprocessen utifrån DOTS- modellen för att underlätta deltagarnas förståelse om situationen. Kunskap om arbetsmarknad och utbildningsalternativ upplever informanterna att de arbetssökande får med sig på något sätt. Sen går åsikterna isär där några informanter ifrågasätter hur djup den kunskap som de arbetssökande får verkligen är eller huruvida de arbetssökande egentligen lär sig söka information på egen hand. Måns konstaterar det som att: ”Här finns inte tiden att de ska leta själva och de flesta vet inte var de ska leta, allra mest de som kommer från andra länder.”.
Samtalsmetodiken lyfts av samtliga informanter som det allra viktigaste inom karriärvägledningen hos Stöd och matchning. Motiverande, lösningsfokuserat och coachande samtalsmetoder framhålls som mest användbara. Cissi ger en förklaring till hur det brukar se ut, en berättelse som återkommer i liknande versioner genom hela intervjumaterialet:
Det kan ju vara väldigt olika men det som ofta är, är två scenarion när man jobbar med arbetssökande som ska komma vidare. Den ena kategorin är att man måste hjälpa de att vidga sina perspektiv, de är väldigt låsta på en framtidsbild, ett scenario. Den andra är precis tvärtom, de är spretiga som sjutton. Dom säger att de kan tänka sig jobba som vart som helst i princip och där får man jobba åt andra hållet och hjälpa de smala ner till två tre alternativ. Det är ofta det ena eller det andra.
Samtidigt så upplever informanterna inte alltid att den arbetssökande ges tillräcklig stöttning för att utveckla sin förmåga att kunna fatta beslut. Detta uppges de beror på att varje enskild situation är så skiftande sett till behov och åtgärders storlek, vilket gör att fler resurser hade varit nödvändiga för en fullvärdig insats som stärker individens beslutsförmåga.
Sammanfattat anpassas karriärvägledningens arbetssätt och metoder hos kompletterande aktörer för att fungera utifrån verksamhetens mål vilket gör att informanter i vägledningen tvingas anpassa arbetet med vägledningsprocessen och användandet av arbetsteorier. Fokus läggs på motiverande, lösningsfokuserat och coachande samtalsmetoder och brist på tid kompenseras med ökat informationsgivande.
24
Informanternas upplevelser om hur väl arbetssätten och metoderna fungerar skiljer sig åt mellan de olika kompletterande aktörerna.
5.3 Studie- och yrkesvägledarens roll
Studie- och yrkesvägledaren behöver i sin yrkesroll hos en kompletterande aktör enligt informanterna vara strukturerad och självgående, flexibel och effektiv samt stresstålig och ödmjuk. Rut framhåller att vikten av att hålla sig professionell trots målgruppens ofta förekommande utsatthet:
Jag är inte deras psykolog och jag är inte deras kompis. Jag är deras lyftare, de ska kunna ta sig härifrån. Självklart lyssnar jag men lägger inte tyngden vid det.
Informanterna upplever att de arbetssökande hos kompletterande aktörer har låga förväntningar på karriärvägledningen vilket informanterna tror beror på att karriärvägledningen för de arbetssökande är ett tvingande moment för att få ekonomisk ersättning. Att flertalet arbetssökande hos kompletterande aktörer aldrig varit i kontakt med en studie- och yrkesvägledare tidigare och vet därför inte vilka krav de kan ställa tror informanterna är en annan orsak till de låga förväntningar som de upplever att de arbetssökande har på karriärvägledning.
Informanternas arbetsgivare har inte uttalat några specifikationer i arbetet med karriärvägledning bortsett från det avtalet säger om att varje deltagare ska ha två timmar studie- och yrkesvägledning per 90 dagar. Måns förklarar det som att ”avtalet är tydligt men jag har aldrig haft någon chef som begriper riktigt vad det är man ska göra.”.
Bristen på tid är det som informanterna poängterar återkommande och hur det påverkar både deras roll som studie- och yrkesvägledare och den tid som de upplever att de sett till arbetsförhållanden kan avsätta till enskild individ. Gunilla beskriver denna dubbla svårighet:
Så som jag ser det kan jag inte vara professionell vägledare. Vägledning är en process som får lov att ta tid och jag har 2 timmar på mig.
Samtidigt visar Måns på hur det går att möjliggöra mer kvalitativ vägledning även inom denna bransch:
25
Jag har aldrig haft så lite som två samtal. Kanske någon enstaka gång annars har jag 4–6 samtal med alla. Det är ett krav jag har på min arbetsgivare. Jag ska själv känna att jag gjort det jag kan annars är jag inte intresserad.
Studiens resultat om studie- och yrkesvägledarens roll präglas enligt informanterna av att det föreligger låga förväntningar rörande karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna från enskild arbetsgivare såväl som arbetssökande deltagare. Utöver avtalets målsättning med Arbetsförmedlingen som påtalar att karriärvägledning ska göras men inte hur finns det enligt informanterna inga uttalade mål. Bristen på tid och resurser utmanar studie- och yrkesvägledarens roll och ställer den i relation till verksamhetens mål vilket gör att informanternas upplevelser och hanterade av situation särskiljer sig.
5.4 Sammanfattning av studiens resultat
Studiens empiriska material visar att karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna möter svårigheter när det gäller målgruppens komplexa sammansättning och karaktär, i relation till studie- och yrkesvägledarens etik och utifrån ett tydligt fokus på ekonomisk vinst. Tidsaspekten utmanar inte bara karriärvägledningens förutsättningar utan även de arbetssätt och metoder som används inom karriärvägledningen.
Vidare så formas arbetssätten och metoderna av de krav som avtalet med Arbetsförmedlingen ställer samtidigt som de grundas på individuell planering. Information och kunskap framstår som tydliga ledord för hur karriärvägledningen praktiseras.
Studie- och yrkesvägledarens roll präglas enligt resultatet av ett behov av att vara strukturerad och flexibel. Rollen tillskrivs utifrån deltagarna låga förväntningar och inte heller arbetsgivarna har specificerat mål sett till förväntat arbete utöver avtalets krav. Studie- och yrkesvägledarna ifrågasätter sin professionella kvalitet i förhållande till givna förutsättningar och utfört arbete vilket gör att de hanterar situationen olika.
26
6 Analys
I detta avsnitt analyseras resultaten av informanternas svar utifrån ett postmodernistiskt
perspektiv med hjälp av begreppen: flytande modernitet, individualisering och flexibilitet.
DOTS-modellen utgör mall för hur karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna bidrar till att stärka de arbetssökandes karriärkompetens.
6.1 Karriärvägledningens förutsättningar
Avsnittet analyserar med ovan nämnd teoriram resultaten om karriärvägledningens förutsättningar hos kompletterande aktör samt dess arbetssätt och arbetsmetoder.
Med ett postmodernistiskt perspektiv kan den förväntan på delaktighet och motivation som tillskrivs de arbetssökande hos kompletterande aktör tolkas som en konsekvens av individualiseringen, eftersom i ett individualiserat samhälle ses individen som ansvarig för sin karriär (Bauman 2002, 176).
När informanterna beskriver målgruppen som utmanande för karriärvägledningen hos kompletterande aktörer, blir deras utsagor till tydliga exempel på denna individualisering, Utifrån det postmodernistiska perspektivet kan denna förutsättning förstås som utmanande sett till att de arbetssökande hos kompletterande aktörer saknar den flexibilitet som en föränderlig arbetsmarknad förutsätter (Bauman 2002, 139). Detta ökar förståelsen om varför de arbetssökande hos kompletterande aktörer anses vara i behov av extra stöd i sitt arbetssökande.
När informanterna upplever det som att verksamheten riktas mot ekonomiska och resultatinriktade faktorer där karriärvägledningen får stå tillbaka kan vi med en postmodernistisk syn förstå varför arbetsförmedlingstjänsterna outsourcas till kompletterande aktörer. Detta eftersom arbetsmarknaden i en flytande modernitet ständigt skiftar med höga krav på att matcha tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden (Bauman 2002, 37).
27
När informanterna svarar att bristen på tid och kravet på effektivitet påverkar karriärvägledningens kvalitet hos kompletterande aktörer kan detta tolkas som att en kvalitativ karriärvägledningen är svår att uppnå i en flytande samhällsmodernitet, sett till dess fokus på kortsiktiga lösningar. En postmodernistisk strävan på effektiva lösningar på kortsiktiga problem kan förklara varför informanterna enligt studiens resultat upplever att karriärvägledningen inte prioriteras hos de kompletterande aktörerna (Bauman 2002, 139).
Informanterna anser att yrkesrollens etiska och individcentrerade ställningstagande skapar utmaningar för karriärvägledningen hos kompletterande aktör. Denna konsekvens av individualiseringen kan underlätta förståelsen till den tvetydighet som informanterna uppger att de möter i sitt arbete. Yrkesrollens etiska ställningstagande som utifrån ett individperspektiv om att föra individens talan ställs emot verksamhetens mål som svarar utifrån en flytande modernitets krav på effektivitet (Bauman 2002, 37).
Slutsatsen i detta stycke visar utifrån ett postmodernistiskt perspektiv hur samhällets tillstånd i en flytande moderniteten skapar organisatoriska ramar som tvingar karriärvägledningen att anpassas utifrån samhället. Detta ökar kravet på individens förmåga att vara flexibel samtidigt som individualiseringens valmöjligheter ökar individens behov av karriärvägledning.
6.2 Karriärvägledning hos kompletterande aktör
Stycket analyserar utifrån studiens teoriram studiens resultat om karriärvägledningens arbetssätt och metoder hos kompletterande aktör. Vidare analyseras även studie-och yrkesvägledarens roll i relation till karriärvägledningen hos kompletterande aktör.
Informanterna framhåller vikten av en anpassad och flexibel vägledning eftersom målgruppen varierar stort hos kompletterande aktörer. Av samma anledning svarar informanterna att de blandar arbetsteorier i karriärvägledningen hos kompletterande aktör vilket kan förstås som en konsekvens av individualiseringen och den flytande moderniteten (Bauman 2002, 12–13). Hanterandet av en flytande modernitet kan ge förståelse till varför vissa informanter väljer att lägga mycket tid på att kartlägga de arbetssökandes situation. Detta eftersom omvärlden är i ständig förändring som där kortsiktiga och långsiktiga planer behövs. En del informanter anser inte att tiden för
28
kartläggning finns vilket kan även kan tolkas som att de anpassar sitt arbetssätt utifrån individualiseringen. Man kan tolka det som att informanterna tillskriver individen ansvaret att hantera omvärldens förändringar på längre sikt (Bauman 2002, 189–190).
Studiens informanter uppfattar vissa av de arbetssökande hos kompletterande aktörer som svåra och motsträviga när de motsätter sig de förslag på sysselsättning som anses lämpliga för individen. Samtidigt gör individualiseringen att man kan tolka de arbetssökandes nekande till förslagen som som ett uttryck för att de vill arbeta med något som känns rätt enligt individen själv eftersom ett postmodernistiskt ombytligt samhälle gör att individen väljer utifrån sina egna värderingar och intressen före samhällets (Bauman 1995, 11). Det kan för karriärvägledningens arbete ge en ökad förståelsen till varför en del arbetssökande tackar nej till vissa jobb. Vidare bidrar det även till förståelsen om varför en del arbetssökande behöver ett extra stöd i sitt arbetssökande. Det postmodernistiska perspektivet hjälper oss att förstå att det är individualiseringens påverkan som gör att en individ vågar neka jobb. Detta eftersom det för individualisterna i en otrygg föränderlig värld kan framstå som viktigt att ha ett arbete som hen gillar och är tillfreds med. Ett uppskattat arbete ökar förutsättningarna till att återigen hamna i samma situation som arbetslös och en belastning för samhället (Bauman 2002, 95).
Vikten av att karriärvägledning stärks även utifrån att även individualiseringen innebär att individen gör sina egna val vilket innebär att något val måste göras, det går inte att inte välja något. Vet man inte vad man ska välja och avstår valet ger det konsekvenser som drabbar individen själv. Detta bidrar till förståelsen om varför informanterna betonar vikten av att de arbetssökande får och lär sig att själva söka information, eftersom informanterna är medvetna om de konsekvenser som drabbar som de arbetssökande som missar informationen (Bauman 2002, 168).
Avsnittet visar hur karriärvägledning och de arbetssätt och metoder tenderar att påverkas av individualiseringen eftersom de fokuserar på att sätta individens ändamål främst. De kompletterande aktörerna styrs utav de kontextuella villkor som en flytande modernitet skapar där individualiseringens konsekvenser håller individen ansvarig för resultatet.
29
6.3 Karriärkompetens
Informanternas svar om karriärvägledningens arbetssätt och metoder och studie- och yrkesvägledaren roll rörande karriärvägledningen hos kompletterande aktör analyseras med Law och Watts modell DOTS (1977). De teoretiska begreppen flytande modernitet, individualisering och flexibilitet bidrar till en ökad förståelse om informanternas syn på karriärkompetens.
För att utveckla en karriärkompetens för att lättare kunna hantera den föränderlighet som en flytande modernitet skapar behöver individen enligt DOTS utveckla ett livslångt förhållningssätt till lärande. Med DOTS utvecklas karriärkompetens likt en process av systematiskt lärande (Fransson och Lindh 2004, 19; Thomsen 2014, 11–13).
Informanterna upplever i sitt arbete med karriärvägledning att de arbetssökande hos kompletterande aktörer både via enskilda samtal och i grupp, erhåller en ökad självkännedom och självinsikt. Självmedvetenhet är DOTS första steg mot att utveckla karriärkompetens. I en flytande modernitet där allt är kortsiktigt och inget säkert kan det förstås varför det första steget för att kunna hantera en föränderlig framtid handlar om individens självkännedom. Karriärvägledningen framstår som ett viktigt stöd i en tid när individualiseringen förutsätter att individen redan har koll på sig själv (Fransson och Lindh 2004, 19).
Omvärldskunskap är andra steget i DOTS och informanterna anser att de arbetssökande hos kompletterande aktörer via karriärvägledning får mycket kunskap om arbetsmarknaden och utbildningsalternativ. Globaliseringen har resulterat i en flytande modernitet där samhälleliga gränser suddas ut och flexibilitet förespråkas. Det bidrar till förståelsen om hur omvärldskunskap kan ses som stärkande för en flexibel hantering av sin omvärld. Individualiseringens påverkan gör att individen tenderar att fokusera på sig själv vilket talar för att kunskapen om andra och omvärlden kan behöva utökas (Bauman 2002, 88–89).
De arbetssökande hos kompletterande aktörer anses i karriärvägledningen, enligt vissa informanter, få utveckla en medvetenhet om sina möjligheter för att kunna fatta karriärbeslut. Vissa informanter tycker inte att de arbetssökande hos kompletterande aktörer ges stöttning tillräcklig för att kunna fatta beslut. Dessa två steg i DOTS; möjlighetsmedvetenhet och beslutsfattande kan förstås som viktiga utifrån tidigare
30
diskussion som visar hur valsituationer ur ett individualiseringsperspektiv är komplext vilket även kan göra ett beslutsfattande svårt (Bauman 2002, 131).
Det sista steget i DOTS där individen har utvecklat en förmåga för att kunna hantera framtida återkommande valsituationer upplever inte informanterna att de arbetssökande hos kompletterande aktörer uppnår via karriärvägledningen (Fransson och Lindh 2004, 19; Thomsen 2014, 11–13). Vikten av ett livslångt lärande för att lyckas på arbetsmarknaden kan förstås utifrån det föränderliga samhälle som en flytande modernitet innebär. Ett flexibelt förhållningssätt till möjligheter och en individuell självmedvetenhet gör att man kan fatta beslut trots att ingen vet hur framtiden ser ut (Bauman 2002, 168). Stycket visar att DOTS som modell kan användas för en vägledning i ett föränderligt samhälle eftersom den systematiskt stärker individens karriärkompetens genom att utmana de konsekvenserna skapade i ett individualiserat samhälle.
6.4 Sammanfattning av analys
Hur ser studie- och yrkesvägledare på karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna verksamma i Stöd och matchning?
Studien visar genom ett postmodernistiskt perspektiv att samhällets föränderliga tillstånd skapar organisatoriska ramar som tvingar informanterna att utifrån ett flexibelt förhållningssätt anpassa karriärvägledningen hos kompletterande aktör efter samhällets krav. Det gör att informanterna upplever karriärvägledningen som resultatinriktad med krav som avgör vilka arbetssätt samt metoder anses som möjliga. Vidare anses karriärvägledningen begränsas sett till resurser främst tid och de obligatoriska villkoren i avtalet med Arbetsförmedlingen om minst två timmar individuell obligatorisk studie- och yrkesvägledning per 90 dagar. En konsekvens av detta är att en kvalitativ karriärvägledning för de arbetssökande försvåras enligt informanterna. Slutligen kan informanternas syn på karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna hävdas följa yrkesrollens etik eftersom informanterna väljer ett individ-centrerat förhållningssätt för vägledningen i första hand. Det är när verksamhetens direkta resultat ställs i fokus som karriärvägledningen anpassas och då enligt informanterna anses hålla låg kvalitet. En
31
informant väljer att aktivt fokusera på en kvalitativ vägledning genom att kräva att nödvändig tid för karriärvägledning avsätts.
Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att de arbetar för att stärka de arbetssökandes karriärkompetens i Stöd och matchning?
Studiens resultat visar att flera av de aktiviteter som informanterna utövar i karriärvägledningen hos kompletterande aktör talar för en utveckling av karriärkompetens hos de arbetssökande. Utifrån vägledningsmodellen DOTS visar studiens resultat att informanterna upplever att de aktivt arbetar för de arbetssökandes utveckling av självmedvetenhet, förändringskunskap, möjlighetsmedvetenhet och beslutsfattande medan det sista steget om lärandets förståelse uteblir. Dock upplever informanterna inte att föregående stegen fullföljs vilket påvisar att karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna inte sker systematiskt. Det i sin tur formar studiens slutsats om att karriärvägledningen hos de kompletterande aktörerna bidrar till utvecklingen av individens karriärkompetens om än inte fullt ut. Detta eftersom karriärvägledningens resultat inte står enskilt ifrån de kompletterande aktörerna.
Nämnas ska att resultatet påvisar att informanternas kompetens och förhållningssätt sett till samhället föränderliga krav och utveckling också bidrar till möjligheter att utveckla en karriärkompetens hos de arbetssökande.
32
7 Diskussion
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare bidra till en fördjupad kunskap om hur karriärvägledningen som praktiseras hos Arbetsförmedlingens kompletterande aktörer resulterar i att de arbetssökande utvecklar sin karriärkompetens. Forskning visar att karriär i ett föränderligt samhälle innebär att individen ges ett personligt ansvar för val och konsekvenser kopplade till arbetsmarknad där karriär innebär personlig tillväxt. I europeiska policydokument ses karriär som en respons på marknadskrafter. En individualiserad syn på karriär förutsätter ett flexibelt förhållningssätt vilket ökar behovet av karriärvägledning.
Det önskvärda resultatet av karriärvägledning anses enligt Arbetsförmedlingen vara karriärkompetens vilket visade sig vara svårt uppfylla när verksamheten hos de outsourcade aktörerna inte prioriterar vägledning. Istället resulterar ekonomiska krav i att karriärvägledningen i förhållande till yrkesrollens etiska värderingar försämras. Sett till den smala branschen och på grund av studiens lilla svarsfrekvens kan inte resultatet ses som generaliserbart. Studiens resultat kan däremot bana väg för en utveckling av karriärvägledningen hos kompletterande aktör så att fler i framtiden vågar utmana och kräva förbättring av de rådande förutsättningarna gällande karriärvägledningen.
Studiens första resultat visar att dagens föränderliga samhälle påverkar hur individen ser och uppmanas att se på sin karriär som ett livsprojekt tänkt som ett livslångt lärande.
Detta poängterar även Ingela Bergmo-Pruvlovic i sin forskning om hur karriär numera kan ses som ett livslångt lärande där individen behöver anpassa sig efter arbetsmarknad (2015, 25–26). Samtidigt skapar denna ständiga förändring i samhället en rörlighet och osäkerhet på arbetsmarknaden vilket formar en struktur där kvalitet kan framstå som något svår att mäta. Detta kan ses som en förklaring till studiens resultat som visar att det inte finns några direkta uttalade mål gällande karriärvägledningen hos kompletterande aktör.
